Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Tips och trix’ Category

I år blir det noga skyltat i trädgårdslanden!
Det är jag som odlar, med hjälp av familjen. Men det är inte lätt för familjen att ha koll på alla mina olika sorter.
Alla gillar att kunna gå rakt ut i trädgården eller till växthuset och skörda vad som behövs till lunch, middag eller ta med sig hem. Och det är så jag vill ha trädgården; att alla ska kunna gå ut och ta vad de vill ha. För att det ska fungera har jag i år införskaffat en massa skyltar som ska synas väl, hålla för väta och en märkpenna som också den ska stå emot väta och förhoppningsvis mot solblekning.
Skyltar och penna köptes från Impecta.

Skyltar

Inte så snyggt kanske men funktionsdugligt.

På de här kommer jag att skriva sortnamn och vad de ska användas till. Jag har tomatsorter som är godast att äta direkt, andra är bra till tomatsås, de bör helst inte tas till sallader. Och så en tomatsort är för torkning. Big No No att ta av, de ska torkas och användas i vinter.
Någon chili är godast att grillas innan den äts, andra ska vara till inläggning eller chilipulver.
Med den här märkningen vågar jag nog släppa lös familjen i trädgården.

Gunnel

Read Full Post »

April och maj är nog årets roligaste och samtidigt de brådaste tiderna i trädgården. Massor som ska sås, både i krukor inne och på friland. Samtidigt som allt växer så man inte tror det är sant när vårsolen börjar skina. Det märks så stor skillnad på de plantor som stått inne under lysrören. De växer fint och ser friska ut men när de kommer ut i växthuset och får riktigt ljus! På bara några dagar så sätter de fart och allt som såg ut att få plats står plötsligt för trångt.

Spenat i varmbänk 8 april 2016
Den här spenaten såddes i slutet av februari i varmbänken. Sedan kom en lång period utan en gnutta solljus, vilket gjorde att när plantorna grott så kom de inte igång sådär bra som jag hoppats på. Men efter de senaste veckorna med sol har de kommit igång bra! Så nu har vi börjat skörda av både spenat o sallat från varmbänken.

Spenat i kallbänk i tunneln 8 april 2016

Den här spenaten såddes i slutet av januari, i kallbänken inne i växthuset. Den kommer snabbt nu också, när den får ordentligt med ljus. Den här kommer att få stå kvar så länge som möjligt. Här ska planteras gurka när det är lite varmare  om nätterna. Jag har värmefläkten på om nätterna i växthuset men gurka mår bättre om det är varmare än de 10 grader växthuset har om nätterna.

Spenat i kallbänk ute 8 april 2016

Och till sist spenaten som såddes 23 mars i kallbänken ute. Den har just kommit upp och kommer ge skörd när de andra spenatplantorna fått ge plats för gurka, paprika, aubergine mm i växthuset.

 

Gunnel

Read Full Post »

Här är en uträkning jag gjorde hösten 2014, på hur jag räknar ut hur många kvadratmeter trädgårdsland som går åt för vår potatisodling.

Nästa år räknar jag med att vi behöver ca 100 kg vinterpotatis. Om jag tar ett medeltal av skörden vi brukar få så kan jag räkna med att få 8 kg skördad potatis av 1 kilo sättpotatis. 100 kg delat med 8 ger 12,5 kg sättpotatis.
Ska man sedan spara egen potatis för att ha som sättpotatis året därpå, kan man behöva öka på med 10 % för det.
10% på 12,5 ger 1,25 kg. Man får också räkna med att det blir ett visst svinn, gröna potatisar, skadade och kanske visst angrepp från sniglar mm. Jag ökar på 10 % för det också. Totalt ökar jag på mängden satt med 2,5 kilo. Då är vi uppe i 15 kg sättpotatis.

Potatissättning
Familjen hjälper till att sätta potatisen våren 2015.

Då kommer nästa fråga, hur mycket trädgårdsland behövs för att sätta 15 kg?
Hur mycket potatis man sätter per kvadratmeter, beror på flera olika saker, stora potatisar behöver större mellanrum mellan varje potatis än mindre potatisar, vinterpotatis behöver mer utrymme mellan varje potatis i raden och mellan raderna. De ska ju stå länge, blasten blir både hög och vid, står de då för tätt ökar det risken för bladmögel, samt att själva potatisen i jorden behöver plats för att växa.
Tidigpotatisen kan stå tätare, den tar vi ju gärna upp tidigt, så den behöver inte lika mycket utrymme som vinterpotatisen.
Man brukar räkna med att det går åt mellan 2,3 – 3,8 kg/ 10 kvadratmeter eller 0,2-0,3 kg/ kvadratmeter.
Så ca 50 kvadratmeter behövs för 15 kg sättpotatis.
Jag sätter ca 0,3 kg per kvadratmeter och får ca 2,4 kg i skörd per kvadratmeter.
Skulle allt gå som en dröm och potatisen ger riktigt bra, då kan det bli uppåt 140 kg eller mer, det ser jag inte som något större problem. Vi är många i familjen som äter potatis.
Vinterpotatis

Sedan beror det på vilken sort man sätter. Olika sorter ger lite olika mängd i skörd. Jag brukar titta på beskrivningarna på potatisen, dels om den har bra omdömen för smaken och att den ger bra skörd. Larsviken har ofta bra beskrivningar på sina olika sorter. Här gillar vi Asterix och Blue Bell.

En bra regel som jag lärde mig när jag var liten, var att ha en fot ungefär mellan varje sättpotatis. Det gäller för vinterpotatis, tidigpotatis kan sättas lite närmare varandra. Om du sedan har storlek 36 eller 42 spelar inte så stor roll. 🙂
Radavstånd för vinterpotatis är ca 70 cm och 50 cm för tidigpotatisen.

Morötter

Jag sår flera olika sorters morötter, gula, lila, vita, röda och så de vanliga höst och vintermorötterna.
När jag vägt dem så delar jag inte upp dem i olika sorter, utan alla hamnar i kategorin ”morot”,  vi få drygt 2 kg per sträckmeter. Dvs. 1 meter med sådda morötter ger 2 kg morötter i skörd.
Sår man sommarmorötter, som man tar upp tidigt när de är små o fina blir det mindre mängd i kilo, höst och vintermorötterna ger mer eftersom de står kvar länge och blir stora.
Favoritsorten hos oss är höst/vintermorötterna ST Valery och Rothild. De blir riktigt stora och fina med en fantastiskt god smak både råa och tillagade.

Alla mängder jag skriver om är ungefärliga, och skörderesultaten är efter resultaten i vår trädgård.
/Gunnel

Read Full Post »

Hur mycket potatis får man av ett kilo sättpotatis?
Det beror såklart på många faktorer. Men man brukar räkna med att höst/vinterpotatis ger åtta gånger satt mängd. Så sätter du ett kilo kan du räkna med ca åtta kilo i skörd.

Rocket

Av de tidiga sorterna räknar man med lite mindre mängd. Den tar vi ju upp tidigt, fick den stå kvar och växa till sig skulle den såklart ge större skörd.
När jag för några år sedan vägde allt vi skördade i trädgården för att se hur mycket vi fick ut av våra 120 m2, så fick vi av den tidiga sorten Early Puritan sex gånger satt mängd medan sorten Maria gav tio gånger satt mängd. Vi satte tre kilo av Maria och kunde skörda 30 kg. Riktigt bra resultat!
Att de ger olika mängd beror på sorten, en del sorter ger större skörd än andra. Sedan beror det vilken sorts jord man har, på hur odlingssäsongen varit, torka osv.

Gunnel

Read Full Post »

Första helgen i februari anlade vi en varmbänk i tunnelväxthuset. Vi använde en blandning av halmblandad hästgödsel och gödsel från våra egna höns.

 

Read Full Post »

Att med enkla medel täcka jorden med plast eller täckväv gör att jorden värms upp lite snabbare på våren. Det i sin tur gör att jag kan så och plantera de grönsaker som behöver ha lite mer värme i jorden för att gro och växa, lite tidigare.

Värma upp jorden 
Förra våren lade jag plast över en odlingsbädd och höll koll på temperaturen. Efter bara 2 veckor var jorden under plasten 4,5 grad varmare än jorden utan täckning. I den uppvärmda bädden satte jag sedan den förgrodda potatisen. Redan i slutet av maj fick jag en bra och tidig skörd av färskpotatis där.
Täckväv eller plast över jorden gör att det blir lite varmare på dagen och att jorden inte kyls av lika mycket nattetid. Redan innan jag sått och planterat ut grönsakerna, lägger jag alltså ut väv eller plast över en del av odlingsbäddarna.

Flyttbart växthus. Foto Lena Israelsson
Foto Lena Israelsson

Det lilla flyttbara växthuset är också bra för att värma upp jorden innan jag sått och planterat. Skulle våren vara blöt och kall som förra året, kan jag genom att ställa växthuset över extra känslig plantering eller sådd, skydda den mot för mycket regn. På så sätt fick jag en bra majsskörd förra året trots den mycket blöta och kalla våren här.
Just nu står det över den bädd där jag ska sätta ut förgrodd tidigpotatis.  Den potatis som jag sätter där, kommer att växa snabbare än den som står utan täckning. Växthuset kommer att få stå kvar där ett tag till, sedan ska det flyttas till den plats där jag ska plantera ut majsen.
En del jordgubbsplantor har jag i växthuset, nära varmbänken. Där drivs de på lite av värmen från bänken. Några andra står i sina krukor på golvet i växthuset. De växer bra men inte riktigt lika snabbt som de intill varmbänken.
I en av kallbänkarna ute står ett annat gäng jordgubbsplantor. Där i bänken står de skyddat, jag har just lagt på locket så de har inte kommit igång riktigt än.

Jordgubbar växthus 150530
Och till sist de ute på friland.  Där har jorden just börjat tina. Där lägger jag ut väv över bara en del av plantorna, så får de lite mer värme och kommer förhoppningsvis att ge skörd lite tidigare än de utan väv.

Genom att skapa mikroklimat med hjälp av väv, plast, varmbänkar och kallbänkar så kan man förlänga säsongen ganska mycket både på våren och hösten, med det mesta vi odlar i trädgården.
Men kom ihåg! Så fort jordgubbarna börjar blomma ska väv och plast bort så humlor och bin kan pollinera dem.

 

Read Full Post »

Årets nya tidigpotatis för vår odling är; Red Duke of york, köpt hos Larsviken.

Red Duke of York

En rödskalig tidigpotatis som enligt beskrivning ska ha underbar potatissmak. Nu har den, Early puritan och Maria satts i lådor med lite jord i för förgroning. Tidigare år har jag förgrott bara en del genom att sätta dem i pappersstrutar med jord i. Resten brukade jag sätta i äggkartonger utan jord.

Förgro potatis

I år gör jag som Sara Bäckmo, förgror all potatis i lådor med lite jord i. Den växer till sig lite mer i jorden än om den bara får ligga i äggkartong och bilda små groddar.
Förr om åren har vi drabbats rätt sent på sommaren av potatisbladmögel men de senaste åren har varit så fuktiga och blöta, så möglet har kommit tidigare på säsongen. Då är det bra om all potatis innan dess hunnit växa så mycket som möjligt. Genom att förgro den i jord så har man vunnit ytterligare några veckor.

Potatisbladmögel
Tidigt angrepp av potatisbladmögel

Så fort man ser minsta angrepp på bladen så ska man kapa av blasten och lägga den i säckar och bränna det. Det ska absolut inte hamna i komposten.

Gunnel

Read Full Post »

I helgen gjorde vi en varmbänk i den nya bädden i växthuset. Ett par kompisar har flera hästar, några går på kutterspån och några på halm. Janne körde dit vår släpkärra och de var snälla nog att lasta enbart hästdyngan med halm på kärran. Efter några dagar ringde de och sa att den var full. Janne åkte sedan tidigt på söndagsmorgonen och hämtade hem kärran åt mig. Finfin service!

Släpkärra

Hästgödsel blandad med halm anses vara den gödsel som är bäst att använda till att anlägga varmbänkar. Man ska kunna använda vilken färsk gödsel som helst men just hästgödseln är den som verkar vara lättast att få igång så den alstrar värme och sedan håller en bra värme under 1-2 månader. Hur länge den håller värmen beror på hur hög man gör varmbänken. Ju högre dynghög desto längre tid kommer varmbänken att vara varm.
I gruppen ”köksträdgården” på Facebook fick jag tipset på en bok om varmbänkar. Den införskaffades raskt, man kan alltid lära sig mer!

 

Hot beds

Hot Beds av Jack First.

Är man intresserad av ämnet så rekommenderar jag den absolut!

 

Varmbänk
När man öppnar dörren och känner värmen och lukten av gödsel som börjat brinna och man bara ler stort.. Ren odlarglädje!

Varmbänken är ca 2,5 m lång, 1 meter bred och ca 45 cm hög. Högre hade kanske varit att föredra, då hade den kunnat hålla värmen under ännu längre tid. Men nu var det så här mycket gödsel vi hade. Vi tog den färska halmblandade hästgödseln och hade även i några kärror av färsk gödsel från våra höns. Packade den lite och hällde sedan på varmt vatten. Efter 3 dagar var den uppe i 38 grader. Den kommer att bli ännu varmare under veckan framöver. När gödseln drar igång så kan den komma upp mot 65-70 grader, sedan vända och när den håller runt 25 grader är det dags att lägga en träram med jord i och börja odla.
Jag kommer att plantera sallat, ruccola och spenat som jag förgrott inne och så sommarmorötter, dill mm, ungefär samma saker som jag sått i kallbänken. På så vis får vi skörd under lång period. Först från den förgrodda som jag planterar ut i varmbänken, sedan från det jag sår i varmbänken, efter det kommer skörd från kallbänken inne i tunneln och sedan kallbänkarna ute. Hinkarna längst bort på bilen är en del av jordgubbar jag satte i höstas i hinkar och krukor. Några har jag nu satt in i växthuset för en extra tidig skörd, de andra kommer jag att sätta i kallbänkarna ute, så kommer de ge skörd någon vecka innan de på friland.

Här är en länk till Anette på Boäng om hur hon gör en varmbänk.

Och här till Sara i Skillnadens trädgård.

Efter att ha läst ”Hot Beds”, så funderar jag på att senare i vår även göra en liten varmbänk i den andra nya bädden. Där ska jag plantera tomater, gurka och aubergine och de skulle drivas på av värmen underifrån och förhoppningsvis ge skörd tidigare än de som planteras ut som vanligt i jorden i växthuset. Det får nog bli ett av årets experiment i odlingarna.

 

Read Full Post »

Ett uppdaterat inlägg från 2013.

Det kan vara lätt att känna sig lite vilsen bland alla fröpåsar. Vilken ska man välja när det finns flera olika sorter av allt?
Det beror på vad du ska ha grönsakerna till och när du vill ha dem klara. Morötter sår jag flera olika sorter. Sommarmorötter, de växer fort och blir klara tidigt men de är oftast inte så bra att lagra över vintern, därför sår jag några olika sorter av höst och vintermorötter också. På så sätt har vi fina morötter under en längre tid. Likadant med kålsorterna, jag sår några som växer snabbt o blir klara tidigt och några av de sorter som blir klara senare under hösten och klarar lagring bra.

IMG_0238

I beskrivningarna på grönsakerna letar jag också efter om det står hur de smakar. På en del påsar står det ingenting om t.ex. tomaten smakar sött, gott, har syra osv, då väljer jag inte den, även om det står att den ger otroligt stor skörd. Bra är ju såklart om den ger massor och smakar gudomligt. Jag undviker i första hand de s.k. F1 sorterna. De är ofta framodlade för att ge stor skörd, tåla långa transporter osv. En fördel de har är att de ofta är sjukdomsresistenta men tyvärr så kan de ofta var smaklösa jämfört med de äldre sorterna.
Man får prova sig fram lite vilka sorter man tycker är godast. Skriv ordentliga skyltar vid dina plantor så du kan jämföra när det är dags att skörda. Det är så lätt att välja olika sorter när man köper fröer men så glömmer man jämföra de olika sorterna vid skörden! En del är godast att äta råa medan andra blir bäst vid tillagning. Sådant kan också vara bra att komma ihåg vid skörden.
Många av de grönsaker vi köper i våra mataffärer är inte alltid de som smakar bäst eller är mest näringsrika. Odlarna måste i första hand tänka på att grönsakerna ska mogna samtidigt så skördearbetet blir lättare, att de tål transport och lagring. Och för deras ekonomi är de  tvungna att tänka så när butikerna vill kunna sälja allt så billigt som möjligt. Samtidigt som vi som konsumenter inte vill få hem mosade grönsaker såklart.

Här är en länk till Meny i P1 från 2015, som tar upp just det ämnet.

IMG_0473
Hundreds and thousands, den absolut godaste lilla körsbärstomaten jag smakat!
Inköpt hos Rara växter för flera år sedan. Sedan dess har jag sparat eget frö från den varje år.

Men när vi odlar själva kan vi tänka annorlunda, vi kan gå mer på smak, annorlunda färger och vi behöver inte heller bry oss om jordgubbarna tål lång transport eller inte. Transporten från det egna landet in till köket klarar de flesta sorter, om de inte hunnit bli uppätna förstås!
Vill du ha mer att välja på och kanske lite annorlunda sorter så kan du leta bland de lite mindre fröfirmorna:
Runåbergs fröer har riktigt bra hemsida, stort utbud av fröer och där finns odlingsråd för varje sort, hur mycket gödsling som krävs osv.
Impecta har ett stort utbud av blommor, örter och grönsaker.
Rara växter har en massa kul saker också, nackdelen är att deras fröpåsar innehåller lite mindre fröer, jämfört med andra firmors.
Lindbloms frö har fröer och ett bra utbud av tillbehör. Därifrån har jag köpt ett väldigt bra kålnät som hållit bra och de har  pluggbrätten i flera storlekar och modeller..
Franchi fröer från gourmetgarage.se har fröer från Italien, deras påsar innehåller mycket frö. Där hittade jag en zuccini som ger mycket blommor och de har även recept på sin sida. Så förra året kunde vi äta goda gratinerade zucciniblommor.

Ha det bra!
Gunnel

Read Full Post »

Vi är nog många som inte är helt nöjda med odlingsåret 2015. Odlingsresultaten verkar också vara väldigt ojämna inom ganska små områden geografiskt sett. Jag tycker nog att jag är en hyfsat bra odlare men i år; det sämsta på länge! Visst har vi fått skörd men långt ifrån så mycket som vi brukar få även kalla somrar. Det är då som det kan vara väldigt lätt att misströsta och tänka -jag ger upp, jag skiter i odlandet nästa år!  Men det är när det är lite svårt och klurigt som jag börjar fundera på ”varför blev det så” och ”hur ska jag göra istället”?

Förberedelser inför odling 2016:

Inför nästa år kommer jag att ha flera lock med växthusplast till pallkragarna. Pallkragarna blir då s.k.kallbänkar. De värms upp snabbare, håller värmen och det är lättare att se till att de grönsaker som växer där inte blir för blöta. Just blött och kallt gör att sådder och växter ruttnar bort väldigt snabbt. Det kommer att kunna rädda en hel del sådder och plantor om blir som våren -15.  Jag kommer också att lägga på väv eller plast över bäddarna innan jag ska så och plantera, då värms jorden upp lite snabbare och fröer och plantor får en bättre start. I det enkla försök jag gjorde i våras så var den bädd som haft plast över sig i 2 veckor 4,5 grad varmare än de bäddar som inte haft någon täckning av plasten. Kallbänkar, varmbänkar och flyttbara växthus kommer ju att bli ännu mer viktiga 2016 då vi (jag) antagit Sara Bäckmos utmaning om att vara helt (inte köpa någon grönsak från affären) självförsörjande på grönsaker under en längre period.

Svartkål och ringblomma

Att odla flera olika sorters grönsaker gör ju att alltid är det något som lyckas. För mig var tomat och paprikaodlingen en katastrof i år trots tunneln. Typiskt att det var så skruttigt i tunneln just den här sommaren när Lena Israelsson kom för att titta och fota.

Brysselkål (2)

Alla sorters kål och purjolök trivdes utmärkt. Majsskörden blev riktigt bra tack vare det flyttbara växthuset. Skörden av gul lök blev ganska bra men det var så blött och fuktigt när jag tog upp den så den torkade väldigt sakta trots att den hängde under tak, på den löktork Janne byggde. Det är nog en anledning till att löken blev dålig snabbt och jag fick slänga en hel del av den. Jag kan också ha gödslat lite för mycket med hönsgödseln. Mycket kväve till gul lök gör att hållbarheten blir sämre. Det blir mindre hönsgödsel till löken nästa år. Den sista gula löken rensade jag ut för några veckor sedan.

Linnea och David

Men det allra viktigaste lyckades jag med sommaren 2015; Att odla blommor till äldsta dotterns brudbukett och till bordsdekorationerna!

Gott Nytt År!

 

 

 

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids