Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Tips och trix’ Category

En varmbänk är en odlingsplats där man utnyttjar värmen som bildas när gödsel brinner/förmultnar. Värmen kommer från små organismer som bryter ned gödsel och halm till jord. Tack vare värmen kan man börja odla och få skörd långt innan du kan skörda på t.ex. friland. I en varmbänk passar det bra att odla snabbväxande grönsaker som sallat, rädisor, spenat, dill, kanske snabba sommarmorötter som skördas tunna och späda. Att lyfta på locket till varmbänken, känna doften från jorden och se grönsakerna växa trots kylan och kanske snö ute, det är ren glädje!

När kan man anlägga en varmbänk? Eftersom varmbänken alstrar värme och man kan göra den ute när det fortfarande är tjäle och snö, borde man ju kunna göra den redan i december? Men det är inte bara värmen det hänger på utan även ljuset. Plantorna behöver bra ljus när de tittar upp eller du sätter ut dina plantor du förgrott inomhus. I december och i början på januari är det fortfarande inte tillräckligt med ljus för att det ska växa bra. Här i Östergötland, ca 20 mil söder om Stockholm, brukar vi göra den i början/mitten av februari. Förra året ville jag prova och anlade den redan i mitten av januari. Allt fungerade perfekt enda tills en råttfamilj flyttade in i bänken. De bodde nere i värmen och åt upp allt jag planterat ut.. Jag fick 2-3 st i fällan sedan gick de inte i den mer och katten kom inte åt dem. Till slut blev jag tvungen att ta ut alltihop så jag blev av med dem. Tja, så kan det gå. Det var ju bara att göra en ny varmbänk. Så mina extra tidiga grönsaker förra året blev i stället lite sena.

Den mest beprövade och enligt de flesta den bästa gödseln till en varmbänk är hästgödsel som är blandad med halm. Det är gödseln som får igång själva processen och halmen som ger värmen. Så det behövs mycket halm. Numera använder de allra flesta spån till sina hästar. Det ska gå att få värme från spån med men är mycket svårare. Man kan försöka få ut så mycket gödsel som möjligt utan spån och sedan blanda med halm. Jag har ingen egen erfarenhet av det utan har bara använt halmblandad hästgödsel och som jag skriver om här nedan, enbart hönsgödsel och halm. Hönsgödseln tycker jag fungerar lika bra som hästgödseln. Processen har startat snabbare med hönsgödseln men det har krävts mer halm i bädden för att brinntiden/ värmen ska hålla under en längre period. Gödseln behöver vara så färsk som möjligt. Helst inte äldre än sex veckor. Den ska inte ha börjat brinna innan du lägger din bänk. Jag gör rent hos hönsen ungefär en gång per vecka, så den är riktigt färsk. Rena dynamiten.
Det här inlägget är från varmbänken anlade vi förra året:

dav

Jag strör med Easy strö hos hönsen ( riven halm från svenska foder). Hönsen får också vanlig lång halm. Så gödseln består av ganska mycket halm redan från början. Jag blandade ungefär en kärra gödsel och en kärra halm. Jag lade inte på hela kärran gödsel på en gång utan tog ca fem cm lager gödsel, ett lager halm, fem cm gödsel osv. Varmbänk är ingen exakt vetenskap, man får prova sig fram.

dav

Mellan varven vattnade vi med riktigt varm vatten. De ska bli fuktigt men inte genomvått.

molly-aker-skottkarra

Mera halm och gödsel varvades. Molly såg till att halmen inte åkte av skottkärran. Första lasset tyckte hon var läskigt sedan kom hon springandes och ville åka med.

sdr

Jag trampade till lite. Det ska finnas syre i högen men inte för mycket, då brinner det för fort. Får man inte fart på värmen kan man lufta högen lite genom att lyfta lite här och där med en grep eller vattna mer med varmt vatten om det verkar vara för torrt.

dav

Hela kalaset blev ca 70 cm högt. Vi har anlagt bänken i odlingstunneln. Där är den skyddad från kall blåst och snö men den behöver isoleras i alla fall. Här har vi tagit kartonger på insidan av kompostgallret och vi täckte även allt med bubbelplast. Om några dagar bör värmen börja stiga. När temperaturen sjunkit till ca 45-50 grader kan man lägga på ramen och fylla på med jord. Sedan väntar man tills det är runt 25-30 grader innan man sår eller planerar. Bänken behöver luftas dagtid, det bildas mycket fukt av all värme. Nattetid behöver den täckas med en gammal filt eller liknande för att det inte ska frysa till vid ytan.

Enligt författaren till boken ”Hot beds” behöver varmbänken ha en höjd av 60-75 cm för att hålla värmen i ca 6-8 veckor. En bädd som är 30 cm hög håller värmen i ca 3-4 veckor. Ju högre bädd desto längre tid håller den värmen. När man lagt bädden enligt konstens alla regler så kommer värmen att stiga, ibland upp till runt 68 grader. En del gånger går det på några dagar, ibland kan det ta lite längre tid. Om värmen inte kommer igång kan man vattna med lite mer varmt vatten.  Sedan dalar temperaturen och stannar av under en period. Det är under den perioden som vi kan utnyttja värmen. Skulle processen inte komma igång och värmen inte stiga kommer det att vara en utmärkt odlingsplats i alla fall. Man får använda den som en kallbänk. Solen kommer så småningom värma upp den och det kommer växa fint, bara lite senare än man hoppats på.

Här är en film från den varmbänk vi gjorde 2016, då på hästgödsel.

Annonser

Read Full Post »

Här har jag sammanställt de sorter som blivit favoriter och odlas varje år hos oss. Kravet jag har på dem är först och främst att de ska vara goda! De ska också växa bra i vår jord och klara av den svenska sommaren. F1 hybriderna undviker jag helst. Dels för att jag vill kunna ta eget frö i så stor utsträckning som möjligt. F1 ger ofta bra skörd men vi tycker att många av dem smakar sämre än de sorter som inte är F1. Läs mer här om hur jag tänker när jag väljer frösorter. Vi odlar fler sorters grönsaker än de jag tagit med här och ofta flera sorter av varje grönsak. Det här är favoriterna som alltid finns med varje år.

Aubergine

Jag har provat flera sorter genom åren men den som vuxit bäst är helt klart Black Beauty. Den har trivts bäst i kruka. När jag odlat den i bänken i växthuset har den inte alls vuxit bra. Den vill ju ha varmt och i kruka får den det extra varmt och gosigt om rötterna.

Basilika

Italiano Classico. En vanlig storbladig basilika inköpt från gourmetgarage.se för flera år sedan.  Det är stora påsar med mycket frö i från den här firman, så påsen har räckt i fem år och det är massor kvar. Jag sår några varje år och förökar den sedan genom att bara nypa av några kvistar och sticka ner dem i en kruka med jord. Jag har alltid en massa krukor på gång. Väldigt bra gå-bort-present.

Chili
Jamaican Bell. En mild chili som ger bra smak med mindre hetta. Vi använder den färsk och mal den till pulver. Har man svårt för stark chili ska man prova den här! Chilifrukterna är formade som små klockor som mogna blir röda. Fröpåsen var dyr men jag tar nu frö från den varje år och har delat med mig till de som velat prova den.

Gurka

Här är en F1 som jag gillar! Slanggurkan Passandra från Lord Nelson. Den har trivts bra i vårt kallväxthus. Passandra ger stor skörd med goda gurkor. Jag sätter ett frö i april, ett i juni, så har jag skörd under hela sommaren.

Arboga vit från Runåbergs fröer. En vit druvgurka som vi använder till färsksaltad inläggning. Jag tror att just färsksaltad med dillkrona i lagen är en Östgötsk specialitet. Har du inte testat det så prova nästa sommar.

Jordgubbar
Jordgubbar har jag i två olika land. Ett av landen är lite mer skyddat och värms upp fortare, där mognar jordgubbarna tidigare än i det andra landet. Jag har också några plantor i krukor i växthuset, där kan vi skörda jordgubbar redan i mitten på maj. När vi skördat klart åker de krukorna ut för att ge plats till andra växter. Om jag vill prova en ny sorts jordgubbe, köper jag en planta och provsmakar av den. Är den god tar jag plantor från den och planterar så många jag kan och har plats för till nästa år. På så sätt kan jag hålla nere kostnaden lite.

Maxim, en söt jordgubbe som de första åren ger jättestora bär. Mognar här i zon 2-3 i början på juli. Topp 1 här hos oss.


Korona, ganska stora, söta bär med riktigt mycket jordgubbssmak.
Sengana, lite syrligare, passar bra till sylt och saft. ( om det nu skulle bli bär över till det. 🙂 )

Kål

Blomkål

Idol, från Lord Nelson. En tidig sort med lagom stora huvuden för hemmaodlaren. Första blomkålen som blivit perfekt hos oss.

Brysselkål

Groninger, finns hos flera fröfirmor. En god riktigt god sort. De som bara ätit brysselkål från matbutikens frysdisk säger ofta att brysselkål är besk. Den här smälter i munnen! Ska bara kokas några minuter.

Grönkål, Dwarf Green curled, god, växer bra och är köldtålig. OBS! Rådjuren gillar kål de också!

Morötter
Vintermoroten St. Valery. Finns hos flera fröfirmor. En riktigt god orange morot. Får den stå länge i landet blir den enormt stor men blir inte träig för det. God att äta rå eller i matlagningen.

Potatis

Läs här om hur mycket potatis du får i skörd av ett kilo sättpotatis eller HÄR en uträkning om hur mycket man sätter per kvadratmeter och skörderesultat.
Tidig potatis; Early Puritan. Bland de tidigaste med bra smak. De riktigt, riktig tidiga sorterna tycker jag är lite smaklösa.
Maria, lite senare än Early Puritan, god och ger bra skörd.

Sommarpotatis; Kestrell. Inköpt från Larsviken. En mjölig ,gulaktig potatis med lila ögon. Tycker du om King Edward gillar du den här med!

Höst/Vinterpotatis; Asterix. En fast potatis.
Sarpo Mira. Ger bra skörd,bra smak och är motståndskraftig mot bladmögel.
Blue Bell, lik King Edward men med bättre motståndskraft mot bladmögel. Något mjölig.

Spetskål

Kalibos. En röd, mjäll och god spetskål. Vi äter den rå i sallad.

Majs
Bodacious RM F1  från Mr Fothergills i England. Den här sorten följde med trädgårdstidningen Kitchen garden för tre år sedan. Den absolut godaste majs jag någonsin ätit! I år testade jag en annan supersöt sort; Sweet nugget och det var en besvikelse. Till 2018 kommer jag att beställa hem Bodacious igen. Undrar hur det blir med fröer från England efter Brexit?

Squash

Tondo Di Nizza, en liten rund squash. Plantan blir ganska stor. Passar för ugnsbakning eller fyllning. Vi skivar den och penslar med en rapsolja smaksatt med citron, saltar och pepprar de lite och grillar den. Krämig och god! Skördas när de är stora som tennisbollar.

Tomat

 

Hundreds and thousands. Ampeltomat med små, söta, goda tomater. Småbarnen äter dem som godis.

Plantan blir stor och yvig, så den kan behöva toppas. Enormt högavkastande. Jag tar mängder med eget frö varje år och ger till de som vill ha.

Pärontomat, från Impecta. En liten gul, päronformad tomat med en mild tomatsmak. En favorit bland både de stora och små barnen. Passar att äta direkt eller i salladen.

Gardeners Delight. Röd körsbärstomat. Söt, helt oumbärlig i odlingen.

Money Maker, tomat med god traditionell tomatsmak. Enormt rikgivande.

/Gunnel

 

Read Full Post »

I år placerade vi det lilla flyttbara växthuset  över sparrislandet. Ute ligger det fortfarande snö kvar efter långfredagens ymniga snöfall.

Men inne i det lilla växthuset tittar redan små sparrisar upp! Det är inte helt tätt i nerkant på växthuset, trots det skyddar det och driver på plantorna. Om några veckor flyttar jag på växthuset så det får värma upp jorden där den tidiga majsen ska planteras ut. Då flyttar jag ut kål och andra plantor som hittills stått inne i det stora tunnelväxthuset, till det lilla flyttbara växthuset. Där kan plantorna stå i majslandet i sina krukor och dra nytta av skyddet i det lilla växthuset. Och jag får mer plats i den stora tunneln där jag har en värmefläkt på om nätterna. Då kommer tomater, paprika och allt annat värmekrävande få mer plats.

/Gunnel

 

 

Read Full Post »

SMHI varnar för ännu en torrsommar. Gotland tillsammans med Östergötland och östra Svealand har fått väldigt lite nederbörd under sommaren 2016, hösten och vinter 2016-2017. Det ser dystert ut med grundvattennivåerna på många platser i Sverige. Kommer det inte stora mängder regn under våren kommer flera län att få bevattningsförbud väldigt tidigt i år.
Nu förbereder vi för att kunna klara odlingarna utan att använda vatten vår borrade källa. Den måste först och främst gå till dricksvatten och hushållet.

I år har vi satt ”fällbara utkastare”, (som finns att köpa på byggvaruhusen), på alla stuprör på bostadshuset. Även vid små regnmängder fylls tunnan på 200 l förvånansvärt snabbt. Vi har vita plasttunnor, de är absolut inte snygga men jag fick dem och de är stora. Tunnorna kopplar vi ihop med slangar som jag skrivit om i det här inlägget, så är vi inte begränsade till en tunna vid varje stuprör när det väl kommer en större regnskur.

All odling kommer att täckodlas. Förra året växte inte ens gräsmattan så det fanns inget gräs att täcka med. Som tur var hade grannbonden några balar med dåligt ensilage. Perfekt att använda i odlingarna. Täckodling har många fördelar. Jordstrukturen förbättras, jorden torkar inte ut så fort vid torrperioder, du behöver inte heller rensa ogräs lika mycket som vid odling i bar mark. Det gäller att göra alla små förändringar man kan komma på för att förbättra resultaten. Även om varje enskild liten sak inte har jättestor betydelse, tillsammans med övriga små förbättringar blir slutresultatet stort.

/Gunnel

 

 

Read Full Post »

I år är det tredje säsongen för vårt flyttbara växthus. Helt suveränt!

Eliot Coleman har i många år använt sig av flyttbara växthus, som han skriver om i sina böcker. Genom att kunna flytta dem till olika platser ute i odlingarna beroende på årstid så kan han så grönsakerna på friland tidigt på sensommaren och hösten , alltså utan växthuset över landet. Det är då fortfarande varmt och bra odlingssäsong så grönsakerna växer bra utan täckning. Senare inför vintern flyttar han över växthuset över grönsakerna. tex. sallat, kål, spenat, morötter osv. som då får extra skydd från väder och vind över den sena hösten och vintern. Bara den enkla täckningen gör att grönsakerna klarar vintern mycket bättre än de skulle gjort på friland och man behöver inte skotta bort snö innan man tar upp morötterna. Blir det mycket kallt täcker han grönsakerna med väv inne i växthuset så klarar de sig ännu bättre.
På våren sår han sedan tidiga vårprimörer efter att vinterns grönsaker är slut och när det är varmt nog ute för vårprimörerna flyttas växthuset till en ny plats där han odlar tomater, gurka, meloner osv över sommaren, för att under hösten åter flytta växthuset dit grönsakerna för höst och vintern är sådda tidigare under sensommaren.
De växthus han har är stora, han har dem på räls som växthusen dras på.
Riktigt så stora behöver inte vi.

Så sambon byggde efter lite diskussioner om hur jag tänkte mig det hela, på några timmar ihop ett flyttbart växthus till mig.

Det vi använde var:
Brädor
5 st. elrör
växthusplast ( Som vi skickat efter från Trädgårdsteknik, se inlägget om (kostnaden för plasten här) OBS: Beräkningen är två år gammal.
nitpistol, att sätta fast plasten med
4 buntband

Lagom händig sambo

Vi byggde av gamla brädor en ram. Till det behövdes brädor och en lagom händig sambo. Har man ingen sambo, går det lika bra att bygga själv.

Borra hål

Borrade hål att sätta fast elrören i.

Elrör fastsatt
Man kan ju även köpa klamrar att skruva fast rören med men det blev billigare så här.

Buntband

Vi valde att sätta 2 rör i kors och fästa ihop dem med buntband, så blir det lite stadigare.

IMG_2649

Nitade fast plasten med en nitpistol.

På plats
Klart!
Kortändarna är inte fastsatta eftersom de behöver kunna öppnas för ventilation på dagarna. Jag har inte tänkt klart än hur jag ska göra det på bästa sätt, just nu viker jag ned plasten och lägger en sten på.
Den här flyttas lätt av 2 personer. Den ska nu få stå på den här upphöjda bädden där jag snart ska plantera ut kålen. Om några veckor flyttar vi den till den bädd där majsen ska planteras ut. Jag räknar med att kunna plantera ut majsen några veckor tidigare nu när jag har det här lilla växthuset som skydd. Blir det flera minusgrader är det lätt att lägga på väv som extra skydd. Sedan är det bara att lyfta bort den när majsen vuxit upp och når taket i växthuset.
Den här ger ju också möjligheten att kunna odla tomater, paprika mm i trädgårdslandet.
Vi har en gammal jordkällare som fungerat bra för potatis men vi har märkt att de morötter, palsternackor som fått stå kvar i jorden har haft bättre kvalité än dem vi förvarat i jordkällaren. De skulle nu kunna stå kvar i landet och vi kan täcka jorden mellan raderna med halm för att skydda dem så de inte fryser fast under vintern.
Jag har även tänkt att sambon ska få bygga en stomme till men som jag lägger nät över, som täckning för kål, ruccola, pak choi osv.
Till hösten har jag tänkt att vi får förankra växthuset genom att borra hål i stommen och sätta i ett armeringsjärn eller liknande och slå ned i marken, så den inte blåser iväg som en jättedrake i höststormarna. Det är ju bara att testa och se vad som fungerar bäst.

Det visade sig senare att flera tyckte ide`n var bra. Lena Israelsson kom på besök!

Vi använde först åldersbeständig byggplast men det visade sig att den absolut inte ska användas till odling. Vi tog bort byggplasten och ersatte den med växthusplast.

Gunnel

Read Full Post »

I decembernummret av den engelska trädgårdstidningen Kitchen Garden läste jag detta tips jag provar i år.  På det här sättet hoppas jag att palsternackorna ska klara sig bättre från snigelangrepp.
Man börjar precis som när man testa grobarheten på frö. Fröerna läggs på ett fuktigt papper i en plastpåse. Påsen får sedan ligga mörkt och i rumstemperatur.

dav

Palsternacka kan i trädgårdslandet ta väldigt lång tid på sig för att gro. I det idealiska förhållandet som blir i den fuktiga påsen och värmen, så gror de förvånansvärt fort!

dav

När grodden kommer fram är det dags att plantera dem. Jag använde toarullar och papperskrukor jag gjort själv och fyllde dem med jord nästan enda upp, plockade försiktigt upp fröna från det fuktiga pappret med en pincett. Pilligt jobb! Sedan lite jord över varje grodd.

Krukorna sattes i plastbackar och ut i kallväxthuset.  I januari testade jag grobarheten på en påse palsternacka jag hade kvar sedan flera år. När fröna grott kastade jag ut dem  i jorden i växthuset, nu har en del av dem börjat växa där. Så kylan är inget problem.
Palsternacka tycker inte om att bli omplanterad, så då passar papperskrukorna bra. Om roten störs, som den gör om man planterar om den från en plastkruka, kan rötterna dela sig. Det är väl inte hela värden men helst vill vi ju ha den fina raka roten.
Hela papperskrukan med  plantan i sätts ner i jorden när de är stora nog.

/Gunnel

Read Full Post »

För att driva upp plantor inomhus såhär års behövs extra belysning. Får inte plantorna extra ljus med en gång de tittar upp ur jorden blir de långa och gängliga. Man kan plantera om dem och sätta dem djupare i nästa kruka men allra bäst blir plantorna om de får massor av ljus med en gång. Bra plantor är knubbiga, har tjock stam så de är stadiga. Tomater t.ex. som inte fått tillräckligt med ljus, blir långa och rangliga så de inte kan hålla sig upp själva utan något slags stöd.

Jag har alltid använt lysrör till mina plantor. Det finns en massa åsikter och undersökningar om vilka lysrör som är bäst, varmvita eller kallvita. Några stora skillnader verkar inte finnas. Jag har använt vad jag kommit över och plantorna har vuxit bra med både och. Lysrören på bilden nedan är köpta på Biltema.

dav

I år köpte jag 2 st vanliga vädringsställningar, även dem från Biltema, och hängde upp dem i. Så här blev de lätta att ta ned och sätta upp. Jag har lamporna så nära plantorna som det går utan att de slår emot lampan. Man får titta till dem varje dag, för de växer fort. När bladen närmar sig lamporna , höjer jag upp lampan igen.

Växter nära lysrören
Efter att fröna grott behöver plantorna ha det lite svalare än när de gror. Jag försöker ha mellan 15-18 grader, då blir förhållandet mellan ljus och värme bra.

/Gunnel

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig Organic Gardening

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Från Stockholm till vägens slut

Din guide till livet på landet