Vår Border collie (75% Borde collie, 25% Labrador) Molly fyllde 1 år 30 juni. Hon har inte varit ett dugg intresserad av vallning, inte ens att jaga hönsen för att jäklas lite. Inga reaktioner från henne heller när vi gått förbi hagen där fåren sprungit. Bollar och frisbee däremot har hon älskat! Men så plötsligt i går kväll hörde jag att det blev ett kacklande på hönsen som gick lösa på tomten. Runt husknuten kommer Molly i sakta lunk med 2 hönor framför sig. Hon såg så lycklig ut; Titta vad jag kan!
Molly, numera ansvarig för att hålla hönsen inne på tomten.
Sedan letade hon hönor överallt. De som gått ut för långt i skogen kom snabbt hem igen, de som gick på lilla vägbit fick snabbt vända om mot hönshuset. Hon blev lite för ivrig så jag fick ta in henne en stund, så hon kunde lugna ner sig.
Så igår kväll hjälpte hon mig för första gången att mota in några hönor i hönshuset. Vi började lite lugnt så hon kan bygga upp självförtroendet. När vi lekt med boll och frisbee så har hon inte haft några problem med att ”gå sakta” för att hämta in leksakerna. Nu i skarpt läge, när hon hade ett jobb att utföra, var det betydligt svårare. Tänk vad ett par kacklande, flaxande hönor kan distrahera. Hennes ”sakta” tyckte jag var ”full fart”. Men så lycklig hon var när vi var klara! Jag var ganska glad jag med, som lyckats ge rätt kommandon utan att låta arg, när det blev fel.
ivartland 