Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Nästa år räknar jag med att vi behöver ca 100 kg vinterpotatis. Om jag tar ett medeltal av skörden vi fick förra året så kan jag räkna med att få 8 kg potatis av ett kilo sättpotatis. 100 kg delat med 8 ger 12,5 kg sättpotatis.
Ska man sedan spara egen potatis för att ha som sättpotatis året därpå, kan man behöva öka på med 10 % för det.
10% på 12,5 ger 1,25 kg. Man får också räkna med att det blir ett visst svinn, gröna potatisar, skadade och kanske visst angrepp från sniglar mm. Jag ökar på 10 % för det också. Totalt ökar jag på mängden satt med 2,5 kilo. Då är vi uppe i 15 kg sättpotatis.
Herefordkor
Grannens kor som producerar vår gödsel

Då kommer nästa fråga, hur mycket trädgårdsland behövs för att sätta 15 kg?
Hur mycket potatis man sätter per kvadratmeter, beror på flera saker, stora potatisar behöver större mellanrum mellan varje potatis än mindre potatisar, vinterpotatis kan behöva mer utrymme mellan varje potatis i raden och mellan raderna. De ska ju stå länge, blasten blir både hög och vid, står de då för tätt ökar det risken för bladmögel mm, samt att själva potatisen i jorden behöver plats för att växa. Tidigpotatisen kan stå tätare, den tar vi ju gärna upp tidigt, så den behöver inte lika mycket utrymme som vinterpotatisen.
Men man brukar räkna med mellan 2,3 – 3,8 kg/ 10 kvadratmeter eller 0,2-0,3 kg/ kvadratmeter.
Så ca 50 kvadratmeter kan behövas för 15 kg sättpotatis.
Jag sätter ca 0,3 kg per kvadratmeter och får ca 2,4 kg i skörd.
Ni hänger med hur en del mattelektioner på lantbruksskolan kunde se ut? 🙂

Skulle allt gå som en dröm och potatisen ger riktigt bra, då kan det bli uppåt 140 kg eller mer, det ser jag inte som något större problem. Vi får dela med oss till ännu fler, mer potatis till släkten helt enkelt.
Eller också blir det urdåligt och då får vi göra som vanligt, köpa potatis.
Små arbetshänder
Jord under naglarna får man när man hjälpt till i potatislandet

Sedan beror det på vilken sort man sätter. Jag kommer att sätta mer av vinterpotatisen Asterix, den gav stora fina potatisar, som inte blev angripna av sniglar, King Edward var mer omtyckt av sniglarna även om det inte var några stora angrepp. Och King Edward är mer mottaglig för alla möjliga potatissjukdomar. Något som vi här i södra delen av landet kan drabbas ganska hårt av, om året blir regnigt och fuktigt.

Jag sådde flera olika sorters morötter i år, gula, lila, vita, röda och så de vanliga höst och vintermorötterna.
När jag vägde dem så delade jag inte upp dem i olika sorter, utan alla hamnade i kategorin ”morot”, totalt fick vi lite drygt 2kg per sträckmeter. Dvs. 1 meter med sådda morötter gav 2 kg morötter i skörd.
Sår man sommarmorötter, som man tar upp tidigt när de är små o fina blir det mindre mängd kilo, höst och vintermorötterna ger mer eftersom de står kvar länge och blir stora.
Favoritsorten som jag kommer att så mer av är St Valery från Impecta.

Alla mängder jag skriver om är ungefärliga, och skörderesultaten är efter resultaten i vår trädgård.
Gunnel

Att anteckna vad, och hur mycket jag sått och sedan väga all skörd har varit otroligt bra. Nu kan jag planera ännu bättre inför nästa år hur mycket jag ska så o sätta av allt.
Anteckningar
Hittills har vi i år skördat 321 kg grönsaker, rotfrukter mm.

Eftersom jag försöker bli så självförsörjande som möjligt på grönsaker så behöver jag också se över hur mycket vi behöver av tex. potatis och sedan anpassa mängden potatis jag sätter. Det är ju självklart, men hur mycket ska man sätta då?
Av de tidiga potatissorter jag satte i år, så fick jag mellan 6 och 10 gånger satt potatis. Dvs. jag satte 1 kg Rocket och fick 6 kg skörd, av Maria så blev det 10 kg av 1 kg sättpotatis. Rocket tog vi upp tidigt , hade den fått stå kvar hade det ju blivit mer kilo. Early Puritan gav drygt 6 gånger satt potatis. Man får i alla fall en liten aning om vad man kan förvänta sig.

Det har inte heller varit så tidskrävande att väga allt, tycker jag. Vågen står där i alla fall, på köksbänken, anteckningslappen sitter på skafferidörren. Alla i familjen vet att det ska vägas, så det har fungerat bra.

Anledningen till få uppdateringar beror på såklart, att det inte händer så mycket i trädgården,samt att jag tar hand om sjuka föräldrar.

Ha det bra i höstmörkret!

Producerat i oktober.

Här är nu oktober månads skörd.
Jag hade från början inte en aning om hur mycket skörd i kilo man kunde förvänta sig i från ett trädgårdsland och växthus. Tidigare har jag bara odlat, det som blivit har blivit och jag har inte brytt mig så mycket om hur mycket vi fått.
Alla skördetabeller jag hittat, är från jordbruk där man räknar ton per hektar. Självklart kan man räkna om det till kilo per kvadratmeter, men jag är osäker på om det stämmer då. I trädgården kan man t.ex. så lite tätare, eftersom man inte behöver räkna med att arbetsmaskiner ska ta sig fram mellan raderna osv.
Och självklart blir det olika skörderesultat beroende på jord, gödsling, hur varm eller regnig sommaren är osv. Men nu har vi fått en rätt bra mått för vår trädgård och kan planera bättre framöver.
Ringblomma i november
Ringblommorna vägrar ge upp.

Morötter 11,8 kg
Purjolök 4 kg
Tomater 3,4 kg
Gröna tomater 1 kg
Palsternackor 2,6 kg
Paprika 0,7 kg
Mangold 0,380 kg
Rödkål 0,37 kg
Squash 0,2 kg
Sallat 0,1 kg
Broccoli 0,06 kg

Totalt 24,6 kg

Kycklingkött 4,9 kg
Ägg 83 st

Gunnel

Mer höns

I förra veckan beställde jag 10 st bruna Lohman och idag hämtade jag hem dem. Lohman är en värphybrid, dvs de är framavlade för att värpa, instinkten att vilja ruva är bortavlad på dem, sedan finns det mer de avlats fram för t.ex. att kunna värpa mer, på mindre foder. Något som är en stor ekonomisk fördel för dem som har mycket höns. För någon som har 30 000 höns och varje höna äter 5 gr mer per dag än beräknat, så ökar foderkostnaden med 100 000 kr per år.

Lohman
De verkar vara väldigt lugna, inget flaxande och skrikande. De började leta mat med en gång de kom ut från lådan jag hämtade dem i och kacklade lite nöjt.
Under tiden jag fixade med de nya, fick de andra hönsen vara utestängda i sin hage. Sedan var det dags att kolla vad som hänt.
På rad
Det blev köbildning på trappen in, alla skulle först titta en stund innan de vågade gå in.
Kö
Men vad händer där inne? Jag ser inget!

Lohman tjejer

De är nu 15 veckor och börjar värpa runt 20-22 veckors ålder.
De blir ett bra komplement till mina Sussex, som värper, ruvar och ger bra kött och så Lohmantjejerna som koncentrerar sig på enbart värpningen.

Här finns en länk till en ”äggvärparlista”, där du kan se vid vilken ålder olika hönsraser börjar värpa.

Gunnel

Bäddat och klart.

Nu har vi skördat allt ute i trädgården, förutom grönkålen. Den behöver snart täckas den med, om vi ska få ha den kvar för rådjuren.

Jordgubbar höst

Jordgubbarna har fått gödsel och blivit omstoppade med halm. Innan så har hönsen gått igenom alla land ganska bra, när de letat småkryp.
Hönsen var riktigt modiga förra helgen och gav sig ut på vägen. Ryktet spreds sig i området och alla körde väldigt försiktigt förbi sedan. Så nu får hönsen inte vara lösa ute om jag inte är ute själv hela tiden, för det vore ju synd om de blev överkörda nu när jag lyckats hålla dem vid liv utan att hök eller räv tagit en enda.

kompost
Komposterna är fyllda med löv, rester från landen, blandat med ko och hönsgödsel, det kommer att bli finfin gödning och jordförbättring när den förmultnat. Det tar lång tid innan löv blir jord, förhoppningsvis går det lite snabbare nu när jag blandat upp den med gödsel.
Jag har lagt en gammal svart täckväv i botten på komposten, för att inte ogräs ska växa upp i den.

Ha det bra i höstrusket!

Ah, det tar tid att lära sig när man ska så på sommaren och hösten för vinterskörd. Förra året hann jag inte så alls på hösten, i år sådde jag i början på september, alldeles för sent, tror jag.
Mizuna
Mizunakål

Elliot Coleman har flyttbara växthus, så han kan starta sådd på friland och drar sedan fram växthuset över odlingen på hösten, när den odling som han haft i växthuset är klar. Jag som inte har ett sådant system måste tänka lite annorlunda.

Tatsoi
Tatsoi
Sista sådd, så att spenat, sallader mm hinner växa till sig innan kylan sätter in ordentligt, måste bli i slutet av juli.
Då har jag hittills haft fullt i växthuset med gurka,tomater mm, så något annat har inte fått plats där ännu. Men nu när jag inte kommer att ha meloner mer, i alla fall inte så många, så får jag en del yta ledig som jag kan förbereda för sådder i juli.
Tillbaka till ritbordet helt enkelt! Men det är kul! Jag gillar att försöka, ändra och försöka igen, allt går, en del saker tar bara lite längre tid.
Vintersallat
Vintersallat
Men annars så har jag sallader, spenat mm som kommer att börja växa tidigt i vår!

Ha det bra!

Den här lilla högen låg i går morse precis utanför vår trapp. Jag gissar på att det är räven som lämnat den.
Grävlingar brukar gräva ner eller krafsa över sina högar, ungefär som katter.
Och rävar lämnar gärna sina högar som revirmarkering, ”Den här platsen är min, med hönor och allt!”

20131008-142337.jpg
Vi har försökt att vara luriga vi också. Vi har elnätet till hönsen, men det fungerar inte mot rovfåglar. Så på dagarna, när vi inte är hemma, så går de i den här hagen, bunkern. Hagen är där vi först tänkte, att vi inte skulle ha den, just med tanke på räv och grävling men så här ska det nog fungera.

20131008-150425.jpg
Tjockt nät med en eltråd runtom. Eltråden sitter ett stycke ut från nätet, på förhoppningsvis lagom höjd så räven kommer åt det och får en stöt, om han försöker ta sig in till hönsen. Och så har vi ett bärnät över hela hagen, så rovfåglarna inte kan ta dem. På höstarna så finns det ganska många unga duvhökar och andra rovfåglar, som inte är så erfarna än och inte så rädda av sig. De tycker att höns är utmärkta , lättfångade byten.
Tupp på trapp.jpg
Hej! Jag o mina tjejer vill ha bröd!

När vi är hemma, får hönsen så här års gå lösa på hela tomten. Visst kan både räv och rovfågel ta dem då med men förhoppningsvis blir de skrämda av att vi är ute på tomten till och från. Det är en avvägning mellan att de får vara lösa, äta det de vill, göra ett bra jobb med snigelbekämpning och möjliga rovdjursangrepp.

Gunnel

Trädgårdshjälp

Idag har jag hjälp i trädgården.
Rensar jordgubbar
Ett gäng rensar runt nysatta jordgubbsplantor.

Rensar rödbetor

Några bestämde sig för att det var dags att ta av blasten på rödbetor, mangolden försvann den med i bara farten!

Grepen

En håller koll på redskapen.

Gunnel

Ruggugglan Agda

Stackars Agda, just nu är hon ingen skönhet. Hon har börjat rugga! Fjädrarna bara ramlar av henne.
Ruggugglan Agda

Höns ruggar, byter fjädrar en gång per år, någon gång på hösten och då är de inte vackra direkt. Under den tiden värper de inte, all energi går åt till att göra nya fjädrar. Tur för hönsen, annars skulle det bli kallt om baken i vinter för dem.

Agda Ruggar
Tufsig och dan, bara några stjärtfjädrar kvar. Men det är fart på henne, lika roligt i alla fall att vara ute och springa!

Ha en bra fredag!

Producerat i september

Här är resultaten för september. Nu är det mesta skördat men all purjolök och en del morötter och palsternacka står kvar i landen. Några broccoliplantor står också kvar och all grönkål. Så lite mer blir det i oktober månad. Sen får vi se vad det blir av vinterodlingen.
Blomkål

Vinterpotatis 42 kg
Pumpa 19,5 kg
kålrot 13,1 kg
Tomater 9,5 kg
Squash 3,5 kg
Morötter 3,2 kg
Meloner 2 kg
Slanggurka 1,8 kg
Palsternackor 1,4 kg
Vintersquash 1,3 kg
Broccoli 1,1 kg
Blomkål 0,9kg
Paprika 0,9 kg
Purjolök 0,5 kg
Dill 0,5 kg
Tidigpotatis 0,5 kg
Mangold 0,4 kg
Chili 0,3 kg
Örter 0,08
Broccolo 0,04
Ingefära 0,04

Totalt: 102,5 kg grönsaker och rotfrukter.
Sussexhöna

Ägg: 14 st
ca 7 kg kycklingkött
solrosfrö som jag inte vägt, de sitter på ”kakorna” än.
4 kg småpotatis som blir hönsmat i vinter.

Ha en bra dag!

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids