Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Trädgård och odling’ Category

På bloggen Lindas mat hittade jag ett bra recept på marinerade morötter.

Ingredienser:
4-6 st medelstora morötter, gärna i olika färger

1-2 stora vitlöksklyftor
1 st citron – saften
2 msk äppelcider- eller vitvinsvinäger
1 msk socker
1 tsk salt
2 dl kallpressad ekologisk rapsolja eller olivolja
Ett knippe färska basilikablad (eller persilja)

Skala och skiva morötterna i lite tjockare slantar, koka dem ett par minuter tills de börjat bli mjuka. De ska inte vara helt genomkokta utan fortfarande ha lite tuggmotstånd. Blanda under tiden samman resterande ingredienser till en dressing/lag/marinad.

Tips! Om man inte vill ha så skarp vitlökssmak kan jag rekommendera att slänga ner den i morotskoket ett par minuter (med skalet) och sedan hacka den till dressingen. Det ger en mildare vitlökssmak.

Häll av vattnet från morötterna och häll marinaden över de varma morötterna. Låt svalna, rör gärna om lite då och då så alla morötter får bada i marinad. Klart!

Kan serveras ljumna direkt eller kalla. De blir bara godare och godare ju längre de står i marinaden. Kan förvaras ganska länge i en försluten burk i kylen, bara marinaden täcker morötterna.

Visst blev det fint med morötter med olika färger! De blev jättegoda och passar som tillbehör till de flesta maträtter.

Nu börjar det komma mail från fröfirmorna att de uppdaterat sina sidor med nyheter för 2018. Jag gick igenom mitt frölager för en tid sedan och har en lista klar på vad som behöver fyllas på. I år kom jag ihåg att anteckna under sommar och höst vilka sorter vi tyckte om och vilka som vi inte ska odla mer. Brysselkålen Groninger växer bra hos oss och är fantastiskt god. Medans F1 sorten Bosworth inte var lika god. Jag provade en ny sort av spetskål i år, Greyhound. Den var liten och snabbväxande men väldigt besk. Den kommer jag inte fortsätta med. Blomkålen Idol var en ren fröjd, jag har aldrig tidigare haft en så fin blomkål. Den åkte in direkt på favoritlistan. Jag håller på att sammanställa en lista på de sorter som är favoriter här hos oss. Den kommer om nån dag.

/Gunnel

Read Full Post »

Under hösten täcker jag landen med det jag har att tillgå; gräsklipp, löv, kompost och komposterad gödsel. I ett av de två stora landen vi har, täcker jag med halm i gångarna. Läs mer om täckodling här.

Jag täcker med det som finns att tillgå, löv, gräsklipp, dåliga kålblad, kompost och gödsel.

De land där potatisen ska växa nästa år täcker jag enbart med löv. Där odlade jag i år kål och landen fick bra med gödsel både hösten 2016 och i våras. Det räcker för potatisen nästa år. Det är nu tredje året som jag täckodlar igen och det är stor skillnad på jorden. Nu är den roligare att arbeta med, den tunga leran börjar lättas upp. Ogräs finns såklart fortfarande men det är så otroligt mycket lättare att rensa bort ogräset nu än det var innan jag började täckodla. Kvickroten växer oftast i lagret mellan jorden och täckmaterialet. Det är bara att ta tag i den och dra försiktigt och utan större besvär följer rötter på 30-50 cm med upp. Ogräs som har pålrot som maskros och tistel är också lättare att dra upp eftersom jorden är porös.

Det känns bra att bädd in jorden inför vintern. Jorden är full med mask blir porösare för varje år.

Sniglar
Visst har jag hittat snigelägg under täckmaterialet men inte alls så mycket som jag befarat efter den blöta sommaren. Arbetet med att bekämpa sniglarna under några år tycks ha gett resultat. Bekämpningen har jag bedrivit på bred front genom att plocka dem, lägga ut snigelmedel och i år även med fällor med surdeg i, ett tips jag fått från inlägg på Facebook och framför allt att låta hönsen få gå lösa på tomten. Läs mer om det arbetet här.
Jag gjorde ett inlägg för något år sedan om täckodling bland kirskål. Jag täckte en blomrabatt som varit helt igenvuxen med kirskål med ensilage. Det fungerar jättebra, bara man täcker med ett tjockt lager och fyller på när det sjunker ihop. I år har jag inte orkat/hunnit eller brytt mig, (så där som livet ser ut ibland) så kirskålen har vuxit sig hög. Jag har nu sakta börjat rensa upp där igen. Jorden är porösare än den stenhårda leran som var där förut och kirskålen är lättare att dra upp med rötterna. Men alla rötter är svårt att få bort, så det krävs ett tjockt lager för att kväva ogräset. Jag har nu fått hem en stor bal med ensilage och kommer att täcka rabatten under kommande månad.

 

Här är en del av det vi skördat i oktober. Spetskålen Kalibos, vintermorot St.Valery som trots att den är enormt stor inte är träig eller trist att äta, palsternacka, polkabeta, pumpa Tom Fox som inte blev så stor i år men är lagom stora som ljuslyktor till middagsbordet. Vit tefats squash, Vintersquash Uchiki Kuri och den större vita pumpan Snow ball och en bukett ringblommor.

/ Gunnel

Read Full Post »

Lavendel klar för torkning.

Jag har inte bloggat så mycket om trädgården den här sommaren, som jag tänkt jag skulle göra. Jag har helt enkelt varit tvungen att prioritera var jag ska lägga tid och kraft. Efter att ha gått en skrivarkurs hos Kim Kimselius förra året, där jag fick så bra respons från henne, drog jag och en av döttrarna på allvar igång ett barnboksprojekt. Från att inte ha vetat någonting om bokutgivning och allt vad som hör till, gav vi i våras ut vår första barnbok i serien Morfar och Mormors gård. Böckerna är inspirerade från den lilla gård där jag är uppvuxen och händelserna där. Karoline illustrerar böckerna med sina fantastiska bilder. I år har jag gått fortsättningskurs för Kim och vi fortsätter jobba med nästa bok. Efter att jag blev utbränd/utmattningssyndrom igen för andra gången, för 2,5 år sedan orkar hjärnan inte med allt jag vill. Ibland är det bara att stänga av och vila.
Läsa mer om vår bok kan du göra här eller sök på Facebook; morfar mormors gård. Instagram @gunnelantoniusson

Tillbaka till trädgården:

Jag skickade i våras efter frö från USA, till jätte-jättestora pumpor. Det här är den pumpaplantan. Våren var kall och jag sådde den lite sent. Sedan har sommaren inte alls varit så varm som önskat för en bra tillväxt. Den har inte ens blomma ännu. Jag har ingen större förhoppning om något jätteexemplar i år. Men jag har fler frö kvar som får vänta tills nästa år.

Luktärtor, honungsfacelia, malva, klint och ringblommor har trivts bra. Solrosorna är inte jättehöga i år hos mig. De vill ha mer vatten än de fått i år tror jag.

/Gunnel

Read Full Post »

Sommarskörd

Sommaren har tuffat på. Vissa saker växer bra andra inte, precis som alla andra år. Kålen har hittills vuxit fantastiskt bra. Jag har aldrig haft så fin blomkål som i år. Har man lite av varje i trädgårdslandet så finns det ju alltid något som växer bra, hur sommaren än är.

Sorten heter Idol. Den är så mjäll så den är god att äta utan tillagning. Den sorten kommer jag fortsätta odla.

Fänkålen har också vuxit bra i år. Vi använder inte jättemycket fänkål, så trixet är att så några frö med några veckors mellanrum. Då har man alltid några plantor på tillväxt. Det har jag inte hunnit i år. Så när de här plantorna är slut, finns det fler i affären.

 

Det är en sådan lyx att kunna gå ut i trädgården, plocka vad som finns och laga en middag av det.

I juni fick vi 78 mm regn, hittills i juli har vi bara fått 25 mm, så nu är det väldigt torrt igen. Tack vara att vi fick så pass mycket regn i juni har vi inte behövt ta dricksvatten från vår egen brunn att vattna med förrän i förra veckan. Vi har tunnor runt hela huset, så vi kan samla 1700 l regnvatten och det är bara växthuset som vi vattnar i så det vattnet räcker ett bra tag. Övrig odling får klarar sig bra ändå tack vare täckodlingen.

/ Gunnel

Read Full Post »

Nu är den mest hektiska tiden i trädgården över och jag har både tid och ork att skriva igen. Det mesta som skulle ner i jorden, sås och planteras om har hamnat där det skulle. Än så länge har det mesta grott och vuxit bra.

Kålplantorna är stora och så där krispigt fina i bladen. De har under tiden de stått i kruka fått hönsgödselvatten och nässelvatten som gödning ca en gång i veckan.

Jordgubbssorten Maxim är en av favoriterna i familjen. Vi har skördat sedan sista maj. Nästa år får det bli ännu fler plantor i västhuset. Både barn och barnbarn scannar av växthuset, så det kan vara svårt att hinna få någon riktigt mogen själv. 5-åringen längtade tidigt i våras efter alla de jordgubbar han skulle äta när de var mogna och det hängde alldeles fullt i taket på växthuset. Det lät som om han pratade om Babylons hängande trädgårdar. Och är man knappt metern hög så ser det kanske ut så.

Dill kan vara en knepig historia. Här sådde jag en lång fin rad tidigt i våras. Den tog sig lite fjuttigt. De här fina plantorna är utplanterade från växthuset. Där självsåddes de i höstas. Jag sådde även en hel pallkrage i februari. De fröerna kastade jag ut och brydde mig inte om att mylla ner dem något särskilt. Där växer det nu en fin matta av dill som ska skördas i veckan. Sammanfattning: man ska inte göra sig till med dill.

Savoykålen jag sådde inne tidigt i januari och som fått stå ut med en hel del misskötsel är strax klar för skörd. Den är inte så stor men ser väldigt god ut.

Nu är det att vattna i växthus och klippa gräs att täcka med som är pysslet. Och att så, så det hela tiden finns nya plantor att sätta ut varefter vi skördar. Faktiskt har jag kommit ihåg att sitta ner och njuta över allt vi gjort. Det är viktigt att komma ihåg att göra det också. Det är så lätt att se allt som man vill och behöver göra, att man/jag glömmer att bara sitta och titta på trädgården och se allt som växer.
Tack och lov så har vi fått en hel del regn. April bjöd på hela 63 mm, både i form av snö och regn. I maj fick vi 29 och hittills i juni 28 mm och det lovas runt 20 mm i morgon från SMHI. Så odlingarna klarar sig bra, med täckodlingen så stannar fukten i jorden länge även om det skulle bli torrt resten av sommaren. I samma veva som regnet kom så började sniglarna såklart härja i odlingarna. Bara att börja gå raderna upp och ned några gånger varje kväll.

Hur ser det ut hos er? Torkar det bort eller klarar ni era odlingar?

/Gunnel

 

Read Full Post »

I år placerade vi det lilla flyttbara växthuset  över sparrislandet. Ute ligger det fortfarande snö kvar efter långfredagens ymniga snöfall.

Men inne i det lilla växthuset tittar redan små sparrisar upp! Det är inte helt tätt i nerkant på växthuset, trots det skyddar det och driver på plantorna. Om några veckor flyttar jag på växthuset så det får värma upp jorden där den tidiga majsen ska planteras ut. Då flyttar jag ut kål och andra plantor som hittills stått inne i det stora tunnelväxthuset, till det lilla flyttbara växthuset. Där kan plantorna stå i majslandet i sina krukor och dra nytta av skyddet i det lilla växthuset. Och jag får mer plats i den stora tunneln där jag har en värmefläkt på om nätterna. Då kommer tomater, paprika och allt annat värmekrävande få mer plats.

/Gunnel

 

 

Read Full Post »

SMHI varnar för ännu en torrsommar. Gotland tillsammans med Östergötland och östra Svealand har fått väldigt lite nederbörd under sommaren 2016, hösten och vinter 2016-2017. Det ser dystert ut med grundvattennivåerna på många platser i Sverige. Kommer det inte stora mängder regn under våren kommer flera län att få bevattningsförbud väldigt tidigt i år.
Nu förbereder vi för att kunna klara odlingarna utan att använda vatten vår borrade källa. Den måste först och främst gå till dricksvatten och hushållet.

I år har vi satt ”fällbara utkastare”, (som finns att köpa på byggvaruhusen), på alla stuprör på bostadshuset. Även vid små regnmängder fylls tunnan på 200 l förvånansvärt snabbt. Vi har vita plasttunnor, de är absolut inte snygga men jag fick dem och de är stora. Tunnorna kopplar vi ihop med slangar som jag skrivit om i det här inlägget, så är vi inte begränsade till en tunna vid varje stuprör när det väl kommer en större regnskur.

All odling kommer att täckodlas. Förra året växte inte ens gräsmattan så det fanns inget gräs att täcka med. Som tur var hade grannbonden några balar med dåligt ensilage. Perfekt att använda i odlingarna. Täckodling har många fördelar. Jordstrukturen förbättras, jorden torkar inte ut så fort vid torrperioder, du behöver inte heller rensa ogräs lika mycket som vid odling i bar mark. Det gäller att göra alla små förändringar man kan komma på för att förbättra resultaten. Även om varje enskild liten sak inte har jättestor betydelse, tillsammans med övriga små förbättringar blir slutresultatet stort.

/Gunnel

 

 

Read Full Post »

I år är det tredje säsongen för vårt flyttbara växthus. Helt suveränt!

Eliot Coleman har i många år använt sig av flyttbara växthus, som han skriver om i sina böcker. Genom att kunna flytta dem till olika platser ute i odlingarna beroende på årstid så kan han så grönsakerna på friland tidigt på sensommaren och hösten , alltså utan växthuset över landet. Det är då fortfarande varmt och bra odlingssäsong så grönsakerna växer bra utan täckning. Senare inför vintern flyttar han över växthuset över grönsakerna. tex. sallat, kål, spenat, morötter osv. som då får extra skydd från väder och vind över den sena hösten och vintern. Bara den enkla täckningen gör att grönsakerna klarar vintern mycket bättre än de skulle gjort på friland och man behöver inte skotta bort snö innan man tar upp morötterna. Blir det mycket kallt täcker han grönsakerna med väv inne i växthuset så klarar de sig ännu bättre.
På våren sår han sedan tidiga vårprimörer efter att vinterns grönsaker är slut och när det är varmt nog ute för vårprimörerna flyttas växthuset till en ny plats där han odlar tomater, gurka, meloner osv över sommaren, för att under hösten åter flytta växthuset dit grönsakerna för höst och vintern är sådda tidigare under sensommaren.
De växthus han har är stora, han har dem på räls som växthusen dras på.
Riktigt så stora behöver inte vi.

Så sambon byggde efter lite diskussioner om hur jag tänkte mig det hela, på några timmar ihop ett flyttbart växthus till mig.

Det vi använde var:
Brädor
5 st. elrör
växthusplast ( Som vi skickat efter från Trädgårdsteknik, se inlägget om (kostnaden för plasten här) OBS: Beräkningen är två år gammal.
nitpistol, att sätta fast plasten med
4 buntband

Lagom händig sambo

Vi byggde av gamla brädor en ram. Till det behövdes brädor och en lagom händig sambo. Har man ingen sambo, går det lika bra att bygga själv.

Borra hål

Borrade hål att sätta fast elrören i.

Elrör fastsatt
Man kan ju även köpa klamrar att skruva fast rören med men det blev billigare så här.

Buntband

Vi valde att sätta 2 rör i kors och fästa ihop dem med buntband, så blir det lite stadigare.

IMG_2649

Nitade fast plasten med en nitpistol.

På plats
Klart!
Kortändarna är inte fastsatta eftersom de behöver kunna öppnas för ventilation på dagarna. Jag har inte tänkt klart än hur jag ska göra det på bästa sätt, just nu viker jag ned plasten och lägger en sten på.
Den här flyttas lätt av 2 personer. Den ska nu få stå på den här upphöjda bädden där jag snart ska plantera ut kålen. Om några veckor flyttar vi den till den bädd där majsen ska planteras ut. Jag räknar med att kunna plantera ut majsen några veckor tidigare nu när jag har det här lilla växthuset som skydd. Blir det flera minusgrader är det lätt att lägga på väv som extra skydd. Sedan är det bara att lyfta bort den när majsen vuxit upp och når taket i växthuset.
Den här ger ju också möjligheten att kunna odla tomater, paprika mm i trädgårdslandet.
Vi har en gammal jordkällare som fungerat bra för potatis men vi har märkt att de morötter, palsternackor som fått stå kvar i jorden har haft bättre kvalité än dem vi förvarat i jordkällaren. De skulle nu kunna stå kvar i landet och vi kan täcka jorden mellan raderna med halm för att skydda dem så de inte fryser fast under vintern.
Jag har även tänkt att sambon ska få bygga en stomme till men som jag lägger nät över, som täckning för kål, ruccola, pak choi osv.
Till hösten har jag tänkt att vi får förankra växthuset genom att borra hål i stommen och sätta i ett armeringsjärn eller liknande och slå ned i marken, så den inte blåser iväg som en jättedrake i höststormarna. Det är ju bara att testa och se vad som fungerar bäst.

Det visade sig senare att flera tyckte ide`n var bra. Lena Israelsson kom på besök!

Vi använde först åldersbeständig byggplast men det visade sig att den absolut inte ska användas till odling. Vi tog bort byggplasten och ersatte den med växthusplast.

Gunnel

Read Full Post »

I decembernummret av den engelska trädgårdstidningen Kitchen Garden läste jag detta tips jag provar i år.  På det här sättet hoppas jag att palsternackorna ska klara sig bättre från snigelangrepp.
Man börjar precis som när man testa grobarheten på frö. Fröerna läggs på ett fuktigt papper i en plastpåse. Påsen får sedan ligga mörkt och i rumstemperatur.

dav

Palsternacka kan i trädgårdslandet ta väldigt lång tid på sig för att gro. I det idealiska förhållandet som blir i den fuktiga påsen och värmen, så gror de förvånansvärt fort!

dav

När grodden kommer fram är det dags att plantera dem. Jag använde toarullar och papperskrukor jag gjort själv och fyllde dem med jord nästan enda upp, plockade försiktigt upp fröna från det fuktiga pappret med en pincett. Pilligt jobb! Sedan lite jord över varje grodd.

Krukorna sattes i plastbackar och ut i kallväxthuset.  I januari testade jag grobarheten på en påse palsternacka jag hade kvar sedan flera år. När fröna grott kastade jag ut dem  i jorden i växthuset, nu har en del av dem börjat växa där. Så kylan är inget problem.
Palsternacka tycker inte om att bli omplanterad, så då passar papperskrukorna bra. Om roten störs, som den gör om man planterar om den från en plastkruka, kan rötterna dela sig. Det är väl inte hela värden men helst vill vi ju ha den fina raka roten.
Hela papperskrukan med  plantan i sätts ner i jorden när de är stora nog.

/Gunnel

Read Full Post »

Sniglar och speciellt mördarsniglar har vi i trädgården om än mycket mindre sedan vi skaffade höns. Men i trädgårdslandet finns det en del sniglar i alla fall. De senaste åren har sniglarna angripit både morötter och palsternacka så fort de tittat upp. Skörd har vi fått men en hel del späda plantor har försvunnit ner i sniglarnas magar. Får grönsakerna bara vara ifred tills de växt sig lite, så klarar de angreppen  bättre. Morötter och palsternacka är det enda jag direktsår i trädgårdslandet, allt annat sår jag i krukor eller pluggbrätten och planterar ut som små plantor.

dav

Årets plan är två stycken ihopsatta pallkragar med koppartejp runtom. Pallkragen sätter jag direkt över de upphöjda bäddarna i trädgården. Förhoppningen är att det inte ska komma in några nya sniglar i pallkragen utifrån. De som redan finns i jorden kan jag mata med snigelmedel eller plocka bort. I hörnen där det finns små öppningar på pallkragen nitar jag fast plast så det blir tätt. Dels för att sniglarna inte ska kunna krypa in där samt att koppartejpen inte får komma i kontakt med metallen i hörnen på kragarna. Gör den det så försvinner den lilla strömeffekt som sniglarna upplever av koppartejpen. Pallkragarna behöver bara stå kvar i landet tills morötterna växt till sig, sedan kan jag flytta pallkragen till nästa ställe. Över pallkragen är det också lätt att lägga väv, så kommer inte morotsflugan åt morötterna.

Tejpen kostar 135 kr för 10 m Det står att den håller i flera år, så jag hoppas att det är en bra fungerande investering. På pallkragar behöver tejpen nitas fast med t.ex. en häftapparat.
I veckan blir det morotssådd och tejpen ska sättas på plats.

Hur jag tänkt göra med palsternackorna i år kommer i nästa inlägg.

/Gunnel

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids