Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Såg du ”Sista skörden” på SVT igår? Här är Gabe Brown som var med i filmen. Det här klippet är från ett fördrag han hållit. Han berättar hur de gör för att få en hälsosam, hållbar och produktiv jord. En jord som kommer att frodas och kunna leverera skörd hur länge som helst. Förutsatt att den tas om hand på rätt sätt. Filmen är lång och på engelska men väl värd att ses! Han pratar om stora jordbruk men vi kan använda oss av samma principer i våra trädgårdar.

 

Många är vi som hoppas på att mördarsniglarna dör av de minusgrader som påsken överraskade oss med. Med lite efterforskningar på nätet fick jag reda på att de dör redan vid -3 grader. Om de inte hunnit krypa ned i en jordspricka eller gömma sig i komposthögen, under täckmaterialet i landet osv. Hinner de söka skydd, klarar de sig länge. Säkert försvann några men många finns säkert kvar.
Men kylan saktar ned deras möjlighet till att göra skada, växa till sig och det skjuter fram deras möjlighet att föröka sig. Den torra sommaren förra året motarbetade också sniglarna. De grävde ned sig i jorden i väntan på blötare tider eller dog.

Sådana här korn blir senare en massa sniglar. De här tog hönsen hand om.

De kunde i vilket fall inte föröka sig i den enorma takt de gör regniga somrar. Vilket i sin tur gör att de kommer vara färre i år. Blir sommaren regnig kan vi räkna med att de snabbt ökar i antal igen. Enligt SMHI blir sommaren troligtvis inte regnig.

Jag var redan i början på mars ute och gillrade de första fällorna enbart med snigelmedel. Fällorna består av brädbitar, kaffefat osv. som jag lägger snigelmedlet under. Sniglarna gillar att krypa in under saker och medlet är skyddat från regn och håller längre. På så sätt går det inte åt lika mycket av det dyra medlet. Jag använder Snigeleffekt eller liknande. Nu har jag även laddat dem med lite av den ruccola jag har i växthuset. De älskar ruccola och än så länge finns det inte så mycket annat grönt för dem att äta ute i trädgårdslandet. De kommer förhoppningsvis att krypa dit och även äta av snigelmedlet. Att börja lägga ut fällor redan innan man sett de små rackarna är effektivt. Då kan jag få bort en stor del redan innan de hunnit lägga sina första ägg.

/ Gunnel

I år placerade vi det lilla flyttbara växthuset  över sparrislandet. Ute ligger det fortfarande snö kvar efter långfredagens ymniga snöfall.

Men inne i det lilla växthuset tittar redan små sparrisar upp! Det är inte helt tätt i nerkant på växthuset, trots det skyddar det och driver på plantorna. Om några veckor flyttar jag på växthuset så det får värma upp jorden där den tidiga majsen ska planteras ut. Då flyttar jag ut kål och andra plantor som hittills stått inne i det stora tunnelväxthuset, till det lilla flyttbara växthuset. Där kan plantorna stå i majslandet i sina krukor och dra nytta av skyddet i det lilla växthuset. Och jag får mer plats i den stora tunneln där jag har en värmefläkt på om nätterna. Då kommer tomater, paprika och allt annat värmekrävande få mer plats.

/Gunnel

 

 

SMHI varnar för ännu en torrsommar. Gotland tillsammans med Östergötland och östra Svealand har fått väldigt lite nederbörd under sommaren 2016, hösten och vinter 2016-2017. Det ser dystert ut med grundvattennivåerna på många platser i Sverige. Kommer det inte stora mängder regn under våren kommer flera län att få bevattningsförbud väldigt tidigt i år.
Nu förbereder vi för att kunna klara odlingarna utan att använda vatten vår borrade källa. Den måste först och främst gå till dricksvatten och hushållet.

I år har vi satt ”fällbara utkastare”, (som finns att köpa på byggvaruhusen), på alla stuprör på bostadshuset. Även vid små regnmängder fylls tunnan på 200 l förvånansvärt snabbt. Vi har vita plasttunnor, de är absolut inte snygga men jag fick dem och de är stora. Tunnorna kopplar vi ihop med slangar som jag skrivit om i det här inlägget, så är vi inte begränsade till en tunna vid varje stuprör när det väl kommer en större regnskur.

All odling kommer att täckodlas. Förra året växte inte ens gräsmattan så det fanns inget gräs att täcka med. Som tur var hade grannbonden några balar med dåligt ensilage. Perfekt att använda i odlingarna. Täckodling har många fördelar. Jordstrukturen förbättras, jorden torkar inte ut så fort vid torrperioder, du behöver inte heller rensa ogräs lika mycket som vid odling i bar mark. Det gäller att göra alla små förändringar man kan komma på för att förbättra resultaten. Även om varje enskild liten sak inte har jättestor betydelse, tillsammans med övriga små förbättringar blir slutresultatet stort.

/Gunnel

 

 

Flyttbart växthus

I år är det tredje säsongen för vårt flyttbara växthus. Helt suveränt!

Eliot Coleman har i många år använt sig av flyttbara växthus, som han skriver om i sina böcker. Genom att kunna flytta dem till olika platser ute i odlingarna beroende på årstid så kan han så grönsakerna på friland tidigt på sensommaren och hösten , alltså utan växthuset över landet. Det är då fortfarande varmt och bra odlingssäsong så grönsakerna växer bra utan täckning. Senare inför vintern flyttar han över växthuset över grönsakerna. tex. sallat, kål, spenat, morötter osv. som då får extra skydd från väder och vind över den sena hösten och vintern. Bara den enkla täckningen gör att grönsakerna klarar vintern mycket bättre än de skulle gjort på friland och man behöver inte skotta bort snö innan man tar upp morötterna. Blir det mycket kallt täcker han grönsakerna med väv inne i växthuset så klarar de sig ännu bättre.
På våren sår han sedan tidiga vårprimörer efter att vinterns grönsaker är slut och när det är varmt nog ute för vårprimörerna flyttas växthuset till en ny plats där han odlar tomater, gurka, meloner osv över sommaren, för att under hösten åter flytta växthuset dit grönsakerna för höst och vintern är sådda tidigare under sensommaren.
De växthus han har är stora, han har dem på räls som växthusen dras på.
Riktigt så stora behöver inte vi.

Så sambon byggde efter lite diskussioner om hur jag tänkte mig det hela, på några timmar ihop ett flyttbart växthus till mig.

Det vi använde var:
Brädor
5 st. elrör
växthusplast ( Som vi skickat efter från Trädgårdsteknik, se inlägget om (kostnaden för plasten här) OBS: Beräkningen är två år gammal.
nitpistol, att sätta fast plasten med
4 buntband

Lagom händig sambo

Vi byggde av gamla brädor en ram. Till det behövdes brädor och en lagom händig sambo. Har man ingen sambo, går det lika bra att bygga själv.

Borra hål

Borrade hål att sätta fast elrören i.

Elrör fastsatt
Man kan ju även köpa klamrar att skruva fast rören med men det blev billigare så här.

Buntband

Vi valde att sätta 2 rör i kors och fästa ihop dem med buntband, så blir det lite stadigare.

IMG_2649

Nitade fast plasten med en nitpistol.

På plats
Klart!
Kortändarna är inte fastsatta eftersom de behöver kunna öppnas för ventilation på dagarna. Jag har inte tänkt klart än hur jag ska göra det på bästa sätt, just nu viker jag ned plasten och lägger en sten på.
Den här flyttas lätt av 2 personer. Den ska nu få stå på den här upphöjda bädden där jag snart ska plantera ut kålen. Om några veckor flyttar vi den till den bädd där majsen ska planteras ut. Jag räknar med att kunna plantera ut majsen några veckor tidigare nu när jag har det här lilla växthuset som skydd. Blir det flera minusgrader är det lätt att lägga på väv som extra skydd. Sedan är det bara att lyfta bort den när majsen vuxit upp och når taket i växthuset.
Den här ger ju också möjligheten att kunna odla tomater, paprika mm i trädgårdslandet.
Vi har en gammal jordkällare som fungerat bra för potatis men vi har märkt att de morötter, palsternackor som fått stå kvar i jorden har haft bättre kvalité än dem vi förvarat i jordkällaren. De skulle nu kunna stå kvar i landet och vi kan täcka jorden mellan raderna med halm för att skydda dem så de inte fryser fast under vintern.
Jag har även tänkt att sambon ska få bygga en stomme till men som jag lägger nät över, som täckning för kål, ruccola, pak choi osv.
Till hösten har jag tänkt att vi får förankra växthuset genom att borra hål i stommen och sätta i ett armeringsjärn eller liknande och slå ned i marken, så den inte blåser iväg som en jättedrake i höststormarna. Det är ju bara att testa och se vad som fungerar bäst.

Det visade sig senare att flera tyckte ide`n var bra. Lena Israelsson kom på besök!

Vi använde först åldersbeständig byggplast men det visade sig att den absolut inte ska användas till odling. Vi tog bort byggplasten och ersatte den med växthusplast.

Gunnel

I decembernummret av den engelska trädgårdstidningen Kitchen Garden läste jag detta tips jag provar i år.  På det här sättet hoppas jag att palsternackorna ska klara sig bättre från snigelangrepp.
Man börjar precis som när man testa grobarheten på frö. Fröerna läggs på ett fuktigt papper i en plastpåse. Påsen får sedan ligga mörkt och i rumstemperatur.

dav

Palsternacka kan i trädgårdslandet ta väldigt lång tid på sig för att gro. I det idealiska förhållandet som blir i den fuktiga påsen och värmen, så gror de förvånansvärt fort!

dav

När grodden kommer fram är det dags att plantera dem. Jag använde toarullar och papperskrukor jag gjort själv och fyllde dem med jord nästan enda upp, plockade försiktigt upp fröna från det fuktiga pappret med en pincett. Pilligt jobb! Sedan lite jord över varje grodd.

Krukorna sattes i plastbackar och ut i kallväxthuset.  I januari testade jag grobarheten på en påse palsternacka jag hade kvar sedan flera år. När fröna grott kastade jag ut dem  i jorden i växthuset, nu har en del av dem börjat växa där. Så kylan är inget problem.
Palsternacka tycker inte om att bli omplanterad, så då passar papperskrukorna bra. Om roten störs, som den gör om man planterar om den från en plastkruka, kan rötterna dela sig. Det är väl inte hela värden men helst vill vi ju ha den fina raka roten.
Hela papperskrukan med  plantan i sätts ner i jorden när de är stora nog.

/Gunnel

Sniglar och speciellt mördarsniglar har vi i trädgården om än mycket mindre sedan vi skaffade höns. Men i trädgårdslandet finns det en del sniglar i alla fall. De senaste åren har sniglarna angripit både morötter och palsternacka så fort de tittat upp. Skörd har vi fått men en hel del späda plantor har försvunnit ner i sniglarnas magar. Får grönsakerna bara vara ifred tills de växt sig lite, så klarar de angreppen  bättre. Morötter och palsternacka är det enda jag direktsår i trädgårdslandet, allt annat sår jag i krukor eller pluggbrätten och planterar ut som små plantor.

dav

Årets plan är två stycken ihopsatta pallkragar med koppartejp runtom. Pallkragen sätter jag direkt över de upphöjda bäddarna i trädgården. Förhoppningen är att det inte ska komma in några nya sniglar i pallkragen utifrån. De som redan finns i jorden kan jag mata med snigelmedel eller plocka bort. I hörnen där det finns små öppningar på pallkragen nitar jag fast plast så det blir tätt. Dels för att sniglarna inte ska kunna krypa in där samt att koppartejpen inte får komma i kontakt med metallen i hörnen på kragarna. Gör den det så försvinner den lilla strömeffekt som sniglarna upplever av koppartejpen. Pallkragarna behöver bara stå kvar i landet tills morötterna växt till sig, sedan kan jag flytta pallkragen till nästa ställe. Över pallkragen är det också lätt att lägga väv, så kommer inte morotsflugan åt morötterna.

Tejpen kostar 135 kr för 10 m Det står att den håller i flera år, så jag hoppas att det är en bra fungerande investering. På pallkragar behöver tejpen nitas fast med t.ex. en häftapparat.
I veckan blir det morotssådd och tejpen ska sättas på plats.

Hur jag tänkt göra med palsternackorna i år kommer i nästa inlägg.

/Gunnel

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig Organic Gardening

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Från Stockholm till vägens slut

Din guide till livet på landet