Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Flyttbart växthus

I år är det tredje säsongen för vårt flyttbara växthus. Helt suveränt!

Eliot Coleman har i många år använt sig av flyttbara växthus, som han skriver om i sina böcker. Genom att kunna flytta dem till olika platser ute i odlingarna beroende på årstid så kan han så grönsakerna på friland tidigt på sensommaren och hösten , alltså utan växthuset över landet. Det är då fortfarande varmt och bra odlingssäsong så grönsakerna växer bra utan täckning. Senare inför vintern flyttar han över växthuset över grönsakerna. tex. sallat, kål, spenat, morötter osv. som då får extra skydd från väder och vind över den sena hösten och vintern. Bara den enkla täckningen gör att grönsakerna klarar vintern mycket bättre än de skulle gjort på friland och man behöver inte skotta bort snö innan man tar upp morötterna. Blir det mycket kallt täcker han grönsakerna med väv inne i växthuset så klarar de sig ännu bättre.
På våren sår han sedan tidiga vårprimörer efter att vinterns grönsaker är slut och när det är varmt nog ute för vårprimörerna flyttas växthuset till en ny plats där han odlar tomater, gurka, meloner osv över sommaren, för att under hösten åter flytta växthuset dit grönsakerna för höst och vintern är sådda tidigare under sensommaren.
De växthus han har är stora, han har dem på räls som växthusen dras på.
Riktigt så stora behöver inte vi.

Så sambon byggde efter lite diskussioner om hur jag tänkte mig det hela, på några timmar ihop ett flyttbart växthus till mig.

Det vi använde var:
Brädor
5 st. elrör
växthusplast ( Som vi skickat efter från Trädgårdsteknik, se inlägget om (kostnaden för plasten här) OBS: Beräkningen är två år gammal.
nitpistol, att sätta fast plasten med
4 buntband

Lagom händig sambo

Vi byggde av gamla brädor en ram. Till det behövdes brädor och en lagom händig sambo. Har man ingen sambo, går det lika bra att bygga själv.

Borra hål

Borrade hål att sätta fast elrören i.

Elrör fastsatt
Man kan ju även köpa klamrar att skruva fast rören med men det blev billigare så här.

Buntband

Vi valde att sätta 2 rör i kors och fästa ihop dem med buntband, så blir det lite stadigare.

IMG_2649

Nitade fast plasten med en nitpistol.

På plats
Klart!
Kortändarna är inte fastsatta eftersom de behöver kunna öppnas för ventilation på dagarna. Jag har inte tänkt klart än hur jag ska göra det på bästa sätt, just nu viker jag ned plasten och lägger en sten på.
Den här flyttas lätt av 2 personer. Den ska nu få stå på den här upphöjda bädden där jag snart ska plantera ut kålen. Om några veckor flyttar vi den till den bädd där majsen ska planteras ut. Jag räknar med att kunna plantera ut majsen några veckor tidigare nu när jag har det här lilla växthuset som skydd. Blir det flera minusgrader är det lätt att lägga på väv som extra skydd. Sedan är det bara att lyfta bort den när majsen vuxit upp och når taket i växthuset.
Den här ger ju också möjligheten att kunna odla tomater, paprika mm i trädgårdslandet.
Vi har en gammal jordkällare som fungerat bra för potatis men vi har märkt att de morötter, palsternackor som fått stå kvar i jorden har haft bättre kvalité än dem vi förvarat i jordkällaren. De skulle nu kunna stå kvar i landet och vi kan täcka jorden mellan raderna med halm för att skydda dem så de inte fryser fast under vintern.
Jag har även tänkt att sambon ska få bygga en stomme till men som jag lägger nät över, som täckning för kål, ruccola, pak choi osv.
Till hösten har jag tänkt att vi får förankra växthuset genom att borra hål i stommen och sätta i ett armeringsjärn eller liknande och slå ned i marken, så den inte blåser iväg som en jättedrake i höststormarna. Det är ju bara att testa och se vad som fungerar bäst.

Det visade sig senare att flera tyckte ide`n var bra. Lena Israelsson kom på besök!

Vi använde först åldersbeständig byggplast men det visade sig att den absolut inte ska användas till odling. Vi tog bort byggplasten och ersatte den med växthusplast.

Gunnel

I decembernummret av den engelska trädgårdstidningen Kitchen Garden läste jag detta tips jag provar i år.  På det här sättet hoppas jag att palsternackorna ska klara sig bättre från snigelangrepp.
Man börjar precis som när man testa grobarheten på frö. Fröerna läggs på ett fuktigt papper i en plastpåse. Påsen får sedan ligga mörkt och i rumstemperatur.

dav

Palsternacka kan i trädgårdslandet ta väldigt lång tid på sig för att gro. I det idealiska förhållandet som blir i den fuktiga påsen och värmen, så gror de förvånansvärt fort!

dav

När grodden kommer fram är det dags att plantera dem. Jag använde toarullar och papperskrukor jag gjort själv och fyllde dem med jord nästan enda upp, plockade försiktigt upp fröna från det fuktiga pappret med en pincett. Pilligt jobb! Sedan lite jord över varje grodd.

Krukorna sattes i plastbackar och ut i kallväxthuset.  I januari testade jag grobarheten på en påse palsternacka jag hade kvar sedan flera år. När fröna grott kastade jag ut dem  i jorden i växthuset, nu har en del av dem börjat växa där. Så kylan är inget problem.
Palsternacka tycker inte om att bli omplanterad, så då passar papperskrukorna bra. Om roten störs, som den gör om man planterar om den från en plastkruka, kan rötterna dela sig. Det är väl inte hela värden men helst vill vi ju ha den fina raka roten.
Hela papperskrukan med  plantan i sätts ner i jorden när de är stora nog.

/Gunnel

Sniglar och speciellt mördarsniglar har vi i trädgården om än mycket mindre sedan vi skaffade höns. Men i trädgårdslandet finns det en del sniglar i alla fall. De senaste åren har sniglarna angripit både morötter och palsternacka så fort de tittat upp. Skörd har vi fått men en hel del späda plantor har försvunnit ner i sniglarnas magar. Får grönsakerna bara vara ifred tills de växt sig lite, så klarar de angreppen  bättre. Morötter och palsternacka är det enda jag direktsår i trädgårdslandet, allt annat sår jag i krukor eller pluggbrätten och planterar ut som små plantor.

dav

Årets plan är två stycken ihopsatta pallkragar med koppartejp runtom. Pallkragen sätter jag direkt över de upphöjda bäddarna i trädgården. Förhoppningen är att det inte ska komma in några nya sniglar i pallkragen utifrån. De som redan finns i jorden kan jag mata med snigelmedel eller plocka bort. I hörnen där det finns små öppningar på pallkragen nitar jag fast plast så det blir tätt. Dels för att sniglarna inte ska kunna krypa in där samt att koppartejpen inte får komma i kontakt med metallen i hörnen på kragarna. Gör den det så försvinner den lilla strömeffekt som sniglarna upplever av koppartejpen. Pallkragarna behöver bara stå kvar i landet tills morötterna växt till sig, sedan kan jag flytta pallkragen till nästa ställe. Över pallkragen är det också lätt att lägga väv, så kommer inte morotsflugan åt morötterna.

Tejpen kostar 135 kr för 10 m Det står att den håller i flera år, så jag hoppas att det är en bra fungerande investering. På pallkragar behöver tejpen nitas fast med t.ex. en häftapparat.
I veckan blir det morotssådd och tejpen ska sättas på plats.

Hur jag tänkt göra med palsternackorna i år kommer i nästa inlägg.

/Gunnel

Mördarsniglarna kommer säkert att vara färre i år, efter förra årets torka här i Östergötland. I alla fall i början på säsongen. Vi  har höns och de gör ett mycket bra jobb med att äta både sniglar och deras ägg.

australorp

Sniglar behöver oftast bekämpas på flera olika sätt, så jag startar alltid tidigt på våren med att lägga ut snigelmedlet( Snigel effekt, Snigelfritt, de finns i de allra flesta trädgårdsbutiker). Men de brukar komma krypandes från skogen med siktet inställt på vår trädgård.
Jag  plockar och avlivar de sniglarna jag hittar och lägger sedan lite av snigelmedlet där jag hittat sniglarna. Där trivs de ju och det kommer troligtvis fler för att gömma sig på samma plats, då finns det redan lite piller för dem att äta där.
I trädgårdslanden lägger jag ut små brädbitar med snigelmedlet under. Sniglarna gömmer sig gärna under brädbitar, krukor mm på dagen.  Där kan jag sedan hitta dem  och ta bort dem. De som jag inte hinner ta, äter av pillren och dör. På en del ställen lägger jag de avlivade sniglarna och strör ut de blå pillren över dem. Andra sniglar lockas dit och äter av pillren.
Lena Israelsson skriver i sin senaste bok”Odla året om” att snigelmedel tar så mycket som 70% av dem. Om man börjar tidigt på våren och fortsätter att lägga ut medlet.

Snigelfritt

På en del ställen i trädgården så gömmer jag lite snigelpiller under ett gammalt fat som jag lägger under täckmaterialet. Fatet skyddar pillren lite så de inte blöts upp så fort av regn eller fuktigt täckmaterial. Det går inte åt så mycket av pillren när jag lägger ut dem så här, på små platser runtomkring i trädgården. En förpackning på 800 gr räcker bra en hel säsong.

/ Gunnel

Jag vann till slut!

Musen är fångad! På morgonen efter jag köpt den nya lilla fällan hade den nästan slagit igen. Pinnen var renslickad så fint även den här gången. Den här gången hade jag lyckats ställa fällan så att locket på drivbänken tog emot när fällan slog igen. Vilket resulterade i att den inte slog igen helt och musen kunde smita ut. Det har ju roat familjen i alla fall, alla mina misslyckade försök.

rattan

Men nu så är den och ytterligare en till fångade. Familjen tyckte den varit en så värdig motståndare att den borde få leva. Sonen tog bilen och körde iväg med den 1 km bort i skogen och släppte ut dem. Fällan får fortsättningsvis stå gillrad i växthuset. I morgon är det dags att göra rent i hönshuset igen, då startar jag bänk nr 2., förhoppningsvis utan råttor och möss. /Gunnel

Förodla inomhus

För att driva upp plantor inomhus såhär års behövs extra belysning. Får inte plantorna extra ljus med en gång de tittar upp ur jorden blir de långa och gängliga. Man kan plantera om dem och sätta dem djupare i nästa kruka men allra bäst blir plantorna om de får massor av ljus med en gång. Bra plantor är knubbiga, har tjock stam så de är stadiga. Tomater t.ex. som inte fått tillräckligt med ljus, blir långa och rangliga så de inte kan hålla sig upp själva utan något slags stöd.

Jag har alltid använt lysrör till mina plantor. Det finns en massa åsikter och undersökningar om vilka lysrör som är bäst, varmvita eller kallvita. Några stora skillnader verkar inte finnas. Jag har använt vad jag kommit över och plantorna har vuxit bra med både och. Lysrören på bilden nedan är köpta på Biltema.

dav

I år köpte jag 2 st vanliga vädringsställningar, även dem från Biltema, och hängde upp dem i. Så här blev de lätta att ta ned och sätta upp. Jag har lamporna så nära plantorna som det går utan att de slår emot lampan. Man får titta till dem varje dag, för de växer fort. När bladen närmar sig lamporna , höjer jag upp lampan igen.

Växter nära lysrören
Efter att fröna grott behöver plantorna ha det lite svalare än när de gror. Jag försöker ha mellan 15-18 grader, då blir förhållandet mellan ljus och värme bra.

/Gunnel

Varmbänken fungerar utmärkt. Där planterade jag ut sallat, bladraps och spenat. Jag hade tidigare sett spår efter en råtta/mus i varmbänken. Jorden var omkring sprätt och små söta hål grävda i den. Vanliga fällor, sådana där som smäller igen och gör processen kort med dem, sattes ut. Inget resultat. Men så försvann spåren, hålen grävdes inte upp igen så jag antog att katten Findus gjort sitt jobb.

dav

Här fanns det för några dagar sedan sallat och bladraps. Råttan bor där nere i den gosiga värmen  och har en fin takfarm a la Farbror Grön. Blir den hungrig är det bara att ta gången upp och äta färska blad, vilket den också gör. Det är inte så mycket kvar nu av mina plantor.
I går köpte jag en fälla som råttan ska gå in, äta av betet och en lucka ska slå igen. Betet var Nutella, som jag läst att de inte kan motstå. Nutellan var mycket noga bortslickad. Sällan har jag sett en så ren liten metallpinne som den i fällan i morse. Nu är den gillrad med en korvbit som är täckt av Nutella. Förhoppningsvis sliter den lite mer i korvbiten, så fällan slår igen.
Nu ska jag så lite ny sallat, bladraps innomhus för att plantera ut igen. Förhoppningsvis har jag fångat råttan tills varmbänk nr 2 ska igång.

/Gunnel

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig Organic Gardening

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Från Stockholm till vägens slut

Din guide till livet på landet