Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Tips och trix’ Category

Det kan vara lätt att känna sig lite vilsen bland alla fröpåsar. Vilken ska man välja när det finns flera olika sorter av allt?
Det beror på vad du ska ha grönsakerna till och när du vill ha dem klara. Morötter sår jag flera olika sorter. Sommarmorötter, de växer fort och blir klara tidigt men de är oftast inte lika bra som vintermorötter att lagra över vintern. Därför sår jag några olika sorter av höst och vintermorötter också. På så sätt har vi fin skörd under längre tid. Likadant med kålsorterna. Jag sår några som växer snabbt o blir klara tidigt och några av de sorter som blir klara senare under hösten och klarar lagring bra.

IMG_0238

I beskrivningarna på grönsakerna letar jag också efter om det står hur de smakar. På en del påsar står det ingenting om t.ex. tomaten smakar sött, gott, har syra osv. Då väljer jag inte den, även om det står att den ger otroligt stor skörd. Bra är ju såklart om den ger massor och smakar gudomligt. Jag undviker i första hand de s.k. F1 sorterna. De är framodlade för att ge stor skörd, tåla långa transporter, bli skördeklara vid samma tidpunkt osv. En fördel de har är att de ofta är sjukdomsresistenta men tyvärr så kan de var smaklösa jämfört med de äldre sorterna.
Man får prova sig fram lite vilka sorter man tycker är godast. Skriv ordentliga skyltar vid dina plantor så du kan jämföra när det är dags att skörda. Det är så lätt att välja spännande sorter när man köper fröer men så glömmer man jämföra de olika sorterna vid skörden! En del är godast att äta råa medan andra blir bäst vid tillagning. Sådant kan också vara bra att komma ihåg.
Många av de grönsaker vi köper i våra mataffärer är inte alltid dem som smakar bäst eller är mest näringsrika. Odlarna måste i första hand tänka på att grönsakerna ska mogna samtidigt så skördearbetet blir lättare, att de tål transport och lagring. Och för deras ekonomi är de tvungna att tänka så när butikerna vill kunna sälja allt så billigt som möjligt. Samtidigt som vi som konsumenter inte vill få hem mosade grönsaker. Förhoppningsvis kommer det att ändras så vi kan välja bland fler sorter, nu när vi gärna köper närodlat i butiken eller direkt från odlaren.

Här är en länk till Meny i P1 från 2015, som tar upp just det ämnet.

IMG_0473
Hundreds and thousands, den absolut godaste lilla körsbärstomaten jag smakat!
Inköpt hos Rara växter för flera år sedan. Sedan dess har jag sparat eget frö från den varje år.

Men när vi odlar själva kan vi tänka annorlunda, vi kan gå mer på smak, annorlunda färger och vi behöver inte heller bry oss om jordgubbarna tål lång transport eller inte. Transporten från det egna landet in till köket klarar de flesta sorter.
Handlar du från firmor från något annat land, är det bra att kolla upp hur deras klimat är i förhållande till där du bor. Vinterhärdig i England är troligtvis inte är det samma som vinterhärdig i norra Sverige. Vill du kunna skörda vintertid är det viktigt att ha en kålsort som är vinterhärdig för den svenska vintern.
Vill du ha mer att välja på och kanske lite annorlunda sorter så kan du leta bland de här fröfirmorna:
Runåbergs fröer har riktigt bra hemsida, stort utbud av fröer och där finns odlingsråd för varje sort, hur mycket gödsling som krävs osv.
Impecta har ett stort utbud av blommor, örter och grönsaker.
Rara växter har en massa kul saker också, nackdelen är att deras fröpåsar innehåller lite mindre fröer, jämfört med andra firmors.
Lindbloms frö har fröer och ett bra utbud av tillbehör. Därifrån har jag köpt ett väldigt bra kålnät som hållit bra och de har  pluggbrätten i flera storlekar och modeller..
Franchi fröer från gourmetgarage.se har fröer från Italien, som passar bra i vårt klimat. Deras påsar är stora och innehåller mycket frö. Där hittade jag en zucchini som ger mycket blommor och de har även recept på sin sida. Så förra året kunde vi äta goda gratinerade zucchini blommor.

Frö med posten har fröer från olika firmor. Här hittar du också lite från den engelska firman Suttons seed.

Här är en länk till jordbruksverket om att köpa frö från andra länder. Eller läs mitt inlägg om det här.

Ha det bra!
Gunnel

Read Full Post »

Nu vet jag vad de vita pumporna kan användas till förutom lyktor! 🙂

 

 

Read Full Post »

Vissa saker i trädgården behöver göras inom vissa tidsramar. Vattnar man inte krukor och byttor heta sommardagar så torkar det upp och dör. Men mycket av trädgårds arbetet är inte riktigt lika viktiga att utföra vid exakta tider. För mig handlar det hela tiden om vad kroppen orkar, kan och vad jag hinner med. Ibland måste jag vänta på att familjen har tid att hjälpa mig.

dav

Jordgubbsplantorna behövde förnyas i år. Det hann jag göra i slutet på förra veckan. Perfekt hade varit att göra det tidigare på hösten. Då hade plantorna både hunnit rota sig och hade växt till sig mer innan vintern. Men i år blev det så här. Det blir jordgubbar på de här plantorna också. Kanske inte lika mycket första året som om de blivit planterade någon månad tidigare. Jag tänker att det är bättre så här än inte alls.

dav

Vitlöken ska enligt ”reglerna” sättas ett visst antal veckor innan första frosten. Och det är ju inte så lätt att veta några veckor i förväg när den kommer. I år kom den i backen förra veckan, två dagar innan frosten. Det kommer nog bli en bra vitlöksskörd trots allt.

vaxthus-juli-2016

I somras såg det ut såhär i växthuset. Vildvuxet så det var svårt att ta sig in och en allmän röra. Men det var bara att rensa upp när tid och ork fanns. Det blev skörd i alla fall.
I år testade jag att förgro mycket av vinterpotatisen och fick ner den i backen riktigt tidigt. Andra år har jag satt den flera veckor senare och den har vuxit fint och gett bra skörd i alla fall. När den sätts senare är jorden mer uppvärmd och den växer snabbt i kapp den som sätts tidigt i kallare jord. Till nästa år kommer jag inte att förgro vinterpotatisen. Det blir bra skörd likaväl.

Simma lugnt!

/Gunnel

 

Read Full Post »

I sommar har vi haft en ovanligt torr sommar. Lite regn kom det men i små skurar, så jorden hann aldrig bli blöt. Enligt SMHI har Östergötland bara fått 60-70% av den normala nederbörden en sommar. Till det var det väldigt varmt. Det är ett scenario vi troligen får räkna med framöver här.
Med förändringar i vädret och med det ändrade odlingsförhållanden så kommer täckodlingen att bli än mer viktig. I torka så bibehålls fukten i jorden och vid häftiga regn så rinner vattnet snabbt undan eftersom täckodlingen efter några år gör att  jorden blir porös och bra.
kalibos
För 2 år sedan plöjde vi upp ytterligare mer av gräsmattan. Där odlade vi potatis första året. Förra hösten gödslade vi rejält med kogödsel, hönsgödsel och kökskompost. Över det täckte jag med tjockt lager av löv och gräsklipp.
I de bäddarna satte jag majs och kål i år. Plantorna fick vatten vid planteringen men inga stora mängder eftersom  jorden var ganska fuktig. Efter det vattnade jag inget mer under hela sommaren.
Varje sommar, någonstans i början på juli brukar jag tappa fart, bli trött av värmen och inte orka så mycket som jag skulle önska. Med täckodlingen gör det ingenting. Om ogräset tar sig igenom, beror på hur tjockt täcke som lagts på. Nu hade jag öst på täckmaterial, så inget ogräs orkade fram. Odlingen skötte sig själv i de täckta bäddarna.

brysselkal

Brysselkålen är fin men huvudena är aningen små. De hade säkert mått bra av lite mer vatten.

purpurkal

Grönkålen har vuxit fint. Längst fram purpurkålen Scarlet från Lindbloms frö och bakom Nero di Toscana. Majsen växte på den med och vi fick en bra skörd, även fast jag inte vattnade den heller. Vitkål och spetskål gav också en bra skörd.
I år växte inte gräset alls något under sommaren, vilket gjorde att jag inte kunde täcka all odling som jag tänkt. Nu börjar löven falla så jag kommer att ta reda på allt jag kan och täcka nu istället. Ösa på allt jag kan, så är jag beredd på nästa års odling.

/Gunnel

Read Full Post »

Jag har i år på olika trädgårdsforum sett många frågor om att odla i enbart halm.
Sommaren 2013 provade vi att odla potatis i enbart halm på ett ca 30 m2 område. Här är ett inlägg om hur vi gjorde och resultatet vi fick.

Halmland

Den här marken består av jord som vi fyllt ut ett område med. Den är hård, väl tillpackad sedan 25 år, stenig och full med tistel. Jag började med att täcka med markduk, som jag lade ut ett tjockt lager med halm på.
Där sattes sedan fem kg Asterix, fem kilo King Edward och ett kg Salads Blue och över potatisen lade vi halm och vattnade rejält. Istället för markduk kan man täcka med tidningar, kartong eller vad man har. Eller så odlar man direkt på gräset, jorden eller i ogräset. När du täcker allt med ett tjockt lager med halm så kvävs det mesta av ogräset men potatisen orkar ta sig igenom. Här hade vi så mycket tistel och den tar sig oftast genom halmtäckningen, så för att underlätta för mig som har besvär med nacke och axlar, täckte vi marken med duk.

Halmpotatis

Det tog lång tid innan potatisen började titta upp. Varefter potatisen sedan växte fyllde vi på med halm. Det går åt tjocka lager med halm för att potatisen inte ska bli grön av solljuset och halmen sjunker ihop under sommaren så man får fylla på med mera halm än man från början tror går åt.

Asterix    King Edward

I vår odling tillsatte vi ingen gödning alls. Hade vi odlat i jord hade vi kunnat räkna med runt 75-90 kg i skörd av de 11 kg potatis vi satte. Här i halmodlingen fick vi 43,5 kg.  Vi tyckte också att smaken på potatisen försämrades något i halmodlingen.

Läs om hur mycket potatis man kan räkna med i skörd per kilo satt mängd här.

Vår erfarenhet av att odla potatis i enbart halm: Det går åt mycket halm för att täcka potatisen så den inte blir grön. Vattna mycket! Både när potatisen sätts och under säsongen om det inte regnar mycket. Skörden blir mindre än i ”jordodlad”.
Potatis kräver mycket vatten, så kan du täcka med mer än bara halm, som löv, gräsklipp, kompost, gammalt ensilage eller fylla på med brunnen gödsel, så bibehålls fukten bättre än om du odlar i enbart halm. Samt att gräsklipp, gödsel, ensilage och kompost tillför näring, vilket inte bara gör att skörden ökar utan att smaken också förbättras. Läs mer om täckodling här.

/ Gunnel

 

Read Full Post »

Jag kom i kontakt med täckodling när jag 1988 köpte jag Ruth Stouts bok ; Den arbetsfria trädgården, som Ingrid Olausson hade översatt till svenska.

Ruth Stout

Den var så suverän. Jag gick igång och började testa meddetsamma.
Växte gjorde det, bra till och med! Det blev skörd fast med mindre jobb eller i alla fall lättare jobb. Redan efter några få år såg vi förbättring av jorden. Den var inte längre stenhård, jag kunde faktiskt få upp morötterna ur jorden utan att behöva spätta loss dem med spade. Det blev roligt att odla igen.
Sedan kom perioder när jag inte odlade av olika anledningar och när det var dags för flera år sedan att dra igång trädgården igen, hade mördarsniglarna invaderat vår tomt totalt. Så jag täckodlade inte de första åren av rädsla för att sniglarna skulle må alldeles för utmärkt under täcket och att vi aldrig skulle kunna få bort dem. Men att odla utan att täcka jorden är för tungt för mig. Jag kan p.g.a.nacke och axlar inte rensa, gräva och rensa ännu mer. Därför provade jag under några år att bara täcka några av bäddarna för att se om det blev någon skillnad. Jag tyckte inte att det blev värre i alla fall med sniglarna. Sedan vi skaffat hönsen, och använder snigelmedel flitigt, så har vi fått ned antalet sniglar avsevärt i odlingarna.

Kirskål i slänten

Den här rabatten eller vad man ska kalla den, är i en slänt framför vårt hus. Jorden består av stenhård lera, sten och lite mer sten och har under alla år varit full av kirskål. De späda bladen går att äta, själv tycker jag de är lite för beska. Om man inte rensar eller klipper ner kirskålen med gräsklipparen,  vilket har hänt att jag gjort när jag blivit för less på den, så blir den en 20-30 cm hög grön matta.
Kirskål är ett av de värsta ogräsen man kan ha. Vi har under åren försökt att rensa bort den, vilket är hopplöst, för man lyckas i alla fall aldrig få bort alla rötterna. Ett av råden brukar vara att täcka jorden med svart plast under några år, då utarmas den. Förhoppningsvis.
Men från och med nu blir det täckodling även i den rabatten och jag tänkte visa hur det ser ut innan jag täcker jorden och framåt och om jag kan vinna över kirskålen.
Nattviol, akleja utan täckning

Det här är innan täckning. Mitt i bilden finns en nattviol och över den till höger en liten akleja. Jag har rensat bort lite kirskål och lagt dit lite komposterad kogödsel.

Nattviol, akleja med täckning

Här har jag lagt ensilage  runtomkring plantorna. Ensilage är ganska kompakt och täcker bra. Jag lägger på ca 8-10 cm först. Det kommer att sjunka ihop, så jag lägger på mer vart efter blommorna växer.

Riddarsporre

Här har riddarsporren fått ett tjockt lager runtomkring sig. Den växer fort och blir snabbt hög, så där lade jag dit ett tjockt lager meddetsamma.
Fortsättning följer..

/Gunnel

 

Read Full Post »

Nu när jag inte odlar i tunnor längre i växthuset utan har två st långa odlingsbäddar kan jag äntligen växla upp odlandet i tunneln.
För nio dagar sedan sådde jag åtta st majs i toarullar, sju av dem hade grott och fick nu komma ut till tunnelväxthuset.

Majs 19 april 2016

Jag har aldrig provat att odla majs i växthuset förut, så det måste ju testas såklart. Det ska gå har jag jag läst mig till, bara man skakar på plantorna så de pollineras.

Majs spenat lök 19 april 2016

De är nu planterade mellan raderna med spenaten och mellan spenaten o löken. Längst till höger kommer jag lite senare att plantera några plantor med gurka. Så på de här lilla ytan som är ca 60cm x 1m får jag ut tre omgångar med grönsaker på ett år. Först kommer spenat och lök sedan majs och gurka och efter majsen sår jag snabbväxande sommarmorötter. Både majs och gurka vill ha mycket näring, så jag får lägga på gräsklipp eller mera kompost under sommaren.
På motsatt sida i växthuset har jag nu planterat ut tomater längst mot väggen, paprika framför dem och så blir det kryddor närmast gången. Jag tror det blir bra att ha kryddorna nära gången, då kommer man gå emot dem ibland och kryddoften sprids i växthuset.
Jag odlar tomat, gurka, paprika, chili och aubergine i samma växthus även fast de vill ha lite olika värme och fuktighet. Det brukar bli bra skörd av allt i alla fall.

/Gunnel

Read Full Post »

Det är lätt att förstå varför Lena Israelssons böcker är bland de bäst säljande trädgårdsböckerna. Och på den listan hamnar också hennes senaste bok.

Odla året om

Här  finns en massa bra tips om hur du faktiskt kan odla året om som; en bra tabell/ lathund över mängder med grönsaker där du får veta lägsta groningstemperatur, om den är bra att ha mellan andra växter, hur många minusgrader den tål och mycket mera som är bra att hålla reda på om man vill maxa sin skörd i trädgården.

Lena Israelssons bok

Lena berättar om varmbänkar, kallbänkar, vilka grönsaker som blir bäst på våren och vilka som passar bättre att odla på hösten.
Hade jag inte fått den i present som tack för att hon fick komma hit och se vår trädgård, så hade jag absolut köpt den.

/ Gunnel

 

Read Full Post »

Även fast jag har höns, så har vi mördarsniglar. Just nu håller jag på att byta hönsras så jag har bara tre hönor och en tupp kvar. De raser jag nu ville ha  fanns inte att köpa som vuxna djur, så jag fick starta nya hönsflocken från grunden med avelsägg. Första omgången kycklingar som kläcktes i februari. Dem räknar jag med att de är så stora att de kan gå lösa på tomten inom 2 månader. Då kommer de att sköta större delen av snigeljakten åt mig. Just nu är kycklingarna så små att katterna lätt skulle kunna ta dem.

Kycklingar 2 v
Senaste omgången kycklingar som kläcktes 3 april.

Sniglar behöver oftast bekämpas på flera olika sätt, så jag startar alltid tidigt på våren med att lägga ut snigelgiftet. Jag har tack och lov i år ännu inte hittat så många sniglar i trädgården. Men de brukar komma krypandes ifrån skogen med siktet inställt på vår trädgård. Så även om jag inte har mycket sniglar just nu, så kommer det med säkerhet flera utifrån.
Jag plockar och avlivar de sniglarna jag hittar och lägger sedan lite av snigelmedlet där jag hittat sniglarna. Där trivs de ju och det kommer troligtvis fler för att gömma sig på samma plats, då finns det redan lite piller för dem att äta där.
I trädgårdslanden lägger jag ut små brädbitar med snigelmedlet under. Sniglarna gömmer sig gärna under brädbitar, krukor mm på dagen. Där kan jag sedan hitta dem  och ta bort dem. De som jag inte hinner ta, äter av pillren och dör.
Lena Israelsson skriver i sin senaste bok”Odla året om” att snigelmedel tar så mycket som 70% av dem.

Snigelfritt

På en del ställen i trädgården så gömmer jag lite snigelpiller under ett gammalt fat som jag lägger under täckmaterialet. Fatet skyddar pillren lite så de inte blöts upp så fort av regn eller fuktigt täckmaterial. Det går inte åt så mycket av pillren när jag lägger ut dem så här, på små platser runtomkring i trädgården. En förpackning på 800 gr räcker bra en hel säsong.
Fördelen med att hönsen äter sniglarna, att lägga ut snigelgift och att plocka dem är ju att man blir av med dem med en gång så de inte förökar sig än mer.

/ Gunnel

Read Full Post »

Att täckodla är nog det allra smartaste sätten att odla på!

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Täckodling innebär att man täcker all jord man odlar i med gräsklipp, halm, gammalt hö eller ensilage, gärna sådant som blivit förstört så det inte kan ges till djuren längre. Suveränt att kunna använda det i odlingen.
Ogräset tar sig inte så lätt igenom täckmaterialet, jorden behåller fukten längre vilket gör att landen inte behöver vattnas lika mycket vid torka. Maskarna stortrivs när de får mängder med mat, så jorden blir gödslad av allt maskbajs, det är riktiga godsaker för våra grönsaker! Mycket mask i jorden gör också att jorden blir porös och fin av alla maskgångarna och allt material som sakta bryts ned av maskar, organismer och småkryp som finns där.

Förberedelser för plantering aug.
Upphöjda bäddar som jag just börja täcka med gräsklipp.

Eliot Coleman skriver i sin bok; The New Organic Grower, att de försök som gjorts med att antingen gräva ner gröngödslingen eller att bara lägga den ovanpå jord som vid täckodling, inte visade på någon skillnad i näringstillförseln till jorden. Men i alla försök som gjordes så var det en signifikant minskning av växtsjukdomar och skadedjursangrepp när gröngödslingen lades ovanpå jorden som vid täckodling istället för att gräva ner den.
Det är alltså inte bara arbetsbesparande för oss, jorden och grönsakerna mår bättre av det också!

Rödbetor och sallad planterad
Rödbetor och sallat som just täckts med gräsklipp

I täckodling behöver man inte gräva jorden, det behövs liksom inte längre. Charles Dowding skriver på sin blogg om de försök han gjort i sina odlingar. Där har han fått lika mycket i skörd från de ytor han grävt på traditionellt sätt och de ytor han inte grävt. I vissa fall har han fått lite mer från de trädgårdsland han inte grävt.
Du får alltså lika mycket skörd eller till och med lite mer fast med mindre arbete. Tack för det säger våra ryggar!
Många oroar sig för att täckodlingen ska göra att mördarsniglarna ska få ännu mer ställen att gömma sig på. Vi har odlat på båda sätten och jag upplever inte att det är ett större antal sniglar när vi täckodlar än när vi odlat utan att täcka jorden.

 

/ Gunnel

 

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids