Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Trädgård och odling’ Category

Här är en uträkning jag gjorde hösten 2014, på hur jag räknar ut hur många kvadratmeter trädgårdsland som går åt för vår potatisodling.

Nästa år räknar jag med att vi behöver ca 100 kg vinterpotatis. Om jag tar ett medeltal av skörden vi brukar få så kan jag räkna med att få 8 kg skördad potatis av 1 kilo sättpotatis. 100 kg delat med 8 ger 12,5 kg sättpotatis.
Ska man sedan spara egen potatis för att ha som sättpotatis året därpå, kan man behöva öka på med 10 % för det.
10% på 12,5 ger 1,25 kg. Man får också räkna med att det blir ett visst svinn, gröna potatisar, skadade och kanske visst angrepp från sniglar mm. Jag ökar på 10 % för det också. Totalt ökar jag på mängden satt med 2,5 kilo. Då är vi uppe i 15 kg sättpotatis.

Potatissättning
Familjen hjälper till att sätta potatisen våren 2015.

Då kommer nästa fråga, hur mycket trädgårdsland behövs för att sätta 15 kg?
Hur mycket potatis man sätter per kvadratmeter, beror på flera olika saker, stora potatisar behöver större mellanrum mellan varje potatis än mindre potatisar, vinterpotatis behöver mer utrymme mellan varje potatis i raden och mellan raderna. De ska ju stå länge, blasten blir både hög och vid, står de då för tätt ökar det risken för bladmögel, samt att själva potatisen i jorden behöver plats för att växa.
Tidigpotatisen kan stå tätare, den tar vi ju gärna upp tidigt, så den behöver inte lika mycket utrymme som vinterpotatisen.
Man brukar räkna med att det går åt mellan 2,3 – 3,8 kg/ 10 kvadratmeter eller 0,2-0,3 kg/ kvadratmeter.
Så ca 50 kvadratmeter behövs för 15 kg sättpotatis.
Jag sätter ca 0,3 kg per kvadratmeter och får ca 2,4 kg i skörd per kvadratmeter.
Skulle allt gå som en dröm och potatisen ger riktigt bra, då kan det bli uppåt 140 kg eller mer, det ser jag inte som något större problem. Vi är många i familjen som äter potatis.
Vinterpotatis

Sedan beror det på vilken sort man sätter. Olika sorter ger lite olika mängd i skörd. Jag brukar titta på beskrivningarna på potatisen, dels om den har bra omdömen för smaken och att den ger bra skörd. Larsviken har ofta bra beskrivningar på sina olika sorter. Här gillar vi Asterix och Blue Bell.

En bra regel som jag lärde mig när jag var liten, var att ha en fot ungefär mellan varje sättpotatis. Det gäller för vinterpotatis, tidigpotatis kan sättas lite närmare varandra. Om du sedan har storlek 36 eller 42 spelar inte så stor roll. 🙂
Radavstånd för vinterpotatis är ca 70 cm och 50 cm för tidigpotatisen.

Morötter

Jag sår flera olika sorters morötter, gula, lila, vita, röda och så de vanliga höst och vintermorötterna.
När jag vägt dem så delar jag inte upp dem i olika sorter, utan alla hamnar i kategorin ”morot”,  vi få drygt 2 kg per sträckmeter. Dvs. 1 meter med sådda morötter ger 2 kg morötter i skörd.
Sår man sommarmorötter, som man tar upp tidigt när de är små o fina blir det mindre mängd i kilo, höst och vintermorötterna ger mer eftersom de står kvar länge och blir stora.
Favoritsorten hos oss är höst/vintermorötterna ST Valery och Rothild. De blir riktigt stora och fina med en fantastiskt god smak både råa och tillagade.

Alla mängder jag skriver om är ungefärliga, och skörderesultaten är efter resultaten i vår trädgård.
/Gunnel

Read Full Post »

Hur mycket potatis får man av ett kilo sättpotatis?
Det beror såklart på många faktorer. Men man brukar räkna med att höst/vinterpotatis ger åtta gånger satt mängd. Så sätter du ett kilo kan du räkna med ca åtta kilo i skörd.

Rocket

Av de tidiga sorterna räknar man med lite mindre mängd. Den tar vi ju upp tidigt, fick den stå kvar och växa till sig skulle den såklart ge större skörd.
När jag för några år sedan vägde allt vi skördade i trädgården för att se hur mycket vi fick ut av våra 120 m2, så fick vi av den tidiga sorten Early Puritan sex gånger satt mängd medan sorten Maria gav tio gånger satt mängd. Vi satte tre kilo av Maria och kunde skörda 30 kg. Riktigt bra resultat!
Att de ger olika mängd beror på sorten, en del sorter ger större skörd än andra. Sedan beror det vilken sorts jord man har, på hur odlingssäsongen varit, torka osv.

Gunnel

Read Full Post »

I söndags fick tomater, chili och paprika flytta ut till växthuset. Plantorna stod med krökta nackar, tryckta mot lysrören och plantorna behövde planteras om i större krukor, då behövs ännu mer plats.
Jag startade den lilla byggfläkt jag har för att värma upp växthuset om nätterna. Dagtid är det inga problem, då är det varm och skönt i växthuset, även om solen inte skiner. Det är om nätterna när temperaturen går mot noll som det blir för kallt för många växter. Stora plantor som stått i växthuset hela sommaren klarar sig rätt bra på hösten när det blir kallare igen. Det är de små plantorna som far illa och aldrig riktigt kommer igång att växa igen om det blir för kallt för dem. Med fläkten så går temperaturen inte under 12 grader.
Jag har som vanligt satt upp ett lager bubbelplast på norrsidan av växthuset för extra isolering. På södersidan har jag ett lager fiberväv. Man kan ju tänka att det skulle vara bra att ha ännu fler lager med väv för att isolera mer men enligt Elliot Coleman så bör man inte ha mer än två lager, sedan blir det inte tillräckligt med ljusinsläpp för växterna.

Tomater

De här tomaterna sådde jag 7 mars. Jag brukar så dem tidigare men då hinner de bli så stora innan det är dags att plantera dem i växthuset. Tomater som får stå lite för länge i för små krukor, blir lite hämmade de också har jag märkt.

 

Paprika

Paprikorna och chili såddes 8 januari, alla grodde snabbt utom chilin Anaheim. Den grodde först sedan jag lagt fröna i blöt 2 dgr.
Paprikor och chili är redan igång och blommar för fullt, så nu är det dags att ta fram penseln och börja leka bi, tills bin och humlor hittar in i växthuset igen.

Black Jalapeno

Black Jalapeno blommar med lila blommor och stammen på den är väldigt mörk, en riktigt fin planta! Den har jag inte haft förut, den ska inte vara stark som vanlig Jalapeno.

Alla plantor har vuxit väldigt bra. Jag har bara köpt en enda säck jord i år, till de allra första sådderna. Sedan har jag bara använt den jord som varit i odlingstunnorna som vi nu tagit bort från växthuset. Den jorden består av mängder av komposterad gödsel, kökskompost och jord som vi tagit från trädgårdslanden. Som gödning har jag använt hönsgödselvatten. Jag har en 10 l hink som jag fyller till 1/3 med färsk hönsgödsel, på med vatten, helst regnvatten. Sedan får det stå någon dag. Gödselvattnet späder jag sedan så det ser ut som svagt te och vattnar med, 2-3 ggr pr vecka. 1 gång i veckan blandar jag även i EM i gödselvattnet. Även krukväxterna inne får samma gödning.
Planen är att så morötter på friland idag eftersom det ska bli regn i morgon. Så det blir utejobb i dag i vårvärmen och i morgon omplantering i växthuset och lite mer kålsådder.

 

Read Full Post »

Första helgen i februari anlade vi en varmbänk i tunnelväxthuset. Vi använde en blandning av halmblandad hästgödsel och gödsel från våra egna höns.

 

Read Full Post »

Att med enkla medel täcka jorden med plast eller täckväv gör att jorden värms upp lite snabbare på våren. Det i sin tur gör att jag kan så och plantera de grönsaker som behöver ha lite mer värme i jorden för att gro och växa, lite tidigare.

Värma upp jorden 
Förra våren lade jag plast över en odlingsbädd och höll koll på temperaturen. Efter bara 2 veckor var jorden under plasten 4,5 grad varmare än jorden utan täckning. I den uppvärmda bädden satte jag sedan den förgrodda potatisen. Redan i slutet av maj fick jag en bra och tidig skörd av färskpotatis där.
Täckväv eller plast över jorden gör att det blir lite varmare på dagen och att jorden inte kyls av lika mycket nattetid. Redan innan jag sått och planterat ut grönsakerna, lägger jag alltså ut väv eller plast över en del av odlingsbäddarna.

Flyttbart växthus. Foto Lena Israelsson
Foto Lena Israelsson

Det lilla flyttbara växthuset är också bra för att värma upp jorden innan jag sått och planterat. Skulle våren vara blöt och kall som förra året, kan jag genom att ställa växthuset över extra känslig plantering eller sådd, skydda den mot för mycket regn. På så sätt fick jag en bra majsskörd förra året trots den mycket blöta och kalla våren här.
Just nu står det över den bädd där jag ska sätta ut förgrodd tidigpotatis.  Den potatis som jag sätter där, kommer att växa snabbare än den som står utan täckning. Växthuset kommer att få stå kvar där ett tag till, sedan ska det flyttas till den plats där jag ska plantera ut majsen.
En del jordgubbsplantor har jag i växthuset, nära varmbänken. Där drivs de på lite av värmen från bänken. Några andra står i sina krukor på golvet i växthuset. De växer bra men inte riktigt lika snabbt som de intill varmbänken.
I en av kallbänkarna ute står ett annat gäng jordgubbsplantor. Där i bänken står de skyddat, jag har just lagt på locket så de har inte kommit igång riktigt än.

Jordgubbar växthus 150530
Och till sist de ute på friland.  Där har jorden just börjat tina. Där lägger jag ut väv över bara en del av plantorna, så får de lite mer värme och kommer förhoppningsvis att ge skörd lite tidigare än de utan väv.

Genom att skapa mikroklimat med hjälp av väv, plast, varmbänkar och kallbänkar så kan man förlänga säsongen ganska mycket både på våren och hösten, med det mesta vi odlar i trädgården.
Men kom ihåg! Så fort jordgubbarna börjar blomma ska väv och plast bort så humlor och bin kan pollinera dem.

 

Read Full Post »

Årets nya tidigpotatis för vår odling är; Red Duke of york, köpt hos Larsviken.

Red Duke of York

En rödskalig tidigpotatis som enligt beskrivning ska ha underbar potatissmak. Nu har den, Early puritan och Maria satts i lådor med lite jord i för förgroning. Tidigare år har jag förgrott bara en del genom att sätta dem i pappersstrutar med jord i. Resten brukade jag sätta i äggkartonger utan jord.

Förgro potatis

I år gör jag som Sara Bäckmo, förgror all potatis i lådor med lite jord i. Den växer till sig lite mer i jorden än om den bara får ligga i äggkartong och bilda små groddar.
Förr om åren har vi drabbats rätt sent på sommaren av potatisbladmögel men de senaste åren har varit så fuktiga och blöta, så möglet har kommit tidigare på säsongen. Då är det bra om all potatis innan dess hunnit växa så mycket som möjligt. Genom att förgro den i jord så har man vunnit ytterligare några veckor.

Potatisbladmögel
Tidigt angrepp av potatisbladmögel

Så fort man ser minsta angrepp på bladen så ska man kapa av blasten och lägga den i säckar och bränna det. Det ska absolut inte hamna i komposten.

Gunnel

Read Full Post »

En dryg vecka efter att vi anlagt varmbänken var den uppe 68 grader, sedan vände det och temperaturen sjönk sakta. När det efter 15 dagar var under 30 grader, sådde jag och planterade ut de spenat, sallats plantor jag förgrott inne.
Sedan sjönk tempen mer och mer och har nu stått stilla på 10 grader länge. Samtidigt har det varit ganska kalla nätter men i varmbänken har det hela tiden varit plusgrader.
För att hålla högre värme under längre tid,vilket hade drivit på plantorna ännu mer, behöver gödseln i varmbänken vara minst 60 cm hög, istället för de ca 4o cm jag nu lade. Men det är varmare än i kallbänken jag har i växthuset, där jorden frusit i det översta lagret under de kalla nätterna. Och kallbänken i växthuset är varmare än jorden ute på friland, där det fortfarande är tjäle.

Rädisor  Morötter

I varmbänken har både rädisor, morötter och plocksallat grott. Dillen tar lite längre tid på sig. Så trots att bänken inte håller så hög temperatur som jag hoppats på är jag nöjd, det växer ju!

Red Russian

Den sibiriska bladrapsen ”Red russian” längst till höger.

Här har jag planterat en kålsort som en del fröfirmor kallar grönkål, purpurkål eller sibirisk bladraps. Sibirisk bladraps är vad jag läst mig till, det riktiga namnet på den. I alla fall, en otroligt god bladgrönsak! Den har en väldigt mild, nästan söt smak. En klar favorit! Den ska jag så mer av nu och senare i sommar för skörd under hösten och vintern.

Spenat

I kallbänken i växthuset, där översta jordlagret fryser under natten, har spenat, ruccola och plocksallat grott i alla fall. Det är livskraft det!

 

Read Full Post »

Förra året och året innan ville chili och paprikor inte gro särskilt bra alls. De som kom upp tog väldigt lång tid på sig. Så för att kompensera lite för det sådde jag i år tidigare än jag brukar göra, första veckan i januari. Då bestämde sig chilin och paprika för att gro inom en vecka istället. Flera av sorterna var ifrån samma påse jag sådde förra året och året innan, så det berodde inte på att jag hade nyare fräscha fröer i år, utan de var istället äldre. Det är bara en chilisort som inte vågat sig upp än, Anaheim. Men det har bara gått tre veckor än, de kan ta en månad eller mer på sig för att gro.

Chili o paprika 14 febr-16

De växer på fint, de är knubbiga och fina.
I år har jag köpt fler lysrör på biltema. Jag hoppas på att kunna ha plantorna inne ytterligare några veckor. Jag brukar pga. platsbrist innomhus starta fläkten i växthuset i början på april och flytta ut allt dit. Förhoppningsvis kan jag vänta några veckor till med mer belysning här inne. Pengarna jag lägger ut i år på lysrör sparar jag snabbt in, genom att inte behöva starta fläkten i växthuset så tidigt.
Under alla år har jag haft helt vanliga lysrör till plantorna, om det har varit kallvitt eller varmvitt har jag inte brytt mig om. Det har vuxit bra med båda varianterna.

Växter nära lysrören

Det viktiga är att ha lysrören så nära plantorna som möjligt utan att bladen ligger emot rören. Gödningen de får är gödselvatten som jag gör genom att lägga lite hönsgödsel i vatten någon dag, sedan späda det så det ser ut som svagt te och vattna med det 1-2 ggr/ vecka. Jag tillsätter även lite EM– bakterier samtidigt som jag gödselvattnar.  Det bästa är att vattna i lådan de står i och inte ovanifrån. Rötterna suger upp vattnet bra och jorden överst i krukorna håller sig torr. Vattnar man ovanifrån så kan man lätt få ohyra i jorden, sorgmyggor och annat som trivs i fuktig jord och som gör skada på de små plantorna och deras rötter.

Read Full Post »

I helgen gjorde vi en varmbänk i den nya bädden i växthuset. Ett par kompisar har flera hästar, några går på kutterspån och några på halm. Janne körde dit vår släpkärra och de var snälla nog att lasta enbart hästdyngan med halm på kärran. Efter några dagar ringde de och sa att den var full. Janne åkte sedan tidigt på söndagsmorgonen och hämtade hem kärran åt mig. Finfin service!

Släpkärra

Hästgödsel blandad med halm anses vara den gödsel som är bäst att använda till att anlägga varmbänkar. Man ska kunna använda vilken färsk gödsel som helst men just hästgödseln är den som verkar vara lättast att få igång så den alstrar värme och sedan håller en bra värme under 1-2 månader. Hur länge den håller värmen beror på hur hög man gör varmbänken. Ju högre dynghög desto längre tid kommer varmbänken att vara varm.
I gruppen ”köksträdgården” på Facebook fick jag tipset på en bok om varmbänkar. Den införskaffades raskt, man kan alltid lära sig mer!

 

Hot beds

Hot Beds av Jack First.

Är man intresserad av ämnet så rekommenderar jag den absolut!

 

Varmbänk
När man öppnar dörren och känner värmen och lukten av gödsel som börjat brinna och man bara ler stort.. Ren odlarglädje!

Varmbänken är ca 2,5 m lång, 1 meter bred och ca 45 cm hög. Högre hade kanske varit att föredra, då hade den kunnat hålla värmen under ännu längre tid. Men nu var det så här mycket gödsel vi hade. Vi tog den färska halmblandade hästgödseln och hade även i några kärror av färsk gödsel från våra höns. Packade den lite och hällde sedan på varmt vatten. Efter 3 dagar var den uppe i 38 grader. Den kommer att bli ännu varmare under veckan framöver. När gödseln drar igång så kan den komma upp mot 65-70 grader, sedan vända och när den håller runt 25 grader är det dags att lägga en träram med jord i och börja odla.
Jag kommer att plantera sallat, ruccola och spenat som jag förgrott inne och så sommarmorötter, dill mm, ungefär samma saker som jag sått i kallbänken. På så vis får vi skörd under lång period. Först från den förgrodda som jag planterar ut i varmbänken, sedan från det jag sår i varmbänken, efter det kommer skörd från kallbänken inne i tunneln och sedan kallbänkarna ute. Hinkarna längst bort på bilen är en del av jordgubbar jag satte i höstas i hinkar och krukor. Några har jag nu satt in i växthuset för en extra tidig skörd, de andra kommer jag att sätta i kallbänkarna ute, så kommer de ge skörd någon vecka innan de på friland.

Här är en länk till Anette på Boäng om hur hon gör en varmbänk.

Och här till Sara i Skillnadens trädgård.

Efter att ha läst ”Hot Beds”, så funderar jag på att senare i vår även göra en liten varmbänk i den andra nya bädden. Där ska jag plantera tomater, gurka och aubergine och de skulle drivas på av värmen underifrån och förhoppningsvis ge skörd tidigare än de som planteras ut som vanligt i jorden i växthuset. Det får nog bli ett av årets experiment i odlingarna.

 

Read Full Post »

Hittills har jag i växthuset haft stora delade plasttunnor att odla i. Där växthuset står var det skog när vi flyttade hit, så marken där består av sten och ännu mera sten. Jag fick tunnorna av en granne, det var lätt att få dem på plats, de har varit djupa och bra att odla tomat, gurka, paprika och aubergine i. Men samtidigt har det varit en massa yta mellan tunnorna som inte blivit utnyttjad. Nu har Janne byggt en odlingsbädd av gamla brädor. Det blir snart en likadan bädd på andra sidan i växthuset också. Det är även skönt att få bort lite mer plast från odlingarna.
Det har också varit bra att ha lite fysiskt arbete att sysselsätta sig med. Förra året i januari gick mamma bort och i januari i år gick även pappa bort. De var 79 respektive 88 år, så det får man nog vara nöjd med. Jag säger som ett av våra barnbarn sa när det blev jobbigt en gång; nu blev det annorlunda. Och när livet blir annorlunda så är det verkligen bra att ha något att lägga fokus och energi på. I mitt fall odling.

Odlingsbänk. Tidningar

Bäddarna är 5,5 m långa, 1 meter breda och ca 30 cm höga. I botten lade jag tidningar för att hålla ogräset borta och fyllde sedan på med brunnen ko och hönsgödsel. Ovanpå jord från tunnorna.

Sådder

Där sådde jag sedan sommarmorötter, spenat, dill, sallat, ruccola mm. De kommer att gro när tempen är lagom, lite tidigare än kallbänkarna ute i trädgården.

Kallbänk

I den andra delen gjorde vi i helgen en varmbänk. Mer om den senare.

Gunnel

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids