Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Ekonomi i vårt land och hönshus.’ Category

Det har varit många frågor och diskussioner på olika trädgårdsforum om vilken sorts tunnelväxthus som man ska välja och även vilken sorts plast som är bäst. Naturligtvis beror det på vilka krav man själv har och intresse men de allra billigaste verkar inte tåla varken vind eller kyla.

vaxthus-1992

Den här bilden är tagen 8 april 1992. Min längtan efter ett växthus var stor men ekonomin tillät inget inköp eftersom det bara glasväxthus som fanns att köpa. En dag såg jag en liten annons i tidningen Land om ett växthus i plast! Pappa och Janne satte sig i bilen och for till Västergötland där de fanns. Det var en man som importerade dem själv från Polen. Det här är 3*6 meter. Jag tror att priset var ca 2500 kr. Lycka! Det var en rejäl stomme och bra, UV-beständig växthusplast som följde med. Halmen som ligger framför är den varmbänk jag hade startat någon månad tidigare.

 

dav

Så här ser det ut idag. Vi har gjort dörren bredare. Den förra dörren var inte bred nog att få in en skottkärra igenom. Skogen har vuxit upp och ger ett bra vindskydd. Plasten som följde med höll ca 6-7 år. Sedan har vi alltid köpt ny växthusplast var 6-7 år ungefär. Den är seg och väldigt tålig. Inte en enda gång på de här 24 åren som vi haft växthuset har det blåst sönder eller gått sönder av snötyngden. Vi har haft rejäla vintrar med – 25 grader, mycket snö och stormar.

 

dav

Fotot är taget från norrsidan av växthuset. Priset för att byta plasten hamnar nu runt 2500kr. Senast beställde vi från Trädgårdsteknik. Håller det som längst 6 år blir det 416kr/år. Attans så roligt jag har för de knappt 500 kr/ år! Anledningen till att vi byter är att plasten blir vit och släpper genom ljus sämre och såklart att vi märker att den blir sprödare.

 

dav

Här ligger det ca 15 cm snö på. Jag puffar på plasten från insidan så glider den av. Det är algtillväxt på utsidan av plasten men den är lätt att tvätta av med såpavatten. När vi mäter till ny plast tar vi ca 30-40 cm extra till varje långsida. Vi lägger jord på plasten så ligger den stilla och vi kan spänna den ordentligt. Mer än så förankrar vi den inte. Skulle jag köpa ett växthus idag, skulle jag ta ett som har högre till tak än det här har. Då kan man utnyttja växthuset bättre. Säkert blir det bättre luft i dem också. Det här har bara dörrarna som ventilation och högsommardagar blir det riktigt varmt. Ska du köpa en tunnel skulle jag absolut råda dig att ta en med lite bättre kvalité, de kostar lite mer men i längden blir de billigare och du slipper besvikelsen med sönderblåst plast och trasiga odlardrömmar.

/Gunnel

Annonser

Read Full Post »

Del 3 i ett av de mest lästa inläggen: Blir det billigare ägg med egna höns?

Det behövs något strömedel i hönshuset. Hönsgödsel är kväverikt och luktar starkt av ammoniak, så något material som håller torrt och suger åt sig ammoniaken behövs. Jag köper svenska foders hackade halm, som har fungerat väldigt bra.

På väg till gödselhögen

I jordbrun väst inköpt på Ullared för 10 år sedan, sonens urvuxna midnattsblå fliströja, slitna jeans och 2015 års modell på gummistövlar från Granngården. Fashion!

Den hackade halmen håller torrt och det blir väldigt lite ammoniaklukt i hönshuset av den. Jag strör med det i botten och så får hönsen lite vanlig halm som de gillar att sprätta i. Kostnaden för halmen blir vintertid 0,2kr per dag och höna. Man kan säkert få tag på billigare strömedel men jag tycker den hackade halmen fungerat bäst. På sommaren är hönorna ute mer, så då går det inte åt lika mycket strömedel. Jag har även provat torv, det fungerade men det blev så mörkt i hönshuset av det och hönorna började värpa direkt på golvet under redena.
De värper gärna där det är lite mörkt och skyddat, så med torven blev det mörkt och trevligt på golvet tyckte de. När jag bytte till den ljusare halmen värpte de direkt i värpredena igen. Jag har också provat med kutterspån men trivdes inte med den. Jag tyckte det för snabbt blev för mycket ammoniaklukt i hönshuset. Bondjäntan däremot har kutterspån i sitt växthus där hon har hönsen över vintern och det fungerar utmärkt där. Vårt hönshus är mindre och jag kan inte hålla på och vända runt så mycket som skulle behövas p.g.a.. mina besvär med nacke och axlar. Halmen förmultnar också väldigt fort så den komposterade gödseln fungerar bra i trädgården.
Så totalt med hönshus, foder och strömedel  så kostar hönsen 1,02 kr per höna och dag.

Vad äggen kostar beror vilken hönsras du har. Har du Lohmanhöns t.ex. som värper nära nog ett ägg per dag, så kostar äggen 1,02kr/st. Jag har sedan våren 2016 höns av olika raser, Australorpington, Welsumer, Creme legbar, Isbar och de värper inte riktigt lika mycket. En del av dem värper ett ägg varannan dag. Då blir kostnaden för de äggen någonstans mellan 1,5 -2 kr per ägg.

20130614-150552.jpg
På pluskontot hamnar gratis gödsel till trädgården och att vi inte behöver lägga tid på att plocka mördarsniglar eller lägga stora pengar på snigelgift. Jag köpte en förpackning med ”Snigelfritt” förra året och har fortfarande kvar av den.
Billigaste äggen i vår mataffär kostar runt 1,33 kr styck men de ägg vi köpte var ifrån ekologiska, frigående höns och kostar 3,50 kr/ ägg och uppåt!
På vårarna kläcker vi fram kycklingar i äggkläckaren eller låta hönsen sköta det själva, så nya höns kommer som vi föryngrar flocken med eller säljer. Av kycklingarna så blir det några tuppar som hamnar i frysen.

Visst är det lite pyssel med dem, tillsyn 2 ggr per dag, vilket bara tar några minuter varje gång och rengöring 1 gång i veckan men fördelarna överväger och personligen tycker jag det är trevligare än TV.
Så, ja för oss med de förutsättningar vi har, så blir äggen billigare. Om det är värt det, är ju upp till var och en att bestämma.

Gunnel

Read Full Post »

Del 2. Här fortsätter jag min uträkning över vad våra hönor kostar oss.

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Så har vi själva hönsen. Jag köpte en äggkläckningsmaskin från arctichen och beställde avelsägg. Jag har inte räknat med äggkläckningsmaskinen i kostnaden för hönsen. Vanligast är nog att man köper höns eller kycklingar. Kostnaden för en höna beror på rasen och hönans ålder men någonstans mellan 80-150 kr st. Vilken ras man ska välja beror på hur mycket utrymme man har och lite vad man vill ha dem för, enbart för hög äggproduktion eller för både ägg och kött. De höns som finns på hönserierna är framavlade för att värpa 1 ägg/dag på så lite foder som möjligt, de är också mindre så det blir inga stora köttmängder på dem. De hönsen ruvar aldrig, den förmågan är bortavlad och de har också lättare för att bli sjuka, just för att de värper så intensivt.
Det finns en massa andra raser som våra Sussex tex. de är stora, ruvar gärna, ibland lite för gärna eftersom de inte värper under den perioden. Sussex värper 1 ägg varannan dag ungefär. Så finns det dvärghönor som många tycker om att ha, just för att de är så små. Sök runt lite på nätet och läs om dem, så hittar du säkert någon ras som passar dig. Och olika raser värper olika färg på äggen!
Men kom ihåg att kolla med din kommun angående reglerna för att ha höns, om du bor inom tättbebyggt område!

Alla äggfärger

Från höger: Gröna ägg från Isbar, sedan mörkt bruna från Maran, efter dem de aningen ljusare bruna äggen från Brun Lohman, krämfärgade ägg från Sussex, efter dem vita från Spanier och sist det ensamma vita från vår vita Lohman. Så finns det några raser som värper blå ägg, bl.a. Creme legbar.

Tre hönor

Foderkostnaden för våra hönor ligger runt 0.75 per höna och dag. Vi köper Svenska foders ekologiska värpfoder. Havre köper vi från en ekobonde i närheten. Granngården har foder också men deras ekofoder är dyrare än svenska foders. Sedan beror det ju på hur mycket annat de får att äta, matrester från köket tex. Sommartid är foderkostnaden något mindre eftersom de går ute hela dagarna och äter sånt de hittar själva. Då blir äggulan riktigt intensivt gul, av allt grönt de äter ute. Och det är då, under sommaren när hönsen går ute mycket och letar mat själva, som kunderna berömmer oss som mest för hur goda äggen är.

Imorgon kommer sista delen som handlar om strömedel och den totala uträkningen för; Blir det billigare ägg med egna höns?

Read Full Post »

Jag har nu uppdaterat ett av bloggens mest lästa inlägg.

Blir det billigare ägg med egna höns?
Den frågan har jag fått flera gånger sedan vi skaffade höns.
Förutom trevlighetsfaktorn, så gör de nytta, äter små mördarsniglar och snigelägg. Tack för det! Ger utmärkt gödsel till blommor och grönsaker vilket ger ökad skörd i trädgårdslanden.

Tupp på gödselstacken

Grannarna säger att de tycker det låter så trevligt med tuppen  som hörs vida omkring, fast det ingår väl i trevlighetsfaktorn.
Och så äggen! De smakar tusan så mycket mer och godare än köpeägg. Det tycker vi själva och våra kunder. Hönorna förser oss, våra 4 barns familjer och svärmor och svärfar med ägg.  De ägg som blir över ställer vi i en kylväska vid vår tomtgräns, kunderna stannar, tar de ägg de vill ha och lägger pengarna i en kakburk. Det har spridit sig att man kan köpa ägg här, vi har kunder som åker från Norrköping och hit till oss för att köpa ägg, det är dryga milen enkel resa.
Bäst tycker de att det är när hönsen är lösa ute och kommer framspringandes till dem vid vägkanten. ”Jag älskar det här!” skrek en tjej i somras som stannat för att handla. 🙂

Höns i snö

Kostnaden då? Hönshuset gav vi 3000 för, det kommer ju att stå ett tag, 10 år minst (säkert mycket längre). Plus lite elgrejer för ca 500. Vi köpte nät från ”Granngården”att hägna in hönsen med som kostade ca 1500 kr. Nätet är lätt att flytta, och vi kan välja om vi ska hägna in hönsen eller låta dem gå lösa och hägna in trädgårdslanden istället. Från början hade jag 10 hönor men ganska snabbt utökade jag till 20 st. eftersom efterfrågan på äggen ökade. Slår man ut kostnad för hus, nät, el mm på 10 år, delat på 20 hönor så blir den kostnaden 25 kr/ höna och år eller 0,07 kr per höna och dag.

Ett hönshus kan se ut hur som helst. En del har tagit en lekstuga och har dem i. Det behöver vara isolerat och kanske en värmelampa till de allra kallaste vinterdagarna. Hönor är ganska tåliga och tål ganska många minusgrader men skönt är ju om vattnet till dem inte fryser. Vårt hönshus är ca 6 m2 och med de 20 hönorna där så värmer de själva upp ganska bra.
Har man inte lampa ( vanlig lampa, inte värmelampa) hos dem kommer de att minska på värpningen eller inte värpa alls de mörkaste månaderna av året. För att en höna ska värpa max behöver de minst ca 13 timmars ljus/dag. Jag har lampa hos dem, sommartid behövs såklart inget ljus hos dem. I slutet av oktober, november och december har jag bara tänt ca 8 timmar hos dem. Då får de sin viloperiod och ruggar. Sedan ökar jag på ljuset med 15-20 min./dag tills det är uppe i 13 timmar/dag så börjar de sakta värpa igen.

I morgon kommer nästa inlägg.

Gunnel

 

 

 

Read Full Post »

Kanske behöver man inte alltid räkna kronor, ören och timmar men jag gillar tanken på att det jag tycker är så roligt och ger mig så mycket tillfredställelse även syns i plånboken.
Idag skriver Sara Bäckmo om hur mycket de sparar genom att odla själva. Sara har också skrivit om hur de tänker kring matlagningen för att ta till vara allt de har i sin köksträdgård, för använder man inte det man odlar så blir ju vinsten såklart inte så stor.

Sallader

Jag brukar själv roa mig med att räkna på hur mycket vi sparar genom att odla själva. Sist vi var i affären kostade en kruka med ekologisk romansallat 20 kr. En hel fröpåse med romansallat kostar runt 20 kr, så har man bara lyckats odla fram en enda sallat har man gått plus minus noll på den påsen. En påse frö räcker till väldigt många sallatshuvuden. Många tror inte, som Sara skriver, att man faktiskt kan spara pengar på att odla sina egna grönsaker. Eller kommentaren som jag kan få ibland ”det är mycket jobb också”. Och det är det kanske. Men vi behöver inte gå till gymmet och det är bevisat att man blir lycklig av att arbeta i trädgården!

Gunnel

Read Full Post »

Vilken vecka! Jag och mina syskon hjälpte mina föräldrar att flytta till ett äldreboende förra helgen. Ett helt suveränt ställe! Efter många negativa artiklar i tidningar om äldreboende så var vi alla lite oroliga men det här verkar vara ett drömställe!
En massa pyssel i veckan och så avslutade jag den här helgen med magsjuka. Men nu är allt på plats och jag mår bra.

Så nu håller jag på att planera vår potatisodling.
Efter att jag vägde förra årets potatisskörd, så kom jag fram till att den tidiga potatissorten Maria, var bättre att odla för oss än både Early Puritan och Verona.
Maria gav 10 gånger satt mängd, jag satte 3 kg och fick 30. Mot Early P som gav lite drygt 6 gånger och Verona bara drygt 5 gånger satt mängd.
Gräs!
Snön har smält undan i gången till hönshuset, så hönsen hittar lite grönt.

Smakmässigt var Maria och Early P väldigt lika tyckte vi. Verona gillade vi inte alls.
Så det blir mer ekonomiskt att odla Maria och jag kan avsätta mindre yta för tidigpotatis och i alla fall få en bra skörd.
Totalt sett så kommer jag att sätta mindre mängd tidigpotatis men mer sommarpotatis än förra året. Då satte jag 1 kg av Kestrel för första gången, en riktigt god sommarpotatis. Även den gav 10 gånger satt mängd. Toppen! God och bra skörd!
Höns i snö
En av de vita hönorna fick för sig att flyga en bit och hamnade ute i snön, där hon fastnade, de vita, Sussex, är ju lite rundare än de bruna, Lohman. Men det var ju bara att kliva dit och lyfta tillbaks henne till gången igen.

Vår familj älskar tidigpotatis och äter mycket av den men i början av augusti börjar vi längta efter vinterpotatis. Då kommer sommarpotatisen in i bilden, eller in i köket ska man väl säga.
Nu letar jag runt efter någon bra vinterpotatis att prova. Vi gillar King Edward men den drabbas lätt av bl.a. potatisbladmögel. Blue Bell hade vi för två år sedan. Den får nog komma tillbaka.
I en del beskrivningar om potatissorten står ingenting om smaken på potatisen, då är den inte intressant tycker jag. Står det däremot att den är god och ger bra skörd så hamnar den helt klart på min intresselista.
Läs om vad det är för skillnad på tidig, sommar och vinterpotatis här.
Beställa sättpotatis kan man göra hos bl.a. Larsviken.

Gunnel

Read Full Post »

Jag försöker spara så mycket eget frö som möjligt, både från grönsaker och blommor som jag själv odlar. En fördel med att ta eget frö är att efter några år så har du en sort som anpassat sig efter just din jord. Då har du frö till växter som ger den bästa avkastningen på just din jord och de förutsättningar du har i din trädgård.
Man sparar varje år de plantor som är mest sorttypiska. De plantor som gett bäst skörd, de som klarat sig bäst från angrepp av både skadedjur och sjukdomar.
Eget frö

Många fröer går bra att spara i flera år, jag har sått tomatfrö som var 14 år gamla, alla grodde såklart inte men tillräckligt många för att jag skulle få bra med plantor.
En annan fördel med att ta eget frö är naturligtvis att man sparar pengar. När man börjar odla, så blir frökostnaden ganska hög första året. Men med lite planering och koll på växterna så kan du ta frö redan första året från dina egna växter och behöver inte köpa lika mycket året därpå.

Runåberg skriver om fröodling på sin hemsida och i sin bok; Runåbergs fröer.

Föreningen Sesam jobbar för att bevara mångfalden av köksträdgårdens och åkerns växter. De har en bok om fröodling, som du kan beställa på deras hemsida.

Ha en fortsatt bra helg!

Read Full Post »

Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig Organic Gardening

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Från Stockholm till vägens slut

Din guide till livet på landet