Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Skapa mikroklimat

Att med enkla medel täcka jorden med plast eller täckväv gör att jorden värms upp lite snabbare på våren. Det i sin tur gör att jag kan så och plantera lite tidigare på våren och även förlänga säsongen på hösten.

En varmbänk är en odlingslåda med lock som värms upp av gödsel i botten på lådan. När gödseln bryts ner av mikroorganismer bildas värme som värmer upp jorden. Locket kan bestå av ett gammalt fönster eller av en ram som är täckt av växthusplast.
En kallbänk är en odlingslåda som värms upp med hjälp av solen. Jorden i kallbänken är skyddad av ramen och locket. Där gror och växer det fortare än ute på friland.

Värma upp jorden 

För några år sedan lade jag plast över en odlingsbädd och höll koll på temperaturen. Efter bara 2 veckor var jorden under plasten 4,5 grad varmare än jorden utan täckning. I den uppvärmda bädden satte jag sedan den förgrodda potatisen och täckte den med väv. Redan i slutet av maj fick jag en bra och tidig skörd av färskpotatis där.
Täckväv eller plast över jorden gör att det blir lite varmare på dagen och att jorden inte kyls av lika mycket nattetid. Redan innan jag sått och planterat ut grönsakerna lägger jag ut väv eller plast över en del av odlingsbäddarna.

Flyttbart växthus. Foto Lena Israelsson
Foto Lena Israelsson

Det lilla flyttbara växthuset är också bra för att värma upp jorden innan jag sått och planterat. Skulle våren vara blöt och kall, kan jag genom att ställa växthuset över extra känslig plantering eller sådd, skydda den mot för mycket regn.
Just nu står det över den bädd där jag ska sätta ut förgrodd tidigpotatis.  Den potatis som jag sätter där, kommer att växa snabbare än den som står utan täckning. Växthuset kommer att få stå kvar där ett tag till, sedan ska det flyttas till den plats där jag ska plantera ut majsen.
En del jordgubbsplantor har jag i växthuset, nära varmbänken. Där drivs de på lite av värmen från bänken. Några andra plantor står i sina krukor på golvet i växthuset. De växer bra men inte riktigt lika snabbt som de intill varmbänken.
I en av kallbänkarna ute står ett annat gäng jordgubbsplantor. Där i bänken står de skyddat, jag har just lagt på locket så de har inte kommit igång riktigt än.

Jordgubbar växthus 150530

Och till sist de ute på friland.  Där har jorden just börjat tina. Där lägger jag ut väv över bara en del av plantorna, så får de lite mer värme och kommer förhoppningsvis att ge skörd lite tidigare än de utan väv.

Genom att skapa mikroklimat med hjälp av väv, plast, varmbänkar, kallbänkar eller staket och häckar kan man förlänga säsongen både på våren och hösten. Några få grader gör större skillnad än man tror.

Men kom ihåg! Så fort jordgubbarna börjar blomma ska väv och plast bort så humlor och bin kan pollinera dem.

/Gunnel

Annonser

Snigelbekämpning

Ett tyvärr alltid aktuellt ämne är de rackarns sniglarna. Börjar du bekämpningen redan innan du ens sett de första sniglarna , då har du vunnit mycket!

Förra året läste jag att surdeg var bra att ha i fällorna. Surdeg är gjort på bara vetemjöl och vatten. Enkelt och bra mycket billigare än Ferramol som finns att köpa i butik.

Surdegen görs som om man ska baka bröd:

Ta 1 dl ljummet vatten och häll i en väl rengjord burk. Tillsätt ca 1 dl vetemjöl. Rör om. Konsistensen ska vara som en tjock pannkakssmet.
Låt burken stå i rumstemperatur med locket lite på glänt så bakterierna som finns i luften kan komma ned i burken. Efter en till två dagar har det börjat jäsa och det syns bubblor i smeten. Då matar du den med mer vatten och mjöl och låter den stå framme i rumstemperatur. Nu har du en bra surdeg att lägga i dina fällor.
Jag tog en del av surdegen och sparade den i en mindre burk i kylen. Den använde jag senare till ny surdeg. Precis som vid brödbak. Resten gjorde jag en stor satts av genom att tillsätta ca 0.5 l vatten och mjöl så den blev som en något lösare pannkakssmet och lät den stå över natten, så hela smeten kom igång och bubblade.

På Biltema hittade jag den här snigelfällan. Ser helt ok ut att ha i landen. Den fyllde jag till ca hälften med surdegen. Sniglarna kröp i och blev kvar. Men degen torkar ut väldigt fort varma sommardagar i den här modellen. Degen blir då till en hård kaka och fungerar inte. Den här fällan fungerar nog bäst för Ferramol. Tittat man till den ofta är den utmärk, passar ju även bra att ha öl i, som också drar till sig sniglar. Men jag tycker nog att surdegen har lockat fler sniglar än ölen.

Men vanliga mjölkkartonger fungerade utmärkt till surdegen. Där är hålet mindre så degen torkar inte ut så fort. De är inte snygga att ha ute i landen men de går att dölja med lite jord eller täckmaterial. Sedan kan man slänga hela kartongen. Bra är att spara locken och skruva på när de ska kastas. Har man glömt bort dem ett tag, så luktar innehållet inte direkt hallontårta.. Sedan gör man bara ny deg och fyller nya kartonger och sätter ut.
Jag kommer att fortsätta den här säsongen med surdegsfällorna. De allra första fällorna finns redan på plats ute i landen. Nätterna är fortfarande lite kalla men det gör inget om degen fryser till, den tinar och luktar så sniglarna hittar dit. Här kan du läsa mer om hur vi bekämpar sniglarna på fler sätt.

Spenat, spenat

Spenat är något vi äter mer och mer av för varje år. En supernyttig och bra bladgrönsak. Spenat innehåller massor av antioxidanter som motverkar risken för stroke, hjärt och kärlsjukdomar samt cancer. Enligt boken ”Konsten att inte dö” av läkaren Michael Greger så är spenat en av de bästa bladgrönsakerna som förebygger bl.a. bröstcancer,prostatacancer, hjärntumörer och lungcancer. Många grönsaker, frukter och bär verkar enligt de studier som gjorts även kunna bromsa den cancer som redan uppstått.  Jag har bara börjat läsa boken men den har redan övertygat mig om att fortsätta odla egen mat så mycket vi bara kan och att äta ännu mer grönsaker. Redan innan jag börjat läsa boken hade vi bestämt att utöka trädgårdslanden för att odla mer jordgubbar, hallon och någon sorts blåbär. Boken får mig att inse att vi tänker rätt.

De tidiga små spenatbladen äter vi som de är, rakt ner i salladsskålen. Senare när vi har mycket att tillgå, förväller vi den snabbt och fryser in så mycket vi kan.

Spenatsorten ”Nores” som jag sådde inne i tunnelväxthuset den 1 februari har nu börjat titta upp! När jag sådde den var jorden frusen. Jag hade lite tinad jord i en hink som jag strödde ut över fröna. Ovanpå lade jag på snö. Nu har tjälen börjat försvinna och det är ca 3-4 grader varmt i jorden. Trots det kalla vädret så har det grott. Fantastiskt vilken växtkraft!

Den 1 februari sådde jag också spenat ( sorten Matador) i en pallkragen utomhus. Tjälen har bara släppt i det allra översta lagret jord, 3 cm ner är det fortfarande stenhårt. Men även där har jag sett några små, små gröna hjärtblad kämpa sig upp.

I går sådde jag ytterligare en pallkrage med spenat. På pallkragarna ligger nu lock. En enkel träram med växthusplast över. Det är tillräckligt för att skapa ett mikroklimat i pallkragen och det blir mer skyddat än ute på friland. Det ska bli intressant att se skillnaden på de olika sådderna. Den som såddes 1 februari mot den som gjordes 27 mars. Kommer sådden jag gjorde igår hinna växa ifatt?

 

När snön vräker ner och de tidigaste sådderna står under sina lampor och växer så det knakar passar jag på att läsa så mycket jag hinner. På hemsidan ”Gröna rader” har Lotta Flodén samlat en mängd kunskap om natur, trädgård och odling.

Om några månader ser det ut så här i trädgården igen.
Lotta skriver att hon tidigare jobbat på tidningen Natur & Trädgård och lärde sig så mycket under den tiden som hon vill fortsätta att förmedla. Här har hon samlat en massa bra och intressanta artiklar som är skrivna dels av henne själv men också av experter forskare och andra odlare.

http://gronarader.se

I helgen sådde jag de tomater jag själv ska ha i växthuset. Jag brukar starta värmefläkten 1 april och kan då ha runt 12-15 grader där nattetid. Tomaterna bör sås 6-8 veckor innan de planteras ut på sin växtplats.

Om 8 veckor är det mitten på april. Då hinner tomaterna stå någon vecka i sina krukor och vänja sig vid växthuset innan de planteras på sin växtplats och jorden kommer vara ordentligt varm.
De sista veckorna i mars kommer jag att så ytterligare en omgång tomater. Vi drar upp lite plantor till släkt och vänner och några av dem har inte växthus. De tomaterna behöver sås senare än de som ska vara i växthuset. Får plantorna stå för länge och vänta på utplantering, blir det trångt för rötterna och tillväxten hämmas. Vilket kan göra att de ger sämre skörd så småningom.
Det gäller att planera för att ha plats för allt inne under växtbelysningen men också ute i växthuset.
Förra året, när det var kallt och snöade i maj, fick det bli som det blev. Man får planera och sedan anpassa sig efter vädret så gott det går.

Slanggurkan Passandra

Eftersom gurka och squash trivs bättre om de får ha det riktigt varmt om rötterna, kommer jag att göra en varmbänk till dem i växthuset. Det kommer att driva på dem lite extra och förhoppningsvis ge lite tidigare skörd. Jag har ju tillgång till färsk hönsgödsel hela tiden, så det vore dumt att inte utnyttja den. Det tar ca två veckor från att varmbänken är gjord tills man kan plantera i den. Gör jag den i mitten på mars är det lagom att plantera i den när jag startar fläkten 1 april. Gurka och squash ska sås ca 1 månad innan utplantering, då är det lagom att så dem 1 mars. Squashen får sedan stå kvar tills de plantor som står ute börjar ge skörd. Squashen tar då säkert upp stor plats som jag kommer att behöva till andra växter tunneln.
Gurksorterna jag kommer att så är Slanggurkan Passandra från Nelson. Den har vi haft i många år och den ger en massa goda gurkor. Market More, är en ny sort för oss. Den ska trivas i lite kallare klimat, det passar bra tidigt på våren. Den fröpåsen fick jag med i tidningen Kitchen Garden och kommer från Mr. Fothergills.

/Gunnel

 

Bekämpning av sorgmyggor

I år fick jag sorgmyggor (de kallas även för blomflugor) bland sådderna. Några enstaka har jag haft förr men de brukar försvinna. Sorgmyggans larver äter på rötterna på växter och de små plantorn kan tills slut dö om angreppen blir stora. Jag är alltid noga med att vattna underifrån ( på fat eller brickor som växterna står på) för att jorden överst i krukorna ska vara så torr som möjligt. Sorgmyggans larver trivs bäst i den fuktiga jorden överst i krukorna. Men i år kom de i alla fall.

Jag hade redan beställt hem något som heter EM-5 Insektsreppellent från Greenfoot.se. Det ska fungera som stärkande för växterna men även göra dem oattraktiva för ohyra. Verksamt enligt beskrivningen förebyggande mot kålfjärilens larver, morotsfluga, bladlöss, röda liljebaggar och sorgmyggor. Innehållet är helt ofarligt för oss: samma mikroorganismer som i EM, chili, vitlök mm. Det lät ju bra tyckte jag men var lite tveksam. Men jag gillar att testa så en flaska beställdes hem efter att jag mejlat med dem, för att försäkra mig om att det var helt ofarligt. Barnbarnen är ofta i trädgården och smakar på allt, så det får inte finnas något som ens behöver ha en karensdag. Jag vattnade och sprayade sådder och växter efter de rekommendationerna som stod på flaskan. Nu efter nära 10 dagar finns det bara någon enstaka mygga kvar.
/ Uppdatering efter ytterligare en vecka: Jag har hittat några enstaka myggor som jag lyckats fånga, några har fastnat på klisterpappret. Angreppet verkar ha avstannat men de är inte helt borta. Jag fortsätter att spraya växterna med det och vattnar med det.

 

Jag hade bara vanliga klisterremsor hemma. Sådana där långa kletiga som är mot flugor. Jag klistrade fast en på ett gult kuvert, efter att ha läst att de dras till gult. Där fastnade en hel del. De finns att köpa på de flesta ställen bl.a på Blomsterlandet och Bauhaus.
De är väldigt effektiva de här remsorna. Jag fick för flera år sedan sluta upp med att ha dem i köket eftersom svärmor alltid fastnade i dem! 🙂

Jag gjorde en beställning på nematoder mot sorgmyggor för en vecka sedan. Nu verkar det som om den ordern aldrig gick igenom. Men nu behöver jag ju inte dem.
Nematoderna som nu inte kommer skulle kostat 235 kr.

1 liter EM-5 kostade 350 kr och kommer att räcka länge. Det ska bli intressant att se hur och om det fungerar mot kålfjärilens larver och morotsflugan. Kanske även mot jordlopporna som gärna äter av rucolan?
För att se hur effektivt det är har bestämt mig för att i år ha några kålplantor utan att täcka dem med nät och bara använda EM-5. Det blir säkert ett inlägg om det längre fram.

/Gunnel

Nya sorter testas

Varje år testar jag nya sorter av diverse grönsaker. En av de nya tomatsorterna för i år heter ”42 dagar”, köpt hos Klostra. (Tyvärr ingen bild på påsen). Namnet anger att den ska ge skörd 42 dagar efter utplantering. I en del beskrivningar står det ”Utvecklingsdagar 120” eller liknande. Den höga siffran anger att det tar ca 120 dagar från sådd till skörd. Står det 42, 70 eller liknande är det dagar från utplantering på sin slutgiltiga plats till skörd. Sedan beror det förstås mycket på väder, som alltid vid odling.
Dem råd som ges i de flesta böcker och av kunniga odlare är att så tomater ungefär 6-8 veckor innan utplantering. Under de 6-8 veckorna behöver plantorna planteras om en eller två gånger. Varje gång till en lite större kruka. Får de stå för länge i sina krukor innan utplantering är det risk för att rötterna inte har plats att utvecklas ordentligt och plantan stannar av lite i sitt växande. En del  är extra känsliga, som paprika. De kan ha svårt att återhämta sig ordentligt, efter att ha stått trångt för länge. Vilket kan ge lite sämre skörd. Något som kan vara bra att tänka på när det kliar i fingrarna såhär års och man vill komma igång! Räkna bakåt, kan du sätta ut tomaterna runt 20 maj, bör du så dem 6-8 veckor innan dess. Runt 20 mars.

Nästa nya sort är tomaten Alaskan Fancy. Inköpt hos Klostra. (Även den påsen utan bild). Den ska också ge tidig skörd (55 dgr)och bra tomater även i kallare somrar. Den ska även vara god, enligt beskrivning på påsen. Det där med god och tidig brukar vara svårt. De riktigt tidiga tomaterna brukar inte ha så mycket smak, tycker jag.

Den vänstra Midnight Sun från Impecta och Red Devil från Mr. Fothergills

Grönkålen har blivit en favorit i vår familj. I år hittade jag de här fina, färgglada sorterna. Det ska bli spännande att se dem i landen tillsammans med den vanliga grönkålen och den lite blåaktiga Nero di Toscana. Och såklart hur den smakar! Jag hoppas den behåller sina fina färger vid tillagningen.

Emerald Ice

Ny är också Emerald Ice. Den läste jag om i den engelska trädgårdstidningen Kitchen Garden förra året och habegäret slog till. Den beställde jag från Kings seed i England. Ett perfekt namn för den, tycker jag. Man känner verkligen hur krispig och färsk den är.

Ha det bra!

Gunnel

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig Organic Gardening

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Från Stockholm till vägens slut

Din guide till livet på landet