Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Skapa mikroklimat

Att med enkla medel täcka jorden med plast eller täckväv gör att jorden värms upp lite snabbare på våren. Det i sin tur gör att jag kan så och plantera lite tidigare på våren och även förlänga säsongen på hösten.

En varmbänk är en odlingslåda med lock som värms upp av gödsel i botten på lådan. När gödseln bryts ner av mikroorganismer bildas värme som värmer upp jorden. Locket kan bestå av ett gammalt fönster eller av en ram som är täckt av växthusplast.
En kallbänk är en odlingslåda som värms upp med hjälp av solen. Jorden i kallbänken är skyddad av ramen och locket. Där gror och växer det fortare än ute på friland.

Värma upp jorden 

För några år sedan lade jag plast över en odlingsbädd och höll koll på temperaturen. Efter bara 2 veckor var jorden under plasten 4,5 grad varmare än jorden utan täckning. I den uppvärmda bädden satte jag sedan den förgrodda potatisen och täckte den med väv. Redan i slutet av maj fick jag en bra och tidig skörd av färskpotatis där.
Täckväv eller plast över jorden gör att det blir lite varmare på dagen och att jorden inte kyls av lika mycket nattetid. Redan innan jag sått och planterat ut grönsakerna lägger jag ut väv eller plast över en del av odlingsbäddarna.

Flyttbart växthus. Foto Lena Israelsson
Foto Lena Israelsson

Det lilla flyttbara växthuset är också bra för att värma upp jorden innan jag sått och planterat. Skulle våren vara blöt och kall, kan jag genom att ställa växthuset över extra känslig plantering eller sådd, skydda den mot för mycket regn.
Just nu står det över den bädd där jag ska sätta ut förgrodd tidigpotatis.  Den potatis som jag sätter där, kommer att växa snabbare än den som står utan täckning. Växthuset kommer att få stå kvar där ett tag till, sedan ska det flyttas till den plats där jag ska plantera ut majsen.
En del jordgubbsplantor har jag i växthuset, nära varmbänken. Där drivs de på lite av värmen från bänken. Några andra plantor står i sina krukor på golvet i växthuset. De växer bra men inte riktigt lika snabbt som de intill varmbänken.
I en av kallbänkarna ute står ett annat gäng jordgubbsplantor. Där i bänken står de skyddat, jag har just lagt på locket så de har inte kommit igång riktigt än.

Jordgubbar växthus 150530

Och till sist de ute på friland.  Där har jorden just börjat tina. Där lägger jag ut väv över bara en del av plantorna, så får de lite mer värme och kommer förhoppningsvis att ge skörd lite tidigare än de utan väv.

Genom att skapa mikroklimat med hjälp av väv, plast, varmbänkar, kallbänkar eller staket och häckar kan man förlänga säsongen både på våren och hösten. Några få grader gör större skillnad än man tror.

Men kom ihåg! Så fort jordgubbarna börjar blomma ska väv och plast bort så humlor och bin kan pollinera dem.

/Gunnel

Snigelbekämpning

Ett tyvärr alltid aktuellt ämne är de rackarns sniglarna. Börjar du bekämpningen redan innan du ens sett de första sniglarna , då har du vunnit mycket!

Förra året läste jag att surdeg var bra att ha i fällorna. Surdeg är gjort på bara vetemjöl och vatten. Enkelt och bra mycket billigare än Ferramol som finns att köpa i butik.

Surdegen görs som om man ska baka bröd:

Ta 1 dl ljummet vatten och häll i en väl rengjord burk. Tillsätt ca 1 dl vetemjöl. Rör om. Konsistensen ska vara som en tjock pannkakssmet.
Låt burken stå i rumstemperatur med locket lite på glänt så bakterierna som finns i luften kan komma ned i burken. Efter en till två dagar har det börjat jäsa och det syns bubblor i smeten. Då matar du den med mer vatten och mjöl och låter den stå framme i rumstemperatur. Nu har du en bra surdeg att lägga i dina fällor.
Jag tog en del av surdegen och sparade den i en mindre burk i kylen. Den använde jag senare till ny surdeg. Precis som vid brödbak. Resten gjorde jag en stor satts av genom att tillsätta ca 0.5 l vatten och mjöl så den blev som en något lösare pannkakssmet och lät den stå över natten, så hela smeten kom igång och bubblade.

På Biltema hittade jag den här snigelfällan. Ser helt ok ut att ha i landen. Den fyllde jag till ca hälften med surdegen. Sniglarna kröp i och blev kvar. Men degen torkar ut väldigt fort varma sommardagar i den här modellen. Degen blir då till en hård kaka och fungerar inte. Den här fällan fungerar nog bäst för Ferramol. Tittat man till den ofta är den utmärk, passar ju även bra att ha öl i, som också drar till sig sniglar. Men jag tycker nog att surdegen har lockat fler sniglar än ölen.

Men vanliga mjölkkartonger fungerade utmärkt till surdegen. Där är hålet mindre så degen torkar inte ut så fort. De är inte snygga att ha ute i landen men de går att dölja med lite jord eller täckmaterial. Sedan kan man slänga hela kartongen. Bra är att spara locken och skruva på när de ska kastas. Har man glömt bort dem ett tag, så luktar innehållet inte direkt hallontårta.. Sedan gör man bara ny deg och fyller nya kartonger och sätter ut.
Jag kommer att fortsätta den här säsongen med surdegsfällorna. De allra första fällorna finns redan på plats ute i landen. Nätterna är fortfarande lite kalla men det gör inget om degen fryser till, den tinar och luktar så sniglarna hittar dit. Här kan du läsa mer om hur vi bekämpar sniglarna på fler sätt.

Spenat, spenat

Spenat är något vi äter mer och mer av för varje år. En supernyttig och bra bladgrönsak. Spenat innehåller massor av antioxidanter som motverkar risken för stroke, hjärt och kärlsjukdomar samt cancer. Enligt boken ”Konsten att inte dö” av läkaren Michael Greger så är spenat en av de bästa bladgrönsakerna som förebygger bl.a. bröstcancer,prostatacancer, hjärntumörer och lungcancer. Många grönsaker, frukter och bär verkar enligt de studier som gjorts även kunna bromsa den cancer som redan uppstått.  Jag har bara börjat läsa boken men den har redan övertygat mig om att fortsätta odla egen mat så mycket vi bara kan och att äta ännu mer grönsaker. Redan innan jag börjat läsa boken hade vi bestämt att utöka trädgårdslanden för att odla mer jordgubbar, hallon och någon sorts blåbär. Boken får mig att inse att vi tänker rätt.

De tidiga små spenatbladen äter vi som de är, rakt ner i salladsskålen. Senare när vi har mycket att tillgå, förväller vi den snabbt och fryser in så mycket vi kan.

Spenatsorten ”Nores” som jag sådde inne i tunnelväxthuset den 1 februari har nu börjat titta upp! När jag sådde den var jorden frusen. Jag hade lite tinad jord i en hink som jag strödde ut över fröna. Ovanpå lade jag på snö. Nu har tjälen börjat försvinna och det är ca 3-4 grader varmt i jorden. Trots det kalla vädret så har det grott. Fantastiskt vilken växtkraft!

Den 1 februari sådde jag också spenat ( sorten Matador) i en pallkragen utomhus. Tjälen har bara släppt i det allra översta lagret jord, 3 cm ner är det fortfarande stenhårt. Men även där har jag sett några små, små gröna hjärtblad kämpa sig upp.

I går sådde jag ytterligare en pallkrage med spenat. På pallkragarna ligger nu lock. En enkel träram med växthusplast över. Det är tillräckligt för att skapa ett mikroklimat i pallkragen och det blir mer skyddat än ute på friland. Det ska bli intressant att se skillnaden på de olika sådderna. Den som såddes 1 februari mot den som gjordes 27 mars. Kommer sådden jag gjorde igår hinna växa ifatt?

 

När snön vräker ner och de tidigaste sådderna står under sina lampor och växer så det knakar passar jag på att läsa så mycket jag hinner. På hemsidan ”Gröna rader” har Lotta Flodén samlat en mängd kunskap om natur, trädgård och odling.

Om några månader ser det ut så här i trädgården igen.
Lotta skriver att hon tidigare jobbat på tidningen Natur & Trädgård och lärde sig så mycket under den tiden som hon vill fortsätta att förmedla. Här har hon samlat en massa bra och intressanta artiklar som är skrivna dels av henne själv men också av experter forskare och andra odlare.

http://gronarader.se

I helgen sådde jag de tomater jag själv ska ha i växthuset. Jag brukar starta värmefläkten 1 april och kan då ha runt 12-15 grader där nattetid. Tomaterna bör sås 6-8 veckor innan de planteras ut på sin växtplats.

Om 8 veckor är det mitten på april. Då hinner tomaterna stå någon vecka i sina krukor och vänja sig vid växthuset innan de planteras på sin växtplats och jorden kommer vara ordentligt varm.
De sista veckorna i mars kommer jag att så ytterligare en omgång tomater. Vi drar upp lite plantor till släkt och vänner och några av dem har inte växthus. De tomaterna behöver sås senare än de som ska vara i växthuset. Får plantorna stå för länge och vänta på utplantering, blir det trångt för rötterna och tillväxten hämmas. Vilket kan göra att de ger sämre skörd så småningom.
Det gäller att planera för att ha plats för allt inne under växtbelysningen men också ute i växthuset.
Förra året, när det var kallt och snöade i maj, fick det bli som det blev. Man får planera och sedan anpassa sig efter vädret så gott det går.

Slanggurkan Passandra

Eftersom gurka och squash trivs bättre om de får ha det riktigt varmt om rötterna, kommer jag att göra en varmbänk till dem i växthuset. Det kommer att driva på dem lite extra och förhoppningsvis ge lite tidigare skörd. Jag har ju tillgång till färsk hönsgödsel hela tiden, så det vore dumt att inte utnyttja den. Det tar ca två veckor från att varmbänken är gjord tills man kan plantera i den. Gör jag den i mitten på mars är det lagom att plantera i den när jag startar fläkten 1 april. Gurka och squash ska sås ca 1 månad innan utplantering, då är det lagom att så dem 1 mars. Squashen får sedan stå kvar tills de plantor som står ute börjar ge skörd. Squashen tar då säkert upp stor plats som jag kommer att behöva till andra växter tunneln.
Gurksorterna jag kommer att så är Slanggurkan Passandra från Nelson. Den har vi haft i många år och den ger en massa goda gurkor. Market More, är en ny sort för oss. Den ska trivas i lite kallare klimat, det passar bra tidigt på våren. Den fröpåsen fick jag med i tidningen Kitchen Garden och kommer från Mr. Fothergills.

/Gunnel

 

Bekämpning av sorgmyggor

I år fick jag sorgmyggor (de kallas även för blomflugor) bland sådderna. Några enstaka har jag haft förr men de brukar försvinna. Sorgmyggans larver äter på rötterna på växter och de små plantorn kan tills slut dö om angreppen blir stora. Jag är alltid noga med att vattna underifrån ( på fat eller brickor som växterna står på) för att jorden överst i krukorna ska vara så torr som möjligt. Sorgmyggans larver trivs bäst i den fuktiga jorden överst i krukorna. Men i år kom de i alla fall.

Jag hade redan beställt hem något som heter EM-5 Insektsreppellent från Greenfoot.se. Det ska fungera som stärkande för växterna men även göra dem oattraktiva för ohyra. Verksamt enligt beskrivningen förebyggande mot kålfjärilens larver, morotsfluga, bladlöss, röda liljebaggar och sorgmyggor. Innehållet är helt ofarligt för oss: samma mikroorganismer som i EM, chili, vitlök mm. Det lät ju bra tyckte jag men var lite tveksam. Men jag gillar att testa så en flaska beställdes hem efter att jag mejlat med dem, för att försäkra mig om att det var helt ofarligt. Barnbarnen är ofta i trädgården och smakar på allt, så det får inte finnas något som ens behöver ha en karensdag. Jag vattnade och sprayade sådder och växter efter de rekommendationerna som stod på flaskan. Nu efter nära 10 dagar finns det bara någon enstaka mygga kvar.
/ Uppdatering efter ytterligare en vecka: Jag har hittat några enstaka myggor som jag lyckats fånga, några har fastnat på klisterpappret. Angreppet verkar ha avstannat men de är inte helt borta. Jag fortsätter att spraya växterna med det och vattnar med det.

 

Jag hade bara vanliga klisterremsor hemma. Sådana där långa kletiga som är mot flugor. Jag klistrade fast en på ett gult kuvert, efter att ha läst att de dras till gult. Där fastnade en hel del. De finns att köpa på de flesta ställen bl.a på Blomsterlandet och Bauhaus.
De är väldigt effektiva de här remsorna. Jag fick för flera år sedan sluta upp med att ha dem i köket eftersom svärmor alltid fastnade i dem! 🙂

Jag gjorde en beställning på nematoder mot sorgmyggor för en vecka sedan. Nu verkar det som om den ordern aldrig gick igenom. Men nu behöver jag ju inte dem.
Nematoderna som nu inte kommer skulle kostat 235 kr.

1 liter EM-5 kostade 350 kr och kommer att räcka länge. Det ska bli intressant att se hur och om det fungerar mot kålfjärilens larver och morotsflugan. Kanske även mot jordlopporna som gärna äter av rucolan?
För att se hur effektivt det är har bestämt mig för att i år ha några kålplantor utan att täcka dem med nät och bara använda EM-5. Det blir säkert ett inlägg om det längre fram.

/Gunnel

Nya sorter testas

Varje år testar jag nya sorter av diverse grönsaker. En av de nya tomatsorterna för i år heter ”42 dagar”, köpt hos Klostra. (Tyvärr ingen bild på påsen). Namnet anger att den ska ge skörd 42 dagar efter utplantering. I en del beskrivningar står det ”Utvecklingsdagar 120” eller liknande. Den höga siffran anger att det tar ca 120 dagar från sådd till skörd. Står det 42, 70 eller liknande är det dagar från utplantering på sin slutgiltiga plats till skörd. Sedan beror det förstås mycket på väder, som alltid vid odling.
Dem råd som ges i de flesta böcker och av kunniga odlare är att så tomater ungefär 6-8 veckor innan utplantering. Under de 6-8 veckorna behöver plantorna planteras om en eller två gånger. Varje gång till en lite större kruka. Får de stå för länge i sina krukor innan utplantering är det risk för att rötterna inte har plats att utvecklas ordentligt och plantan stannar av lite i sitt växande. En del  är extra känsliga, som paprika. De kan ha svårt att återhämta sig ordentligt, efter att ha stått trångt för länge. Vilket kan ge lite sämre skörd. Något som kan vara bra att tänka på när det kliar i fingrarna såhär års och man vill komma igång! Räkna bakåt, kan du sätta ut tomaterna runt 20 maj, bör du så dem 6-8 veckor innan dess. Runt 20 mars.

Nästa nya sort är tomaten Alaskan Fancy. Inköpt hos Klostra. (Även den påsen utan bild). Den ska också ge tidig skörd (55 dgr)och bra tomater även i kallare somrar. Den ska även vara god, enligt beskrivning på påsen. Det där med god och tidig brukar vara svårt. De riktigt tidiga tomaterna brukar inte ha så mycket smak, tycker jag.

Den vänstra Midnight Sun från Impecta och Red Devil från Mr. Fothergills

Grönkålen har blivit en favorit i vår familj. I år hittade jag de här fina, färgglada sorterna. Det ska bli spännande att se dem i landen tillsammans med den vanliga grönkålen och den lite blåaktiga Nero di Toscana. Och såklart hur den smakar! Jag hoppas den behåller sina fina färger vid tillagningen.

Emerald Ice

Ny är också Emerald Ice. Den läste jag om i den engelska trädgårdstidningen Kitchen Garden förra året och habegäret slog till. Den beställde jag från Kings seed i England. Ett perfekt namn för den, tycker jag. Man känner verkligen hur krispig och färsk den är.

Ha det bra!

Gunnel

Vintersådd

1 januari hade vi ganska kraftigt snöfall men i tunnelväxthuset var det behagligt. Jag passade på att så spenat och bladdill. Det var aningen tjäle i jorden men det gick att krafsa upp några grunda rader så det gick att så. Över raderna lade jag på lite snö som jag hämtat utifrån. Snön smälter så småningom och sådden blir vattnad.
På det här sättet, förutom att det blir en extra tidig skörd, kan man sprida ut arbetet lite. Senare på våren är det helt plötsligt massor som ska göras, sådder, omskolning av plantor osv. Sedan är det ju så kul att äntligen få sätta fingrarna i backen!

Fröna kommer nu att ligga och invänta exakt rätt temperatur för att gro. Genom att så såhär med kommer du att kunna skörda mycket tidigare än om du inväntar våren och att jorden ska vara uppvärmd.
Ute i en pallkrage sådde jag också spenat. Pallkragen hade jag sedan tidigare täckt med lock, så det var snöfritt. Där var det lite mer tjäle, så jag lade fröna i rader på den frusna jorden och täckte sedan med lite jord från en säck. Den jorden är från en pallkrage vi grävt ur tidigare i höstas. Just för att ha till vintersådder och omplanteringar framöver. Sedan lade jag tillbaka locket, så att inga katter eller andra djur går dit och förstör. Den här spenaten kommer troligen att gro lite senare än den i tunneln, där det är mer skyddat och jorden värms upp lite snabbare än ute i pallkragen.
Så här kan man också så grönsaker som morötter, sallat, palsternacka, rädisa, rucola, kål. Jag sår även blommor som solrosor, rosenskära, jungfrun i det gröna, blåklint och ringblommor på samma sätt.

Är du intresserad att läsa mer om vinterodling och om att odla året om finns det flera bra böcker, hemsidor och youtube filmer:

Lena Israelsson  Odla året om. Svenska. Den är riktigt bra. Den här boken är lite speciell för mig, eftersom hon nämner mig i den. 🙂 Lena och hennes man var här och tittade på mitt lilla flyttbara växthus. De byggde senare ett sådant själva, som hon beskriver i boken.


Eliot Coleman  The Winter harvest handbook  på engelska. Finns också på Youtube

Charles Dowding  How to grow winter vegetables  på engelska. Han har även en hemsida och många bra youtube filmer.

Sara Bäckmo Sara finns på alla social medier, har skrivit böcker både om odling och om att ta hand om skörden. http://www.sarabackmo.se

 

En varmbänk är en odlingsplats där man utnyttjar värmen som bildas när gödsel brinner/förmultnar. Värmen kommer från små organismer som bryter ned gödsel och halm till jord. Tack vare värmen kan man börja odla och få skörd långt innan du kan skörda på t.ex. friland. I en varmbänk passar det bra att odla snabbväxande grönsaker som sallat, rädisor, spenat, dill, kanske snabba sommarmorötter som skördas tunna och späda. Att lyfta på locket till varmbänken, känna doften från jorden och se grönsakerna växa trots kylan och kanske snö ute, det är ren glädje!

När kan man anlägga en varmbänk? Eftersom varmbänken alstrar värme och man kan göra den ute när det fortfarande är tjäle och snö, borde man ju kunna göra den redan i december? Men det är inte bara värmen det hänger på utan även ljuset. Plantorna behöver bra ljus när de tittar upp eller du sätter ut dina plantor du förgrott inomhus. I december och i början på januari är det fortfarande inte tillräckligt med ljus för att det ska växa bra. Här i Östergötland, ca 20 mil söder om Stockholm, brukar vi göra den i början/mitten av februari. Förra året ville jag prova och anlade den redan i mitten av januari. Allt fungerade perfekt enda tills en råttfamilj flyttade in i bänken. De bodde nere i värmen och åt upp allt jag planterat ut.. Jag fick 2-3 st i fällan sedan gick de inte i den mer och katten kom inte åt dem. Till slut blev jag tvungen att ta ut alltihop så jag blev av med dem. Tja, så kan det gå. Det var ju bara att göra en ny varmbänk. Så mina extra tidiga grönsaker förra året blev i stället lite sena.

Den mest beprövade och enligt de flesta den bästa gödseln till en varmbänk är hästgödsel som är blandad med halm. Det är gödseln som får igång själva processen och halmen som ger värmen. Så det behövs mycket halm. Numera använder de allra flesta spån till sina hästar. Det ska gå att få värme från spån med men är mycket svårare. Man kan försöka få ut så mycket gödsel som möjligt utan spån och sedan blanda med halm. Jag har ingen egen erfarenhet av det utan har bara använt halmblandad hästgödsel och som jag skriver om här nedan, enbart hönsgödsel och halm. Hönsgödseln tycker jag fungerar lika bra som hästgödseln. Processen har startat snabbare med hönsgödseln men det har krävts mer halm i bädden för att brinntiden/ värmen ska hålla under en längre period. Gödseln behöver vara så färsk som möjligt. Helst inte äldre än sex veckor. Den ska inte ha börjat brinna innan du lägger din bänk. Jag gör rent hos hönsen ungefär en gång per vecka, så den är riktigt färsk. Rena dynamiten.
Det här inlägget är från varmbänken anlade vi förra året:

dav

Jag strör med Easy strö hos hönsen ( riven halm från svenska foder). Hönsen får också vanlig lång halm. Så gödseln består av ganska mycket halm redan från början. Jag blandade ungefär en kärra gödsel och en kärra halm. Jag lade inte på hela kärran gödsel på en gång utan tog ca fem cm lager gödsel, ett lager halm, fem cm gödsel osv. Varmbänk är ingen exakt vetenskap, man får prova sig fram.

dav

Mellan varven vattnade vi med riktigt varm vatten. De ska bli fuktigt men inte genomvått.

molly-aker-skottkarra

Mera halm och gödsel varvades. Molly såg till att halmen inte åkte av skottkärran. Första lasset tyckte hon var läskigt sedan kom hon springandes och ville åka med.

sdr

Jag trampade till lite. Det ska finnas syre i högen men inte för mycket, då brinner det för fort. Får man inte fart på värmen kan man lufta högen lite genom att lyfta lite här och där med en grep eller vattna mer med varmt vatten om det verkar vara för torrt.

dav

Hela kalaset blev ca 70 cm högt. Vi har anlagt bänken i odlingstunneln. Där är den skyddad från kall blåst och snö men den behöver isoleras i alla fall. Här har vi tagit kartonger på insidan av kompostgallret och vi täckte även allt med bubbelplast. Om några dagar bör värmen börja stiga. När temperaturen sjunkit till ca 45-50 grader kan man lägga på ramen och fylla på med jord. Sedan väntar man tills det är runt 25-30 grader innan man sår eller planerar. Bänken behöver luftas dagtid, det bildas mycket fukt av all värme. Nattetid behöver den täckas med en gammal filt eller liknande för att det inte ska frysa till vid ytan.

Enligt författaren till boken ”Hot beds” behöver varmbänken ha en höjd av 60-75 cm för att hålla värmen i ca 6-8 veckor. En bädd som är 30 cm hög håller värmen i ca 3-4 veckor. Ju högre bädd desto längre tid håller den värmen. När man lagt bädden enligt konstens alla regler så kommer värmen att stiga, ibland upp till runt 68 grader. En del gånger går det på några dagar, ibland kan det ta lite längre tid. Om värmen inte kommer igång kan man vattna med lite mer varmt vatten.  Sedan dalar temperaturen och stannar av under en period. Det är under den perioden som vi kan utnyttja värmen. Skulle processen inte komma igång och värmen inte stiga kommer det att vara en utmärkt odlingsplats i alla fall. Man får använda den som en kallbänk. Solen kommer så småningom värma upp den och det kommer växa fint, bara lite senare än man hoppats på.

Här är en film från den varmbänk vi gjorde 2016, då på hästgödsel.

Det kan vara lätt att känna sig lite vilsen bland alla fröpåsar. Vilken ska man välja när det finns flera olika sorter av allt?
Det beror på vad du ska ha grönsakerna till och när du vill ha dem klara. Morötter sår jag flera olika sorter. Sommarmorötter, de växer fort och blir klara tidigt men de är oftast inte lika bra som vintermorötter att lagra över vintern. Därför sår jag några olika sorter av höst och vintermorötter också. På så sätt har vi fin skörd under längre tid. Likadant med kålsorterna. Jag sår några som växer snabbt o blir klara tidigt och några av de sorter som blir klara senare under hösten och klarar lagring bra.

IMG_0238

I beskrivningarna på grönsakerna letar jag också efter om det står hur de smakar. På en del påsar står det ingenting om t.ex. tomaten smakar sött, gott, har syra osv. Då väljer jag inte den, även om det står att den ger otroligt stor skörd. Bra är ju såklart om den ger massor och smakar gudomligt. Jag undviker i första hand de s.k. F1 sorterna. De är framodlade för att ge stor skörd, tåla långa transporter, bli skördeklara vid samma tidpunkt osv. En fördel de har är att de ofta är sjukdomsresistenta men tyvärr så kan de var smaklösa jämfört med de äldre sorterna.
Man får prova sig fram lite vilka sorter man tycker är godast. Skriv ordentliga skyltar vid dina plantor så du kan jämföra när det är dags att skörda. Det är så lätt att välja spännande sorter när man köper fröer men så glömmer man jämföra de olika sorterna vid skörden! En del är godast att äta råa medan andra blir bäst vid tillagning. Sådant kan också vara bra att komma ihåg.
Många av de grönsaker vi köper i våra mataffärer är inte alltid dem som smakar bäst eller är mest näringsrika. Odlarna måste i första hand tänka på att grönsakerna ska mogna samtidigt så skördearbetet blir lättare, att de tål transport och lagring. Och för deras ekonomi är de tvungna att tänka så när butikerna vill kunna sälja allt så billigt som möjligt. Samtidigt som vi som konsumenter inte vill få hem mosade grönsaker. Förhoppningsvis kommer det att ändras så vi kan välja bland fler sorter, nu när vi gärna köper närodlat i butiken eller direkt från odlaren.

Här är en länk till Meny i P1 från 2015, som tar upp just det ämnet.

IMG_0473
Hundreds and thousands, den absolut godaste lilla körsbärstomaten jag smakat!
Inköpt hos Rara växter för flera år sedan. Sedan dess har jag sparat eget frö från den varje år.

Men när vi odlar själva kan vi tänka annorlunda, vi kan gå mer på smak, annorlunda färger och vi behöver inte heller bry oss om jordgubbarna tål lång transport eller inte. Transporten från det egna landet in till köket klarar de flesta sorter.
Handlar du från firmor från något annat land, är det bra att kolla upp hur deras klimat är i förhållande till där du bor. Vinterhärdig i England är troligtvis inte är det samma som vinterhärdig i norra Sverige. Vill du kunna skörda vintertid är det viktigt att ha en kålsort som är vinterhärdig för den svenska vintern.
Vill du ha mer att välja på och kanske lite annorlunda sorter så kan du leta bland de här fröfirmorna:
Runåbergs fröer har riktigt bra hemsida, stort utbud av fröer och där finns odlingsråd för varje sort, hur mycket gödsling som krävs osv.

Impecta har ett stort utbud av blommor, örter och grönsaker.

Rara växter har en massa kul saker också, nackdelen är att deras fröpåsar innehåller lite mindre fröer, jämfört med andra firmors.

Lindbloms frö har fröer och ett bra utbud av tillbehör. Därifrån har jag köpt ett väldigt bra kålnät som hållit bra och de har  pluggbrätten i flera storlekar och modeller.

Franchi fröer från gourmetgarage.se har fröer från Italien, som passar bra i vårt klimat. Deras påsar är stora och innehåller mycket frö. Där hittade jag en zucchini som ger mycket blommor och de har även recept på sin sida. Så förra året kunde vi äta goda gratinerade zucchini blommor.

Frö med posten har fröer från olika firmor. Här hittar du också lite från den engelska firman Suttons seed.

Sneckenströms Ekohandel har förutom frö en massa olika tillbehör och gödningsmedel mm.

Här är en länk till jordbruksverket om att köpa frö från andra länder. Eller läs mitt inlägg om det här.

Ha det bra!
Gunnel

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids