Jaha, så var det dags då för det eländes potatisbladmöglet.
Jag upptäckte i slutet av förra veckan att potatisen var angripen, det enda att göra då är att ta av blasten strax ovan jorden och lägga det i sopsäckar för att brännas. Låter man blasten sitta kvar, vissnar blasten ned och potatisen slutar växa men framför allt så infekteras knölarna av de sporer som finns på blasten när man tar upp potatisen eller så sköljs sporerna ner i jorden med regn eller när man vattnar. När man tagit bort blasten, låter man potatisen ligga kvar i jorden 2-4 veckor, då hinner de flesta sporerna dö och potatisknölarna blir förhoppningsvis inte infekterade. Så se till att få bort all blast från jorden! Att kupa potatisen ordentligt under sommaren kan hindra att sporerna kommer ned till potatisen genom att du får ett tjockt jordlager som skydd.
Ungefär från mitten av juli och framåt behöver man hålla koll på potatisblasten. När de rätta förhållandena uppstår, rätt temperatur med hög luftfuktighet under några dagar, angrips potatisen lätt . Sporerna kan färdas mycket långt i luften, så inte bara för sin egen skull utan även för omkringliggande odlingar behöver man se till att få bort blasten!
När man kapar blasten slutar potatisknölarna att växa eller så växer de väldigt lite till. Skalet kommer också att bli tjockare vilket gör att den klarar lagring och hantering bättre. Så nu får vår potatis ligga kvar i jorden tills vi har tid att ta upp den.
Längst till vänster Asterix, i mitten Blue Bell och sedan Toscana. Den delade potatisen i mitten är Highland Burgundy Red och den delade mörka potatisen till höger är sorten Salads Blue.
Trots att vi satte vinterpotatisen sent i år, sista veckan i maj, så har den vuxit sig förvånansvärt stor.
Gunnel
Kommentera