Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Här är en uträkning jag gjorde hösten 2014, på hur jag räknar ut hur många kvadratmeter trädgårdsland som går åt för vår potatisodling.

Nästa år räknar jag med att vi behöver ca 100 kg vinterpotatis. Om jag tar ett medeltal av skörden vi brukar få så kan jag räkna med att få 8 kg skördad potatis av 1 kilo sättpotatis. 100 kg delat med 8 ger 12,5 kg sättpotatis.
Ska man sedan spara egen potatis för att ha som sättpotatis året därpå, kan man behöva öka på med 10 % för det.
10% på 12,5 ger 1,25 kg. Man får också räkna med att det blir ett visst svinn, gröna potatisar, skadade och kanske visst angrepp från sniglar mm. Jag ökar på 10 % för det också. Totalt ökar jag på mängden satt med 2,5 kilo. Då är vi uppe i 15 kg sättpotatis.

Potatissättning
Familjen hjälper till att sätta potatisen våren 2015.

Då kommer nästa fråga, hur mycket trädgårdsland behövs för att sätta 15 kg?
Hur mycket potatis man sätter per kvadratmeter, beror på flera olika saker, stora potatisar behöver större mellanrum mellan varje potatis än mindre potatisar, vinterpotatis behöver mer utrymme mellan varje potatis i raden och mellan raderna. De ska ju stå länge, blasten blir både hög och vid, står de då för tätt ökar det risken för bladmögel, samt att själva potatisen i jorden behöver plats för att växa.
Tidigpotatisen kan stå tätare, den tar vi ju gärna upp tidigt, så den behöver inte lika mycket utrymme som vinterpotatisen.
Man brukar räkna med att det går åt mellan 2,3 – 3,8 kg/ 10 kvadratmeter eller 0,2-0,3 kg/ kvadratmeter.
Så ca 50 kvadratmeter behövs för 15 kg sättpotatis.
Jag sätter ca 0,3 kg per kvadratmeter och får ca 2,4 kg i skörd per kvadratmeter.
Skulle allt gå som en dröm och potatisen ger riktigt bra, då kan det bli uppåt 140 kg eller mer, det ser jag inte som något större problem. Vi är många i familjen som äter potatis.
Vinterpotatis

Sedan beror det på vilken sort man sätter. Olika sorter ger lite olika mängd i skörd. Jag brukar titta på beskrivningarna på potatisen, dels om den har bra omdömen för smaken och att den ger bra skörd. Larsviken har ofta bra beskrivningar på sina olika sorter. Här gillar vi Asterix och Blue Bell.

En bra regel som jag lärde mig när jag var liten, var att ha en fot ungefär mellan varje sättpotatis. Det gäller för vinterpotatis, tidigpotatis kan sättas lite närmare varandra. Om du sedan har storlek 36 eller 42 spelar inte så stor roll. 🙂
Radavstånd för vinterpotatis är ca 70 cm och 50 cm för tidigpotatisen.

Morötter

Jag sår flera olika sorters morötter, gula, lila, vita, röda och så de vanliga höst och vintermorötterna.
När jag vägt dem så delar jag inte upp dem i olika sorter, utan alla hamnar i kategorin ”morot”,  vi få drygt 2 kg per sträckmeter. Dvs. 1 meter med sådda morötter ger 2 kg morötter i skörd.
Sår man sommarmorötter, som man tar upp tidigt när de är små o fina blir det mindre mängd i kilo, höst och vintermorötterna ger mer eftersom de står kvar länge och blir stora.
Favoritsorten hos oss är höst/vintermorötterna ST Valery och Rothild. De blir riktigt stora och fina med en fantastiskt god smak både råa och tillagade.

Alla mängder jag skriver om är ungefärliga, och skörderesultaten är efter resultaten i vår trädgård.
/Gunnel

Hur mycket potatis får man av ett kilo sättpotatis?
Det beror såklart på många faktorer. Men man brukar räkna med att höst/vinterpotatis ger åtta gånger satt mängd. Så sätter du ett kilo kan du räkna med ca åtta kilo i skörd.

Rocket

Av de tidiga sorterna räknar man med lite mindre mängd. Den tar vi ju upp tidigt, fick den stå kvar och växa till sig skulle den såklart ge större skörd.
När jag för några år sedan vägde allt vi skördade i trädgården för att se hur mycket vi fick ut av våra 120 m2, så fick vi av den tidiga sorten Early Puritan sex gånger satt mängd medan sorten Maria gav tio gånger satt mängd. Vi satte tre kilo av Maria och kunde skörda 30 kg. Riktigt bra resultat!
Att de ger olika mängd beror på sorten, en del sorter ger större skörd än andra. Sedan beror det vilken sorts jord man har, på hur odlingssäsongen varit, torka osv.

Gunnel

I förrgår var sussexhönan tvärilsk på mig. Hon började för lite drygt en vecka sedan att ”skrocka” en del kallar det för att de är ”sura”. Hönor som vill ruva har lite olika benämningar beroende på var i landet man bor.
Hönorna letar upp ett bra ställe för att gömma sina ägg, efter någon dryg vecka så slutar de värpa och lägger sig på sina ägg för att ruva. De burrar upp sina fjädrar och brukar låta på ett speciellt sätt, ett mer kluckande ljud än de har annars. Och så börjar de vakta sitt lilla revir de skapat.
Nu hade hon lagt sig i ett värprede och eftersom jag tänkt att hon skulle få kläcka fram några kycklingar så var det ingen bra plats. Jag ville ha henne på golvet i ett hörn av hönshuset, så att kycklingarna ska kunna röra sig säkert runtomkring henne. Kompostgaller sattes upp, jag bäddade fint och lyfte dit henne under stora protester från henne. Ett kompostgaller fick bli tak också. Hon kacklade och hackade efter mig. Men jag tänkte att hon lugnar nog ned sig snart och lämnade henne ifred.

Sussex ruvar

En stund senare hördes att kraftig brak inifrån hönshuset, när jag kom dit låg hon så nöjt i sitt värprede igen. Jag flyttade tillbaka henne igen och band fast alla galler riktigt ordentligt den här gången. Jag hörde att hon försökte ta sig ut flera gånger men den här gången vann jag.
Morgonen därpå låg hon i hörnet, djupt nedsjunken i halmen och såg ut att tycka att det nog var rätt ok i alla fall. I går lade jag dit 11 st ägg under henne, så får vi se om hon klarar av att ligga hela tiden.
Jag undrar vad man tänker på, när man ligger där blickstilla och bara går upp för att äta och uträtta sina behov sådär varannan dag ungefär och ska ligga så i 21 dagar?

I söndags fick tomater, chili och paprika flytta ut till växthuset. Plantorna stod med krökta nackar, tryckta mot lysrören och plantorna behövde planteras om i större krukor, då behövs ännu mer plats.
Jag startade den lilla byggfläkt jag har för att värma upp växthuset om nätterna. Dagtid är det inga problem, då är det varm och skönt i växthuset, även om solen inte skiner. Det är om nätterna när temperaturen går mot noll som det blir för kallt för många växter. Stora plantor som stått i växthuset hela sommaren klarar sig rätt bra på hösten när det blir kallare igen. Det är de små plantorna som far illa och aldrig riktigt kommer igång att växa igen om det blir för kallt för dem. Med fläkten så går temperaturen inte under 12 grader.
Jag har som vanligt satt upp ett lager bubbelplast på norrsidan av växthuset för extra isolering. På södersidan har jag ett lager fiberväv. Man kan ju tänka att det skulle vara bra att ha ännu fler lager med väv för att isolera mer men enligt Elliot Coleman så bör man inte ha mer än två lager, sedan blir det inte tillräckligt med ljusinsläpp för växterna.

Tomater

De här tomaterna sådde jag 7 mars. Jag brukar så dem tidigare men då hinner de bli så stora innan det är dags att plantera dem i växthuset. Tomater som får stå lite för länge i för små krukor, blir lite hämmade de också har jag märkt.

 

Paprika

Paprikorna och chili såddes 8 januari, alla grodde snabbt utom chilin Anaheim. Den grodde först sedan jag lagt fröna i blöt 2 dgr.
Paprikor och chili är redan igång och blommar för fullt, så nu är det dags att ta fram penseln och börja leka bi, tills bin och humlor hittar in i växthuset igen.

Black Jalapeno

Black Jalapeno blommar med lila blommor och stammen på den är väldigt mörk, en riktigt fin planta! Den har jag inte haft förut, den ska inte vara stark som vanlig Jalapeno.

Alla plantor har vuxit väldigt bra. Jag har bara köpt en enda säck jord i år, till de allra första sådderna. Sedan har jag bara använt den jord som varit i odlingstunnorna som vi nu tagit bort från växthuset. Den jorden består av mängder av komposterad gödsel, kökskompost och jord som vi tagit från trädgårdslanden. Som gödning har jag använt hönsgödselvatten. Jag har en 10 l hink som jag fyller till 1/3 med färsk hönsgödsel, på med vatten, helst regnvatten. Sedan får det stå någon dag. Gödselvattnet späder jag sedan så det ser ut som svagt te och vattnar med, 2-3 ggr pr vecka. 1 gång i veckan blandar jag även i EM i gödselvattnet. Även krukväxterna inne får samma gödning.
Planen är att så morötter på friland idag eftersom det ska bli regn i morgon. Så det blir utejobb i dag i vårvärmen och i morgon omplantering i växthuset och lite mer kålsådder.

 

Kycklingar växer fort! I helgen är det sex veckor sedan de tio kycklingarna kläcktes. Sex av dem är korsning mellan vår vita lohmanhöna och vår sussextupp, fyra stycken mellan sussextuppen och brun lohman.

Blandras 6v-16

I helgen fick de flytta ut till uteburen, vilken de är väldigt nöjda med. Nu kan de leta småkryp och annat gott. Tre av dem ska snart flytta till en familj som flyttat ut på landet och som vill ha egna höns. Resten får stanna kvar hos oss.

Blandras 2. 6v-16

Den främre kycklingen är troligen från den bruna lohmanhönan, den har en ljusbrun krage på nacken, den bakom är troligen från den vita hönan. Den har rent vita fjädrar med den svarta sussextäckningen. Överst i bild syns några små fötter, det är några av dem som är uppe på sittpinnarna.

Första helgen i februari anlade vi en varmbänk i tunnelväxthuset. Vi använde en blandning av halmblandad hästgödsel och gödsel från våra egna höns.

 

Idag är det fyra dagar sedan jag startade äggkläckaren.

Ägg dag 4

Det här är ett sussexägg, de är så ljusa i skalet att man tydligt ser blodådrorna som växer inne i ägget och det kallas lämpligt nog för spindeln. Så här tidigt är det lite svårare att se om det är något i äggen med mörkt skal. Men det såg lovande ut, när jag lyste dem i morse.

Gunnel

Att med enkla medel täcka jorden med plast eller täckväv gör att jorden värms upp lite snabbare på våren. Det i sin tur gör att jag kan så och plantera de grönsaker som behöver ha lite mer värme i jorden för att gro och växa, lite tidigare.

Värma upp jorden 
Förra våren lade jag plast över en odlingsbädd och höll koll på temperaturen. Efter bara 2 veckor var jorden under plasten 4,5 grad varmare än jorden utan täckning. I den uppvärmda bädden satte jag sedan den förgrodda potatisen. Redan i slutet av maj fick jag en bra och tidig skörd av färskpotatis där.
Täckväv eller plast över jorden gör att det blir lite varmare på dagen och att jorden inte kyls av lika mycket nattetid. Redan innan jag sått och planterat ut grönsakerna, lägger jag alltså ut väv eller plast över en del av odlingsbäddarna.

Flyttbart växthus. Foto Lena Israelsson
Foto Lena Israelsson

Det lilla flyttbara växthuset är också bra för att värma upp jorden innan jag sått och planterat. Skulle våren vara blöt och kall som förra året, kan jag genom att ställa växthuset över extra känslig plantering eller sådd, skydda den mot för mycket regn. På så sätt fick jag en bra majsskörd förra året trots den mycket blöta och kalla våren här.
Just nu står det över den bädd där jag ska sätta ut förgrodd tidigpotatis.  Den potatis som jag sätter där, kommer att växa snabbare än den som står utan täckning. Växthuset kommer att få stå kvar där ett tag till, sedan ska det flyttas till den plats där jag ska plantera ut majsen.
En del jordgubbsplantor har jag i växthuset, nära varmbänken. Där drivs de på lite av värmen från bänken. Några andra står i sina krukor på golvet i växthuset. De växer bra men inte riktigt lika snabbt som de intill varmbänken.
I en av kallbänkarna ute står ett annat gäng jordgubbsplantor. Där i bänken står de skyddat, jag har just lagt på locket så de har inte kommit igång riktigt än.

Jordgubbar växthus 150530
Och till sist de ute på friland.  Där har jorden just börjat tina. Där lägger jag ut väv över bara en del av plantorna, så får de lite mer värme och kommer förhoppningsvis att ge skörd lite tidigare än de utan väv.

Genom att skapa mikroklimat med hjälp av väv, plast, varmbänkar och kallbänkar så kan man förlänga säsongen ganska mycket både på våren och hösten, med det mesta vi odlar i trädgården.
Men kom ihåg! Så fort jordgubbarna börjar blomma ska väv och plast bort så humlor och bin kan pollinera dem.

 

Sättpotatis

Årets nya tidigpotatis för vår odling är; Red Duke of york, köpt hos Larsviken.

Red Duke of York

En rödskalig tidigpotatis som enligt beskrivning ska ha underbar potatissmak. Nu har den, Early puritan och Maria satts i lådor med lite jord i för förgroning. Tidigare år har jag förgrott bara en del genom att sätta dem i pappersstrutar med jord i. Resten brukade jag sätta i äggkartonger utan jord.

Förgro potatis

I år gör jag som Sara Bäckmo, förgror all potatis i lådor med lite jord i. Den växer till sig lite mer i jorden än om den bara får ligga i äggkartong och bilda små groddar.
Förr om åren har vi drabbats rätt sent på sommaren av potatisbladmögel men de senaste åren har varit så fuktiga och blöta, så möglet har kommit tidigare på säsongen. Då är det bra om all potatis innan dess hunnit växa så mycket som möjligt. Genom att förgro den i jord så har man vunnit ytterligare några veckor.

Potatisbladmögel
Tidigt angrepp av potatisbladmögel

Så fort man ser minsta angrepp på bladen så ska man kapa av blasten och lägga den i säckar och bränna det. Det ska absolut inte hamna i komposten.

Gunnel

I lördags morse vid halv nio körde vi iväg mot Eksjö. Två timmar senare var vi framme hos dem vi skulle köpa äggen av.  En herdehund av en ras jag nu inte minns namnet på, stod vid huset och skällde. Även om jag inte är hundrädd så har jag stor respekt för en herre på ca 80 kg! Men så fort husse kom ut och sa ; Hej! till oss, så var vi bästa vänner tyckte jycken och jag kunde inte annat än hålla med.

  Sussex Isbar
Översta ägget är ägg från rasen Isbar som värper gröna ägg. De två äggen närmast är från Sussexhönsen. 

Vi fick en rundtur bland alla fina höns de hade på sin lilla gård. Med mig hem fick jag ägg från Australorp och Plymouth Rock.

Welsumer

Ägg från rasen Welsumer     

Samt 5 st ägg av rasen Welsumer.
De hönor som värper blåa ägg hade bestämt sig för att ta en liten semester i värpandet, så de äggen får jag beställa om senare.

Plymouth Rock Australorp.
Översta raden; ägg från Plymouth Rock, de två närmsta raderna; ägg från Australorp.

Så nu på morgonen startade jag kläckningsmaskinen igen. Avelsägg behöver få ligga stilla ett dygn ungefär efter transport, innan de läggs i kläckningsmaskinen för att kläckningsresultatet ska bli så bra som möjligt. Hur nödvändigt det är efter att de bara åkt i bilen vet jag inte. Men nu fick vi det rådet och goda råd från dem som kan det man själv vill göra, ska man följa.

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids