Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Trädgård och odling’ Category

En varmbänk är en odlingsplats där man utnyttjar värmen som bildas när gödsel brinner/förmultnar. Värmen kommer från små organismer som bryter ned gödsel och halm till jord. Tack vare värmen kan man börja odla och få skörd långt innan du kan skörda på t.ex. friland. I en varmbänk passar det bra att odla snabbväxande grönsaker som sallat, rädisor, spenat, dill, kanske snabba sommarmorötter som skördas tunna och späda. Att lyfta på locket till varmbänken, känna doften från jorden och se grönsakerna växa trots kylan och kanske snö ute, det är ren glädje!

När kan man anlägga en varmbänk? Eftersom varmbänken alstrar värme och man kan göra den ute när det fortfarande är tjäle och snö, borde man ju kunna göra den redan i december? Men det är inte bara värmen det hänger på utan även ljuset. Plantorna behöver bra ljus när de tittar upp eller du sätter ut dina plantor du förgrott inomhus. I december och i början på januari är det fortfarande inte tillräckligt med ljus för att det ska växa bra. Här i Östergötland, ca 20 mil söder om Stockholm, brukar vi göra den i början/mitten av februari. Förra året ville jag prova och anlade den redan i mitten av januari. Allt fungerade perfekt enda tills en råttfamilj flyttade in i bänken. De bodde nere i värmen och åt upp allt jag planterat ut.. Jag fick 2-3 st i fällan sedan gick de inte i den mer och katten kom inte åt dem. Till slut blev jag tvungen att ta ut alltihop så jag blev av med dem. Tja, så kan det gå. Det var ju bara att göra en ny varmbänk. Så mina extra tidiga grönsaker förra året blev i stället lite sena.

Den mest beprövade och enligt de flesta den bästa gödseln till en varmbänk är hästgödsel som är blandad med halm. Det är gödseln som får igång själva processen och halmen som ger värmen. Så det behövs mycket halm. Numera använder de allra flesta spån till sina hästar. Det ska gå att få värme från spån med men är mycket svårare. Man kan försöka få ut så mycket gödsel som möjligt utan spån och sedan blanda med halm. Jag har ingen egen erfarenhet av det utan har bara använt halmblandad hästgödsel och som jag skriver om här nedan, enbart hönsgödsel och halm. Hönsgödseln tycker jag fungerar lika bra som hästgödseln. Processen har startat snabbare med hönsgödseln men det har krävts mer halm i bädden för att brinntiden/ värmen ska hålla under en längre period. Gödseln behöver vara så färsk som möjligt. Helst inte äldre än sex veckor. Den ska inte ha börjat brinna innan du lägger din bänk. Jag gör rent hos hönsen ungefär en gång per vecka, så den är riktigt färsk. Rena dynamiten.
Det här inlägget är från varmbänken anlade vi förra året:

dav

Jag strör med Easy strö hos hönsen ( riven halm från svenska foder). Hönsen får också vanlig lång halm. Så gödseln består av ganska mycket halm redan från början. Jag blandade ungefär en kärra gödsel och en kärra halm. Jag lade inte på hela kärran gödsel på en gång utan tog ca fem cm lager gödsel, ett lager halm, fem cm gödsel osv. Varmbänk är ingen exakt vetenskap, man får prova sig fram.

dav

Mellan varven vattnade vi med riktigt varm vatten. De ska bli fuktigt men inte genomvått.

molly-aker-skottkarra

Mera halm och gödsel varvades. Molly såg till att halmen inte åkte av skottkärran. Första lasset tyckte hon var läskigt sedan kom hon springandes och ville åka med.

sdr

Jag trampade till lite. Det ska finnas syre i högen men inte för mycket, då brinner det för fort. Får man inte fart på värmen kan man lufta högen lite genom att lyfta lite här och där med en grep eller vattna mer med varmt vatten om det verkar vara för torrt.

dav

Hela kalaset blev ca 70 cm högt. Vi har anlagt bänken i odlingstunneln. Där är den skyddad från kall blåst och snö men den behöver isoleras i alla fall. Här har vi tagit kartonger på insidan av kompostgallret och vi täckte även allt med bubbelplast. Om några dagar bör värmen börja stiga. När temperaturen sjunkit till ca 45-50 grader kan man lägga på ramen och fylla på med jord. Sedan väntar man tills det är runt 25-30 grader innan man sår eller planerar. Bänken behöver luftas dagtid, det bildas mycket fukt av all värme. Nattetid behöver den täckas med en gammal filt eller liknande för att det inte ska frysa till vid ytan.

Enligt författaren till boken ”Hot beds” behöver varmbänken ha en höjd av 60-75 cm för att hålla värmen i ca 6-8 veckor. En bädd som är 30 cm hög håller värmen i ca 3-4 veckor. Ju högre bädd desto längre tid håller den värmen. När man lagt bädden enligt konstens alla regler så kommer värmen att stiga, ibland upp till runt 68 grader. En del gånger går det på några dagar, ibland kan det ta lite längre tid. Om värmen inte kommer igång kan man vattna med lite mer varmt vatten.  Sedan dalar temperaturen och stannar av under en period. Det är under den perioden som vi kan utnyttja värmen. Skulle processen inte komma igång och värmen inte stiga kommer det att vara en utmärkt odlingsplats i alla fall. Man får använda den som en kallbänk. Solen kommer så småningom värma upp den och det kommer växa fint, bara lite senare än man hoppats på.

Här är en film från den varmbänk vi gjorde 2016, då på hästgödsel.

Annonser

Read Full Post »

Det kan vara lätt att känna sig lite vilsen bland alla fröpåsar. Vilken ska man välja när det finns flera olika sorter av allt?
Det beror på vad du ska ha grönsakerna till och när du vill ha dem klara. Morötter sår jag flera olika sorter. Sommarmorötter, de växer fort och blir klara tidigt men de är oftast inte lika bra som vintermorötter att lagra över vintern. Därför sår jag några olika sorter av höst och vintermorötter också. På så sätt har vi fin skörd under längre tid. Likadant med kålsorterna. Jag sår några som växer snabbt o blir klara tidigt och några av de sorter som blir klara senare under hösten och klarar lagring bra.

IMG_0238

I beskrivningarna på grönsakerna letar jag också efter om det står hur de smakar. På en del påsar står det ingenting om t.ex. tomaten smakar sött, gott, har syra osv. Då väljer jag inte den, även om det står att den ger otroligt stor skörd. Bra är ju såklart om den ger massor och smakar gudomligt. Jag undviker i första hand de s.k. F1 sorterna. De är framodlade för att ge stor skörd, tåla långa transporter, bli skördeklara vid samma tidpunkt osv. En fördel de har är att de ofta är sjukdomsresistenta men tyvärr så kan de var smaklösa jämfört med de äldre sorterna.
Man får prova sig fram lite vilka sorter man tycker är godast. Skriv ordentliga skyltar vid dina plantor så du kan jämföra när det är dags att skörda. Det är så lätt att välja spännande sorter när man köper fröer men så glömmer man jämföra de olika sorterna vid skörden! En del är godast att äta råa medan andra blir bäst vid tillagning. Sådant kan också vara bra att komma ihåg.
Många av de grönsaker vi köper i våra mataffärer är inte alltid dem som smakar bäst eller är mest näringsrika. Odlarna måste i första hand tänka på att grönsakerna ska mogna samtidigt så skördearbetet blir lättare, att de tål transport och lagring. Och för deras ekonomi är de tvungna att tänka så när butikerna vill kunna sälja allt så billigt som möjligt. Samtidigt som vi som konsumenter inte vill få hem mosade grönsaker. Förhoppningsvis kommer det att ändras så vi kan välja bland fler sorter, nu när vi gärna köper närodlat i butiken eller direkt från odlaren.

Här är en länk till Meny i P1 från 2015, som tar upp just det ämnet.

IMG_0473
Hundreds and thousands, den absolut godaste lilla körsbärstomaten jag smakat!
Inköpt hos Rara växter för flera år sedan. Sedan dess har jag sparat eget frö från den varje år.

Men när vi odlar själva kan vi tänka annorlunda, vi kan gå mer på smak, annorlunda färger och vi behöver inte heller bry oss om jordgubbarna tål lång transport eller inte. Transporten från det egna landet in till köket klarar de flesta sorter.
Handlar du från firmor från något annat land, är det bra att kolla upp hur deras klimat är i förhållande till där du bor. Vinterhärdig i England är troligtvis inte är det samma som vinterhärdig i norra Sverige. Vill du kunna skörda vintertid är det viktigt att ha en kålsort som är vinterhärdig för den svenska vintern.
Vill du ha mer att välja på och kanske lite annorlunda sorter så kan du leta bland de här fröfirmorna:
Runåbergs fröer har riktigt bra hemsida, stort utbud av fröer och där finns odlingsråd för varje sort, hur mycket gödsling som krävs osv.

Impecta har ett stort utbud av blommor, örter och grönsaker.

Rara växter har en massa kul saker också, nackdelen är att deras fröpåsar innehåller lite mindre fröer, jämfört med andra firmors.

Lindbloms frö har fröer och ett bra utbud av tillbehör. Därifrån har jag köpt ett väldigt bra kålnät som hållit bra och de har  pluggbrätten i flera storlekar och modeller.

Franchi fröer från gourmetgarage.se har fröer från Italien, som passar bra i vårt klimat. Deras påsar är stora och innehåller mycket frö. Där hittade jag en zucchini som ger mycket blommor och de har även recept på sin sida. Så förra året kunde vi äta goda gratinerade zucchini blommor.

Frö med posten har fröer från olika firmor. Här hittar du också lite från den engelska firman Suttons seed.

Sneckenströms Ekohandel har förutom frö en massa olika tillbehör och gödningsmedel mm.

Här är en länk till jordbruksverket om att köpa frö från andra länder. Eller läs mitt inlägg om det här.

Ha det bra!
Gunnel

Read Full Post »

Här har jag sammanställt de sorter som blivit favoriter och odlas varje år hos oss. Kravet jag har på dem är först och främst att de ska vara goda! De ska också växa bra i vår jord och klara av den svenska sommaren. F1 hybriderna undviker jag helst. Dels för att jag vill kunna ta eget frö i så stor utsträckning som möjligt. F1 ger ofta bra skörd men vi tycker att många av dem smakar sämre än de sorter som inte är F1. Läs mer här om hur jag tänker när jag väljer frösorter. Vi odlar fler sorters grönsaker än de jag tagit med här och ofta flera sorter av varje grönsak. Det här är favoriterna som alltid finns med varje år.

Aubergine

Jag har provat flera sorter genom åren men den som vuxit bäst är helt klart Black Beauty. Den har trivts bäst i kruka. När jag odlat den i bänken i växthuset har den inte alls vuxit bra. Den vill ju ha varmt och i kruka får den det extra varmt och gosigt om rötterna.

Basilika

Italiano Classico. En vanlig storbladig basilika inköpt från gourmetgarage.se för flera år sedan.  Det är stora påsar med mycket frö i från den här firman, så påsen har räckt i fem år och det är massor kvar. Jag sår några varje år och förökar den sedan genom att bara nypa av några kvistar och sticka ner dem i en kruka med jord. Jag har alltid en massa krukor på gång. Väldigt bra gå-bort-present.

Chili
Jamaican Bell. En mild chili som ger bra smak med mindre hetta. Vi använder den färsk och mal den till pulver. Har man svårt för stark chili ska man prova den här! Chilifrukterna är formade som små klockor som mogna blir röda. Fröpåsen var dyr men jag tar nu frö från den varje år och har delat med mig till de som velat prova den.

Gurka

Här är en F1 som jag gillar! Slanggurkan Passandra från Lord Nelson. Den har trivts bra i vårt kallväxthus. Passandra ger stor skörd med goda gurkor. Jag sätter ett frö i april, ett i juni, så har jag skörd under hela sommaren.

Arboga vit från Runåbergs fröer. En vit druvgurka som vi använder till färsksaltad inläggning. Jag tror att just färsksaltad med dillkrona i lagen är en Östgötsk specialitet. Har du inte testat det så prova nästa sommar.

Jordgubbar
Jordgubbar har jag i två olika land. Ett av landen är lite mer skyddat och värms upp fortare, där mognar jordgubbarna tidigare än i det andra landet. Jag har också några plantor i krukor i växthuset, där kan vi skörda jordgubbar redan i mitten på maj. När vi skördat klart åker de krukorna ut för att ge plats till andra växter. Om jag vill prova en ny sorts jordgubbe, köper jag en planta och provsmakar av den. Är den god tar jag plantor från den och planterar så många jag kan och har plats för till nästa år. På så sätt kan jag hålla nere kostnaden lite.

Maxim, en söt jordgubbe som de första åren ger jättestora bär. Mognar här i zon 2-3 i början på juli. Topp 1 här hos oss.


Korona, ganska stora, söta bär med riktigt mycket jordgubbssmak.
Sengana, lite syrligare, passar bra till sylt och saft. ( om det nu skulle bli bär över till det. 🙂 )

Kål

Blomkål

Idol, från Lord Nelson. En tidig sort med lagom stora huvuden för hemmaodlaren. Första blomkålen som blivit perfekt hos oss.

Brysselkål

Groninger, finns hos flera fröfirmor. En god riktigt god sort. De som bara ätit brysselkål från matbutikens frysdisk säger ofta att brysselkål är besk. Den här smälter i munnen! Ska bara kokas några minuter.

Grönkål, Dwarf Green curled, god, växer bra och är köldtålig. OBS! Rådjuren gillar kål de också!

Morötter
Vintermoroten St. Valery. Finns hos flera fröfirmor. En riktigt god orange morot. Får den stå länge i landet blir den enormt stor men blir inte träig för det. God att äta rå eller i matlagningen.

Potatis

Läs här om hur mycket potatis du får i skörd av ett kilo sättpotatis eller HÄR en uträkning om hur mycket man sätter per kvadratmeter och skörderesultat.
Tidig potatis; Early Puritan. Bland de tidigaste med bra smak. De riktigt, riktig tidiga sorterna tycker jag är lite smaklösa.
Maria, lite senare än Early Puritan, god och ger bra skörd.

Sommarpotatis; Kestrell. Inköpt från Larsviken. En mjölig ,gulaktig potatis med lila ögon. Tycker du om King Edward gillar du den här med!

Höst/Vinterpotatis; Asterix. En fast potatis.
Sarpo Mira. Ger bra skörd,bra smak och är motståndskraftig mot bladmögel.
Blue Bell, lik King Edward men med bättre motståndskraft mot bladmögel. Något mjölig.

Spetskål

Kalibos. En röd, mjäll och god spetskål. Vi äter den rå i sallad.

Majs
Bodacious RM F1  från Mr Fothergills i England. Den här sorten följde med trädgårdstidningen Kitchen garden för tre år sedan. Den absolut godaste majs jag någonsin ätit! I år testade jag en annan supersöt sort; Sweet nugget och det var en besvikelse. Till 2018 kommer jag att beställa hem Bodacious igen. Undrar hur det blir med fröer från England efter Brexit?

Squash

Tondo Di Nizza, en liten rund squash. Plantan blir ganska stor. Passar för ugnsbakning eller fyllning. Vi skivar den och penslar med en rapsolja smaksatt med citron, saltar och pepprar de lite och grillar den. Krämig och god! Skördas när de är stora som tennisbollar.

Tomat

 

Hundreds and thousands. Ampeltomat med små, söta, goda tomater. Småbarnen äter dem som godis.

Plantan blir stor och yvig, så den kan behöva toppas. Enormt högavkastande. Jag tar mängder med eget frö varje år och ger till de som vill ha.

Pärontomat, från Impecta. En liten gul, päronformad tomat med en mild tomatsmak. En favorit bland både de stora och små barnen. Passar att äta direkt eller i salladen.

Gardeners Delight. Röd körsbärstomat. Söt, helt oumbärlig i odlingen.

Money Maker, tomat med god traditionell tomatsmak. Enormt rikgivande.

/Gunnel

 

Read Full Post »

På bloggen Lindas mat hittade jag ett bra recept på marinerade morötter.

Ingredienser:
4-6 st medelstora morötter, gärna i olika färger

1-2 stora vitlöksklyftor
1 st citron – saften
2 msk äppelcider- eller vitvinsvinäger
1 msk socker
1 tsk salt
2 dl kallpressad ekologisk rapsolja eller olivolja
Ett knippe färska basilikablad (eller persilja)

Skala och skiva morötterna i lite tjockare slantar, koka dem ett par minuter tills de börjat bli mjuka. De ska inte vara helt genomkokta utan fortfarande ha lite tuggmotstånd. Blanda under tiden samman resterande ingredienser till en dressing/lag/marinad.

Tips! Om man inte vill ha så skarp vitlökssmak kan jag rekommendera att slänga ner den i morotskoket ett par minuter (med skalet) och sedan hacka den till dressingen. Det ger en mildare vitlökssmak.

Häll av vattnet från morötterna och häll marinaden över de varma morötterna. Låt svalna, rör gärna om lite då och då så alla morötter får bada i marinad. Klart!

Kan serveras ljumna direkt eller kalla. De blir bara godare och godare ju längre de står i marinaden. Kan förvaras ganska länge i en försluten burk i kylen, bara marinaden täcker morötterna.

Visst blev det fint med morötter med olika färger! De blev jättegoda och passar som tillbehör till de flesta maträtter.

Nu börjar det komma mail från fröfirmorna att de uppdaterat sina sidor med nyheter för 2018. Jag gick igenom mitt frölager för en tid sedan och har en lista klar på vad som behöver fyllas på. I år kom jag ihåg att anteckna under sommar och höst vilka sorter vi tyckte om och vilka som vi inte ska odla mer. Brysselkålen Groninger växer bra hos oss och är fantastiskt god. Medans F1 sorten Bosworth inte var lika god. Jag provade en ny sort av spetskål i år, Greyhound. Den var liten och snabbväxande men väldigt besk. Den kommer jag inte fortsätta med. Blomkålen Idol var en ren fröjd, jag har aldrig tidigare haft en så fin blomkål. Den åkte in direkt på favoritlistan. Jag håller på att sammanställa en lista på de sorter som är favoriter här hos oss. Den kommer om nån dag.

/Gunnel

Read Full Post »

Under hösten täcker jag landen med det jag har att tillgå; gräsklipp, löv, kompost och komposterad gödsel. I ett av de två stora landen vi har, täcker jag med halm i gångarna. Läs mer om täckodling här.

Jag täcker med det som finns att tillgå, löv, gräsklipp, dåliga kålblad, kompost och gödsel.

De land där potatisen ska växa nästa år täcker jag enbart med löv. Där odlade jag i år kål och landen fick bra med gödsel både hösten 2016 och i våras. Det räcker för potatisen nästa år. Det är nu tredje året som jag täckodlar igen och det är stor skillnad på jorden. Nu är den roligare att arbeta med, den tunga leran börjar lättas upp. Ogräs finns såklart fortfarande men det är så otroligt mycket lättare att rensa bort ogräset nu än det var innan jag började täckodla. Kvickroten växer oftast i lagret mellan jorden och täckmaterialet. Det är bara att ta tag i den och dra försiktigt och utan större besvär följer rötter på 30-50 cm med upp. Ogräs som har pålrot som maskros och tistel är också lättare att dra upp eftersom jorden är porös.

Det känns bra att bädd in jorden inför vintern. Jorden är full med mask blir porösare för varje år.

Sniglar
Visst har jag hittat snigelägg under täckmaterialet men inte alls så mycket som jag befarat efter den blöta sommaren. Arbetet med att bekämpa sniglarna under några år tycks ha gett resultat. Bekämpningen har jag bedrivit på bred front genom att plocka dem, lägga ut snigelmedel och i år även med fällor med surdeg i, ett tips jag fått från inlägg på Facebook och framför allt att låta hönsen få gå lösa på tomten. Läs mer om det arbetet här.
Jag gjorde ett inlägg för något år sedan om täckodling bland kirskål. Jag täckte en blomrabatt som varit helt igenvuxen med kirskål med ensilage. Det fungerar jättebra, bara man täcker med ett tjockt lager och fyller på när det sjunker ihop. I år har jag inte orkat/hunnit eller brytt mig, (så där som livet ser ut ibland) så kirskålen har vuxit sig hög. Jag har nu sakta börjat rensa upp där igen. Jorden är porösare än den stenhårda leran som var där förut och kirskålen är lättare att dra upp med rötterna. Men alla rötter är svårt att få bort, så det krävs ett tjockt lager för att kväva ogräset. Jag har nu fått hem en stor bal med ensilage och kommer att täcka rabatten under kommande månad.

 

Här är en del av det vi skördat i oktober. Spetskålen Kalibos, vintermorot St.Valery som trots att den är enormt stor inte är träig eller trist att äta, palsternacka, polkabeta, pumpa Tom Fox som inte blev så stor i år men är lagom stora som ljuslyktor till middagsbordet. Vit tefats squash, Vintersquash Uchiki Kuri och den större vita pumpan Snow ball och en bukett ringblommor.

/ Gunnel

Read Full Post »

Lavendel klar för torkning.

Jag har inte bloggat så mycket om trädgården den här sommaren, som jag tänkt jag skulle göra. Jag har helt enkelt varit tvungen att prioritera var jag ska lägga tid och kraft. Efter att ha gått en skrivarkurs hos Kim Kimselius förra året, där jag fick så bra respons från henne, drog jag och en av döttrarna på allvar igång ett barnboksprojekt. Från att inte ha vetat någonting om bokutgivning och allt vad som hör till, gav vi i våras ut vår första barnbok i serien Morfar och Mormors gård. Böckerna är inspirerade från den lilla gård där jag är uppvuxen och händelserna där. Karoline illustrerar böckerna med sina fantastiska bilder. I år har jag gått fortsättningskurs för Kim och vi fortsätter jobba med nästa bok. Efter att jag blev utbränd/utmattningssyndrom igen för andra gången, för 2,5 år sedan orkar hjärnan inte med allt jag vill. Ibland är det bara att stänga av och vila.
Läsa mer om vår bok kan du göra här eller sök på Facebook; morfar mormors gård. Instagram @gunnelantoniusson

Tillbaka till trädgården:

Jag skickade i våras efter frö från USA, till jätte-jättestora pumpor. Det här är den pumpaplantan. Våren var kall och jag sådde den lite sent. Sedan har sommaren inte alls varit så varm som önskat för en bra tillväxt. Den har inte ens blomma ännu. Jag har ingen större förhoppning om något jätteexemplar i år. Men jag har fler frö kvar som får vänta tills nästa år.

Luktärtor, honungsfacelia, malva, klint och ringblommor har trivts bra. Solrosorna är inte jättehöga i år hos mig. De vill ha mer vatten än de fått i år tror jag.

/Gunnel

Read Full Post »

Sommarskörd

Sommaren har tuffat på. Vissa saker växer bra andra inte, precis som alla andra år. Kålen har hittills vuxit fantastiskt bra. Jag har aldrig haft så fin blomkål som i år. Har man lite av varje i trädgårdslandet så finns det ju alltid något som växer bra, hur sommaren än är.

Sorten heter Idol. Den är så mjäll så den är god att äta utan tillagning. Den sorten kommer jag fortsätta odla.

Fänkålen har också vuxit bra i år. Vi använder inte jättemycket fänkål, så trixet är att så några frö med några veckors mellanrum. Då har man alltid några plantor på tillväxt. Det har jag inte hunnit i år. Så när de här plantorna är slut, finns det fler i affären.

 

Det är en sådan lyx att kunna gå ut i trädgården, plocka vad som finns och laga en middag av det.

I juni fick vi 78 mm regn, hittills i juli har vi bara fått 25 mm, så nu är det väldigt torrt igen. Tack vara att vi fick så pass mycket regn i juni har vi inte behövt ta dricksvatten från vår egen brunn att vattna med förrän i förra veckan. Vi har tunnor runt hela huset, så vi kan samla 1700 l regnvatten och det är bara växthuset som vi vattnar i så det vattnet räcker ett bra tag. Övrig odling får klarar sig bra ändå tack vare täckodlingen.

/ Gunnel

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

No Dig Organic Gardening

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Från Stockholm till vägens slut

Din guide till livet på landet