Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘täckodling’

Under hösten täcker jag landen med det jag har att tillgå; gräsklipp, löv, kompost och komposterad gödsel. I ett av de två stora landen vi har, täcker jag med halm i gångarna. Läs mer om täckodling här.

Jag täcker med det som finns att tillgå, löv, gräsklipp, dåliga kålblad, kompost och gödsel.

De land där potatisen ska växa nästa år täcker jag enbart med löv. Där odlade jag i år kål och landen fick bra med gödsel både hösten 2016 och i våras. Det räcker för potatisen nästa år. Det är nu tredje året som jag täckodlar igen och det är stor skillnad på jorden. Nu är den roligare att arbeta med, den tunga leran börjar lättas upp. Ogräs finns såklart fortfarande men det är så otroligt mycket lättare att rensa bort ogräset nu än det var innan jag började täckodla. Kvickroten växer oftast i lagret mellan jorden och täckmaterialet. Det är bara att ta tag i den och dra försiktigt och utan större besvär följer rötter på 30-50 cm med upp. Ogräs som har pålrot som maskros och tistel är också lättare att dra upp eftersom jorden är porös.

Det känns bra att bädd in jorden inför vintern. Jorden är full med mask blir porösare för varje år.

Sniglar
Visst har jag hittat snigelägg under täckmaterialet men inte alls så mycket som jag befarat efter den blöta sommaren. Arbetet med att bekämpa sniglarna under några år tycks ha gett resultat. Bekämpningen har jag bedrivit på bred front genom att plocka dem, lägga ut snigelmedel och i år även med fällor med surdeg i, ett tips jag fått från inlägg på Facebook och framför allt att låta hönsen få gå lösa på tomten. Läs mer om det arbetet här.
Jag gjorde ett inlägg för något år sedan om täckodling bland kirskål. Jag täckte en blomrabatt som varit helt igenvuxen med kirskål med ensilage. Det fungerar jättebra, bara man täcker med ett tjockt lager och fyller på när det sjunker ihop. I år har jag inte orkat/hunnit eller brytt mig, (så där som livet ser ut ibland) så kirskålen har vuxit sig hög. Jag har nu sakta börjat rensa upp där igen. Jorden är porösare än den stenhårda leran som var där förut och kirskålen är lättare att dra upp med rötterna. Men alla rötter är svårt att få bort, så det krävs ett tjockt lager för att kväva ogräset. Jag har nu fått hem en stor bal med ensilage och kommer att täcka rabatten under kommande månad.

 

Här är en del av det vi skördat i oktober. Spetskålen Kalibos, vintermorot St.Valery som trots att den är enormt stor inte är träig eller trist att äta, palsternacka, polkabeta, pumpa Tom Fox som inte blev så stor i år men är lagom stora som ljuslyktor till middagsbordet. Vit tefats squash, Vintersquash Uchiki Kuri och den större vita pumpan Snow ball och en bukett ringblommor.

/ Gunnel

Read Full Post »

Såg du ”Sista skörden” på SVT igår? Här är Gabe Brown som var med i filmen. Det här klippet är från ett fördrag han hållit. Han berättar hur de gör för att få en hälsosam, hållbar och produktiv jord. En jord som kommer att frodas och kunna leverera skörd hur länge som helst. Förutsatt att den tas om hand på rätt sätt. Filmen är lång och på engelska men väl värd att ses! Han pratar om stora jordbruk men vi kan använda oss av samma principer i våra trädgårdar.

 

Read Full Post »

SMHI varnar för ännu en torrsommar. Gotland tillsammans med Östergötland och östra Svealand har fått väldigt lite nederbörd under sommaren 2016, hösten och vinter 2016-2017. Det ser dystert ut med grundvattennivåerna på många platser i Sverige. Kommer det inte stora mängder regn under våren kommer flera län att få bevattningsförbud väldigt tidigt i år.
Nu förbereder vi för att kunna klara odlingarna utan att använda vatten vår borrade källa. Den måste först och främst gå till dricksvatten och hushållet.

I år har vi satt ”fällbara utkastare”, (som finns att köpa på byggvaruhusen), på alla stuprör på bostadshuset. Även vid små regnmängder fylls tunnan på 200 l förvånansvärt snabbt. Vi har vita plasttunnor, de är absolut inte snygga men jag fick dem och de är stora. Tunnorna kopplar vi ihop med slangar som jag skrivit om i det här inlägget, så är vi inte begränsade till en tunna vid varje stuprör när det väl kommer en större regnskur.

All odling kommer att täckodlas. Förra året växte inte ens gräsmattan så det fanns inget gräs att täcka med. Som tur var hade grannbonden några balar med dåligt ensilage. Perfekt att använda i odlingarna. Täckodling har många fördelar. Jordstrukturen förbättras, jorden torkar inte ut så fort vid torrperioder, du behöver inte heller rensa ogräs lika mycket som vid odling i bar mark. Det gäller att göra alla små förändringar man kan komma på för att förbättra resultaten. Även om varje enskild liten sak inte har jättestor betydelse, tillsammans med övriga små förbättringar blir slutresultatet stort.

/Gunnel

 

 

Read Full Post »

Jag kom i kontakt med täckodling när jag 1988 köpte jag Ruth Stouts bok ; Den arbetsfria trädgården, som Ingrid Olausson hade översatt till svenska.

Ruth Stout

Den var så suverän. Jag gick igång och började testa meddetsamma.
Växte gjorde det, bra till och med! Det blev skörd fast med mindre jobb eller i alla fall lättare jobb. Redan efter några få år såg vi förbättring av jorden. Den var inte längre stenhård, jag kunde faktiskt få upp morötterna ur jorden utan att behöva spätta loss dem med spade. Det blev roligt att odla igen.
Sedan kom perioder när jag inte odlade av olika anledningar och när det var dags för flera år sedan att dra igång trädgården igen, hade mördarsniglarna invaderat vår tomt totalt. Så jag täckodlade inte de första åren av rädsla för att sniglarna skulle må alldeles för utmärkt under täcket och att vi aldrig skulle kunna få bort dem. Men att odla utan att täcka jorden är för tungt för mig. Jag kan p.g.a.nacke och axlar inte rensa, gräva och rensa ännu mer. Därför provade jag under några år att bara täcka några av bäddarna för att se om det blev någon skillnad. Jag tyckte inte att det blev värre i alla fall med sniglarna. Sedan vi skaffat hönsen, och använder snigelmedel flitigt, så har vi fått ned antalet sniglar avsevärt i odlingarna.

Kirskål i slänten

Den här rabatten eller vad man ska kalla den, är i en slänt framför vårt hus. Jorden består av stenhård lera, sten och lite mer sten och har under alla år varit full av kirskål. De späda bladen går att äta, själv tycker jag de är lite för beska. Om man inte rensar eller klipper ner kirskålen med gräsklipparen,  vilket har hänt att jag gjort när jag blivit för less på den, så blir den en 20-30 cm hög grön matta.
Kirskål är ett av de värsta ogräsen man kan ha. Vi har under åren försökt att rensa bort den, vilket är hopplöst, för man lyckas i alla fall aldrig få bort alla rötterna. Ett av råden brukar vara att täcka jorden med svart plast under några år, då utarmas den. Förhoppningsvis.
Men från och med nu blir det täckodling även i den rabatten och jag tänkte visa hur det ser ut innan jag täcker jorden och framåt och om jag kan vinna över kirskålen.
Nattviol, akleja utan täckning

Det här är innan täckning. Mitt i bilden finns en nattviol och över den till höger en liten akleja. Jag har rensat bort lite kirskål och lagt dit lite komposterad kogödsel.

Nattviol, akleja med täckning

Här har jag lagt ensilage  runtomkring plantorna. Ensilage är ganska kompakt och täcker bra. Jag lägger på ca 8-10 cm först. Det kommer att sjunka ihop, så jag lägger på mer vart efter blommorna växer.

Riddarsporre

Här har riddarsporren fått ett tjockt lager runtomkring sig. Den växer fort och blir snabbt hög, så där lade jag dit ett tjockt lager meddetsamma.
Fortsättning följer..

/Gunnel

 

Read Full Post »

Att täckodla är nog det allra smartaste sätten att odla på!

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

Täckodling innebär att man täcker all jord man odlar i med gräsklipp, halm, gammalt hö eller ensilage, gärna sådant som blivit förstört så det inte kan ges till djuren längre. Suveränt att kunna använda det i odlingen.
Ogräset tar sig inte så lätt igenom täckmaterialet, jorden behåller fukten längre vilket gör att landen inte behöver vattnas lika mycket vid torka. Maskarna stortrivs när de får mängder med mat, så jorden blir gödslad av allt maskbajs, det är riktiga godsaker för våra grönsaker! Mycket mask i jorden gör också att jorden blir porös och fin av alla maskgångarna och allt material som sakta bryts ned av maskar, organismer och småkryp som finns där.

Förberedelser för plantering aug.
Upphöjda bäddar som jag just börja täcka med gräsklipp.

Eliot Coleman skriver i sin bok; The New Organic Grower, att de försök som gjorts med att antingen gräva ner gröngödslingen eller att bara lägga den ovanpå jord som vid täckodling, inte visade på någon skillnad i näringstillförseln till jorden. Men i alla försök som gjordes så var det en signifikant minskning av växtsjukdomar och skadedjursangrepp när gröngödslingen lades ovanpå jorden som vid täckodling istället för att gräva ner den.
Det är alltså inte bara arbetsbesparande för oss, jorden och grönsakerna mår bättre av det också!

Rödbetor och sallad planterad
Rödbetor och sallat som just täckts med gräsklipp

I täckodling behöver man inte gräva jorden, det behövs liksom inte längre. Charles Dowding skriver på sin blogg om de försök han gjort i sina odlingar. Där har han fått lika mycket i skörd från de ytor han grävt på traditionellt sätt och de ytor han inte grävt. I vissa fall har han fått lite mer från de trädgårdsland han inte grävt.
Du får alltså lika mycket skörd eller till och med lite mer fast med mindre arbete. Tack för det säger våra ryggar!
Många oroar sig för att täckodlingen ska göra att mördarsniglarna ska få ännu mer ställen att gömma sig på. Vi har odlat på båda sätten och jag upplever inte att det är ett större antal sniglar när vi täckodlar än när vi odlat utan att täcka jorden.

 

/ Gunnel

 

Read Full Post »

Vad är då ekologisk odling? Inom ekologisk odling/ organisk används inga kemiska bekämpningsmedel mot vare sig ogräs eller skadeinsekter. Inte heller används konstgödsel. Istället använder man sig av bl.a. täckodling, dvs. man täcker landet med gräsklipp, halm eller hö osv. Gröngödsling; man odlar olika grödor för att antingen plöja ner i marken eller att klippa ner o täcka odlingen med och naturligtvis gödsel från djur.  Man tillför även stenmjöl som är nermalda bergarter som innehåller mängder med mineraler. Och naturligtvis kompost! Man ser helt enkelt till att jorden är frisk och innehåller det den bör innehålla.

Vad som händer, när man tillför jorden dessa ämnen är att mullhalten ökar, jorden blir lätt för växterna att växa i, jorden håller fukt längre,det blir mer maskar och massor av små organismer som bearbetar gödseln så näringsämnena blir lättillgängliga för växterna. Jorden kommer att innehålla alla dessa ämnen som behövs för att växterna ska trivas,växa bra och de blir också mycket mer motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar. Friska plantor som har tillgång till alla näringsämnen de behöver blir godare och mycket nyttigare för oss att äta! Flera undersökningar visar på att ägg från ”ekohöns”, mjölk från kor från ekologiska gårdar innehåller mer näring. Samma sak gäller med frukt och grönsaker.

www.fobo.se  föreningen organisk-biologisk odling kan du läsa mer.

Gunnel o Karoline

Read Full Post »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids