Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Sonen har skickat efter 5 st kalkonägg av sorten Bronskalkon.

Kalkonägg

De kom med posten idag och ska nu få ligga och vila tills i morgon då de ska in i kläckaren. Det är ju en ganska omskakande färd för ägg att färdas med posten. Det gäller att de är väl packade av säljaren men att något ägg går sönder, det får man som köpare räkna med. Men han hade tur, alla ägg var hela.

Kalkonägg Hönsägg

De är lite större och annorlunda i formen än hönsägg.

Jag fick rådet när jag skickade efter mina sussexägg för några år sedan, att låta äggen vila någon dag innan man lägger dem i kläckaren. Inte en aning om det spelar någon roll men kan det göra att kläckresultatet blir bättre så är det ju värt med en liten tupplur för dem.
Det tar 28 dagar för kalkonägg att kläckas, så lagom till långfredagen kommer de.

Ha det bra!

En riktigt bra film, något lång kanske men tusan så bra!
Jag blir otroligt inspirerad av den här filmen samt av Joel Salatin, Eliot Coleman, och Charles Dowdings arbete.

Och även om det pratas om enormt stora lantbruk i filmen, så gäller ju samma sak i vårt lilla trädgårdsland.
Gröngödslingsfröerna har jag köpt från Lindbloms frö, http://www.lindbloms.se

Gröngödslingsfrö

Subklöver är ny för i år. Den växer sig inte så hög, så den ska sås under kålen och majsen bl.a. Luddvicker och perserklöver blir högre och får växa efter grönsakerna under hösten. Jag blandar in havre och vete också för att få mångfald i den odlingen med. Det som klarar sig över vintern lägger vi ovanpå jorden utan att gräva ner den. Eliot Coleman skriver i sin bok; The New Organic Grower, att de försök som gjorts med att antingen gräva ner gröngödslingen eller att bara lägga den ovanpå jord som vid täckodling, inte visade på någon skillnad i näringstillförseln till jorden. Och i alla försök som gjordes så var det en signifikant minskning av växtsjukdomar och skadedjursangrepp när gröngödslingen lades ovanpå jorden som vid täckodling istället för att gräva ner den. Så då går vi på det bästa för odlingen och det enklaste för rygg och axlar!

Gunnel

Blommor till Bröllop

Det ska bli bröllop i familjen! Äldsta dottern gifter sig i slutet av augusti. Vårt bidrag blir bl.a. att odla blommor till brud och tärnbukett, samt blommor och små pumpor till bordsdekorationer.
Så nu fick jag ändra lite igen i växtodlingsplanerna men det var snart gjort. Potatislandet skulle ju i alla fall utökas, det får bli några meter till så en del av tidigpotatisen får plats där också. Och blommorna får bl.a. vara i det land som tidigpotatisen Maria skulle vara från början.
Vi kommer att behöva så blommorna i omgångar, så vi inte står där med utblommade och vissna blommor när det är dags att binda buketter.

96481_4[1]

Minipumpan Wee-B-Little från Impecta kommer att bli fin som bordsdekoration.

Temat för bröllopet blir passande nog höst och skörd. Färgerna ska gå i gult, orange, rött, rost och lite lila.
Gångarna mellan jordgubbarna är breda, där kommer vi att så havre och vete, som passar bra in i temat, tillsammans med gula och oranga ringblommor.
Wahoo

Solrosen wahoo fick en massa små blommor när vi odlade den förra året, de blir förhoppningsvis lagom till brudbuketten, tillsammans med den lila luktärten ”vild luktärt” som doftar sagolikt!
Brudslöja
Brudslöja passar fint i buketter och håruppsättningar.

Övriga blommor som vi kommer att odla till brölloppet:
Sommar-riddarsporre, blommar med lila,ljust blå, rosa och vita blommor.

Jewel of Afrika

Indiankrasse, Jewel of Africa från Impecta

Inkakrage

Inkakrage, Orange Tourch Impecta

Sommarrudbeckia

Sommarrudbeckia, Rustic Dwarf Impecta

Guldgrävarblomma

Guldgrävarblomma Tidy Tips Impecta

Doroteablomma, Lunette Impecta
Broksporre, Flamenco Impecta
Prydnadspumpa Impecta
Stora solrosor
Luktärtor, från Lord Nelson

Ha det bra!

För många år sedan, precis i början när jag och sambon flyttat ihop kom hans mormor en helg och hälsade på. Hon hade själv innan hon och maken flyttat till stan på äldre dar, alltid bott på landet och haft trädgårdsland. Nu visade jag vår lilla trädgård och hon började genast rensa och greja. Äntligen lite jord att stoppa fingrarna i!
Plötsligt stannade hon upp och tittade på mig och frågade: Var har du rödbetorna? Jag svarade att jag inte hade några rödbetor.
Hon kunde bara inte förstå, inga rödbetor? Hur kan man ha ett land men inga rödbetor? När hon fortsatte rensa hörde jag henne mumla flera gånger: Inga rödbetor! Jag har väl aldrig.. inga rödbetor!

Rödbetor

Sedan dess har jag alltid haft rödbetor om jag haft trädgårdsland.

När nu sambon förstod att jag inte ska sätta vinterpotatis i år, upprepade sig historien lite. -Ingen potatis? Men ska vi inte ha potatis? Men vi har ju haft egen potatis länge i år! Ja, jo visst, förklarade jag men den tar stor plats och har vi den för ofta på samma ställe blir det lättare växtföljdssjukdomar på den. Allt det där kan han, men hade inte tänkt på det.
Och jag har inte gillat det heller, när vi får köpa den känns det som om vi aldrig tillräckligt hemma. Man tänker inte på det, när man bara har att kila ner till källaren och hämta en hink när den är slut i skafferiet.

Vinterpotatis

Ekonomiskt är det bättre med egen också. Vi skördade 84 kg i höstas, skulle vi köpt den hade den kostat oss dryga 1400 kr. Kanske så mycket men det är 1400 som vi inte behövt lägga ut och vi har fått bättre och godare potatis. När vi måste köpa, så köper alltid ekologisk potatis och den ligger på 16-18 kr/kg. Kostnaden för sättpotatis får man såklart räkna bort. Jag hade lite egen potatis från året innan som vi satte, så den kostnaden blev inte stor.

När sambon lagade mat i fredags och skalade den köpta potatisen blev han klart irriterad. Den här är så svårskalad och det är en massa skador på den, grön är den också!
Men vad sjutton sa han, vi har ju en massa gräsmatta! Jag tar traktorn och gräver upp en bit till!
Så beslutet togs att återigen utöka vårt trädgårdsland, så vi alltid har plats med vinterpotatis. Ytterligare en bit gräsmatta bredvid ett av landen får i år bli potatisland. En bit som vi i alla fall aldrig är på, så då kommer den till mer nytta som trädgårdsland.

Ha det bra!

I helgen sådde jag paprikor, för 2 veckor sedan sådde jag aubergine och chili.
Jag provar en ny sort aubergine i år, Ophelia. Den ska ge många, lite mindre frukter. Sorterna Black Beauty och Prosperosa jag haft tidigare ger riktigt stora, fina frukter. Men jag tror att lite mindre men fler auberginer passar vår matlagning bättre. Och förhoppningsvis mognar de mindre lite snabbare.

Aubergine (3)
Black Beauty

I 2 år har jag odlat röd tjurhornspaprika från Franchi fröer. Den sorten har trivts bra i vårt kallväxthus och givit riktigt bra med många goda paprikor, så i år har jag köpt den gula varianten också. De är i formen lika chilifrukter men mycket större.

Tjurhornspaprika frö

Jag har även ”vanliga” paprikor. De med den form vi ser mest i butik. Röd Yolo Wonder och de gula Golden Calwonder och Giallo Di Cuneo. I år köpte jag också en blåviolett, Tequila från Impecta.

Paprikasådd-15

Det är en av fördelarna med att odla själv, all färg man kan få på maten! Förr fanns det nästan bara frö till orangea morötter t.ex. nu finns de i gult, vitt, lila och nästan röda. Eller vad sägs om lila eller en gulrosa blomkål med namnet Sunset. Gott är det också och skillnad i kvalité att hämta in direkt från kökslandet till köket. Med en transportsträcka på 20 m hinner maten inte bli dålig heller.
Vi märker verkligen skillnaden nu när vi ett tag köpt mera grönsaker varefter våra egna tagit slut. Jag gillar att ta en morot, skala den och äta rakt av. Men de ekologiska morötter som finns i butik fungerar bra i matlagningen men inte att äta råa, då är de väldigt beska, tycker jag. När man odlar själv har man ju valmöjligheten att ha båda sorterna, de som är söta och goda att äta råa och de som passar bra i maten. Beskrivning finns på en del fröpåsar vad sorten passar bäst till.

Gunnel

Varmbänken är igång

Varmbänken jag startade med färsk hönsgödsel blandad med den hampaströ jag strör hos hönsen med, håller runt 13-15 grader.
Det bästa sättet att göra en varmbänk är att på hösten gräva ett hål i marken, täcka den med något så den inte blir snöfylld och när man vill starta den fylla gropen med färsk hästgödsel. Gödseln behöver blandas med något kolrikt, halm, bäst ska vara havre eller vetehalm, enligt de gamla i släkten, för att den ska börja ”brinna”. Sedan vattnar man rejält med varmt vatten för att processen ska komma igång.
Många hästägare använder kutterspån som strö till hästarna. Jag har ingen egen erfarenhet av hur det fungerar, har bara hört att det inte alls blir lika varmt när den gödseln brinner.

Sallat 7-2-15

Över gödseln lägger man sedan en drivbänk, en enkel träram som odlingsjorden ska vara i.
Sedan täcker man hela kalaset med halm som isolering, så den blir varm och gosig. Om allt fungerat perfekt kommer gödseln att bli rejält varm den närmsta veckan, hästgödseln jag fick hem förra våren blev som varmast 70C. Hönsgödseln höll sig runt 50-60 grader. Det är ju alldeles för varmt att odla i, så man får vänta tills värmen sjunker till 20-25 grader, då lägger man på jord och sår eller planterar vad man nu vill ha. Bra är om gödselhögen är lite större än själva drivbänken, då blir inte ytterkanterna så avkylda. Man täcker sedan sådden med glasskivor eller ramar med byggplast, så ljuset kommer in till sådden. Är det kallt om nätterna kan man behöva täcka bänken med gamla filtar, mattor eller vad man nu har.

Sådd 7-2-15

Jag hade nu inte förberett någon sådan grop i höstas, utan ställde in 2 pallkragar i växthuset, fyllde dem med hönsgödsel och jord ovanpå. Eftersom det inte finns någon isolering runt så blir det inte så varmt i den. Men den har i alla fall hållit runt 13-15 grader. Klart varmare än övriga jorden i växthuset som är frusen. Så det har fungerat hittills, inte optimalt kanske men klart godkänt.

Jag planterade i veckan ut lite sallat jag sått inomhus och idag sådde jag dill, morot, sallat och rädisor.

Här är en länk till Anette på Boäng som visar hur hon gör.

Gunnel

Dags att planera 2015

Tiden går fort. Det där med tid är ju en väldigt filosofisk fråga men nog har jag känslan av att den har gått väldigt fort. Hösten flög fram!
Så här innan alla sådder drar igång ordentligt är det en bra tid att planera hur odlingsåret 2015 ska se ut. Vad som ska sås och sättas, var allt ska växa, hur mycket och i vilken ordning. Planen var vintern 2013 att öka skördemängden 2014 för att se hur mycket som går att få ut av trädgårdslandet med bra planering men tid och ork behövde avsättas till annat.
2015 års odlingsår vet vi inte mycket om men jag har planer i alla fall.

Hönshus vinter -14

Vinterpotatis blir det inte så mycket i år. Jag har odlat vinterpotatis på samma ställe 2 år i rad i halmlandet och har nu planterat jordgubbar där. I det andra stora landet jag har odlade jag mycket potatis för 2 år sedan och vill vänta minst ett år till innan jag har potatis där igen. Vår egen potatis från -14 räckte fram tills förra helgen. Morötter och rödbetor kommer jag att öka på mer av i år, mer sallat, mangold mm sådant som äter vi mycket av under sommaren.

Efter tidigpotatis och sommarpotatisen kommer jag att plantera bl.a. broccoli, grönkål, kålrötter och spenat. Kålrötter t.ex. äter vi sällan under sommaren utan den använder vi mer under höst och vinter, så den behöver inte stå och ta plats under försommaren. Spenat växer bättre under tidig vår och på hösten. Majs ska ha ganska långt mellan raderna, där i mellan sätter jag en rad vinterpotatis, majsen kan växa ifred och hinner bli klar innan vinterpotatisen tas upp, så störs inte majsens lite grunda rotsystem. Vitlök, gul och rödlök blir klar i mitten på juli, där sätter jag sommarmorötter som växer snabbt och hinner bli klara under hösten.

Frösådd lök

Sådden av gul och röd lök från frö fungerade bra förra året. Det blev mer blandade storlekar från den frösådda än det blir från sättlök tyckte jag men det gör ju absolut ingenting. Ibland behöver man en stor ibland en liten lök i matlagningen.

Krondill som jag använder på sensommaren och hösten till inläggningar behöver lite längre tid på sig än bladdill. Krondillen sår jag tidigt och sår bladdill för att frysa in lite senare. Det är inte jättestor skillnad på dem, det blir ju blad på krondillen med men vi använder ganska mycket av båda så jag sår båda sorterna.
Det tog mig några kvällar att få till allt, flera gånger såg allt bra ut tills jag såg att jag missat vintermorötterna! Eller dillen finns inte med. Bara att börja om. Till slut skrev jag ner alla sorter jag ville ha och bockade av dem en efter en när jag skrivit in dem i planen. Lila morot- låda 5, en bock. Gul morot-låda 3 osv.
Sedan gjorde jag nästa planering, om potatisen är klar runt 15 juli och jag ska plantera ut broccoli där, så måste kålen sås i krukor första veckan i juni för att vara lagom stora plantor, spenaten sår jag första veckan i juli osv.
Jag har även i år planerat mer ordentligt hur många plantor av de olika tomat och paprikasorterna jag ska ha i växthuset och sår därefter, annars blir det som vanligt att jag sår för mycket och inte vill slänga så fina plantor och har sedan inte plats för allt inne tills det är dags att flytta ut allt till växthuset.

Ha det bra!

En massa snö har vi fått igen. Härligt! Är det vinter så kan det ju vara vinter lite ordentligt, tycker jag.
Hönsen pulsade runt ute i snön idag, när jag gjorde rent hos dem.
Vintermat

De upptäckte purjolök och kål som står kvar i landet, den betade de av snabbt. När de var inne i hönshuset igen luktade det starkt av purjolök från deras andedräkt. Undrar hur morgondagens ägg smakar..

Lohman på promenad

De hittade även lite gräs i gångarna vi skottat och de lyckades hitta lite jord att sprätta i vid kökskomposten. Det är lycka det om man är en höna!

Varmbänk

Jag har förberett för en varmbänk inne i växthuset i år. Jag har ingen färsk hästgödsel hemma än men jag tror att hönsgödseln ska kunna fungera bra. Jag använder hampaströ och lite halm som strömedel hos hönsen och det har blivit riktigt varmt, uppåt 60 grader i gödselhögen. Jag testade och vattnade gödselhögen med varmt vatten förra vintern för att se om det skulle gå att få lika bra värme av den som av hästgödsel, så skulle jag kunna använda den gödsel jag redan har.
Jag ska så sallad, rädisor och spenat inomhus och planterar ut den när bänken har lagom värme.

Sara Bäckmo som bloggat om odling några år och är en riktigt duktig odlare som testar en massa i sin trädgård. På hennes blogg kan du läsa om hur hon använder varmbänk i sin odlingstunnel.
Hon jobbar nu på tidningen Land som trädgårdsjournalist. Du hittar hennes blogg här.

Ha det bra!
Gunnel

Gustafsson

En ny traktor har införskaffats eller ny och ny. En Ford 3600 av 1976 års modell. Sambon har en stor, nyare traktor med snöplog och finesser. Han jobbar med att ploga snö på vinterhalvåret, och den kunde vi ju använda här hemma. Det är bara det att han har det jobbet i Nyköping, en timmes bilväg härifrån, traktorn bor såklart där över vintern. Så vi hade inget att ploga snö med här hemma.

SAMSUNG DIGITAL CAMERA

De som sålde den hade en firma, Gustafssons någonting, namnet får stå kvar på framrutan och självklart kallas traktorn nu bara för Gustafsson.

Snöblad

Det följde med en snöplog som sitter monterad bak på traktorn och snökedjor. Och nu har jag hunnit ploga lite snö med den. Den skramlar och gnisslar en del, som gamla traktorer gärna gör men det går utmärkt att få undan snön med den. Finnemang!

Gunnel

Om krisen kommer

Innan vinter kommit ordentligt, brukar vi fylla på våra förråd. Man vet ju aldrig hur vintern blir och om vintern slår till med en massa snö, storm och strömavbrott så är det bra att ha lite saker hemma så man kan klara sig ett tag.
Nu händer det inte så ofta, elledningarna är till stor del nedgrävda numera, vilket gör att träd som faller i storm inte drar med sig elledningar ner, vilket orsakar strömavbrott. Men vår el kommer från ledningar som inte är nedgrävda överallt ännu. Vi bor precis vid en kommungräns, vilket gör att vi grannar får elen från olika håll, grannen 500 m bort kan ha ström men inte vi, eller tvärtom. Är det kortare tid det är strömavbrott man kan ju faktiskt då gå över till grannen för att både värma sig och få en varm kopp kaffe. Det är ju alltid bra att hjälpas åt.

Ljuslager

Ljus och tändstickor måste finnas.
När Gudrun hälsade på så hade vi strömlöst några dygn, då hade vi högläsning i köket på kvällarna med stearinljus som enda ljus. Väldigt trevligt mitt i eländet.
Ficklampor är också bra att ha hemma. Med fungerande batterier.

Lampor
Den här är bra, man laddar dem genom att trycka på handtaget en massa gånger. Sonen köpte med sig flera stycken från Japan. Jag har sett någon liknande i affären, då betydligt dyrare än de från Japan, tyvärr.

Torrvaror som gryn, ris och mjöl osv finns alltid hemma tillsammans med en del konserver, mat i frysen finns och potatis i jordkällaren. Allt är sådant som vi i alla fall kommer att använda, vi ser bara till att det finns ett litet lager så vi klarar oss bra länge. Går strömmen så får vi vara noga med att inte öppna frysen ofta, då tinar allt snabbare.
Vedspis har vi, så vi får värme och kan laga mat och till och med baka bröd i den lilla ugnen. Vi har även en liten gasolspis som vi använder på semesterresor, den fungerar ju utmärkt även vintertid.
Flera hinkar finns så vi kan fylla upp med dricksvatten snabbt. Vid strömavbrott så har vi bara vattnet som redan är i vår hydrofor och det tar snabbt slut. Det är lätt att glömma sig och spola på toa, innan man kommit ihåg att fylla upp dricksvatten och då står man där med spolad toa men inget vatten att ha till matlagningen. Snopet, där har vi stått några gånger och känt oss lagom dumma.
Vatten till toaletterna så vi kan spola i dem, kan vi hämta i dammen som finns på tomten. Eller så kan vi smälta snö på vedspisen för det. Det vattnet fungerar ju bra även till att tvätta sig i och tvätta kläder i om det skulle bli strömavbrott så länge.
Det är bra att tänka igenom lite vad man ska göra om det skulle hända någon liten katastrof. Nu gör det inte det så ofta. Men om det händer, så är man glad att man förberett sig lite och kan klara sig några dagar i alla fall.
Just nu hälsar stormen Svea på, som tack och lov än så länge inte verkar ställa till så mycket elände.
Ha det bra!

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids