Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Idag hjälptes vi åt att lägga varmbänken i tunnelväxthuset. Med -4 grader och yrande snö kändes det rätt kul att påbörja årets växthusodling.

dav

Jag strör med Easy strö hos hönsen ( riven halm från svenska foder). Hönsen får också vanlig lång halm som jag fått av en grannbonde. Så gödseln består av ganska mycket halm redan från början. Jag blandade ungefär en kärra gödsel och en kärra halm. Jag lade inte på hela kärran gödsel på en gång utan tog ca fem cm lager gödsel, ett lager halm, fem cm gödsel osv. Varmbänk är ingen exakt vetenskap, man får prova sig fram.

dav

Mellan varven vattnade vi med varm vatten. De ska bli fuktigt men inte genomvått.

molly-aker-skottkarra

Mera halm och gödsel varvades. Molly såg till att halmen inte åkte av skottkärran. Första lasset tyckte hon var läskigt sedan kom hon springandes och ville åka med.

sdr

Jag trampade till lite. Det ska finnas syre i högen men inte för mycket, då brinner det för fort. Får man inte fart på värmen kan man lufta högen lite genom att lyfta lite här och där med en grep eller vattna mer med varmt vatten om det verkar vara för torrt.

dav

Hela kalaset blev ca 70 cm högt. Jag täckte sedan allt med bubbelplast. Om några dagar bör värmen börja stiga. Här i kommer jag att sätta sånt som tål lite kyla, sallat, spenat osv. Troligen kommer den här varmbänken inte hålla värmen tills det inte är frost längre, då är det bra att ha grönt som klara kyla.

De senaste veckorna när jag gjort rent hos hönsen har jag spridit ut gödseln på presenningar. När den läggs på gödselhögen börjar den snabbt brinna. På det här sättet fryser den till lite och börja inte brinna förrän jag lägger varmbänken. Jag har lagt gödseln så här i några veckor nu, för att få tillräckligt mycket för att varmbänken ska bli hög nog och hålla värmen länge. Jag har även en presenning över gödseln.

dav

I morgon är det dags att lägga årets första varmbänk. Lite väl tidigt kanske men jag ska prova det i år. Jag har sått sallat, spenat, ruccola inne så är det lite på gång tills varmbänken har bra temperatur.

 

Här är ett klipp från förra årets varmbänk

 

Vårt tunnelväxthus

Det har varit många frågor och diskussioner på olika trädgårdsforum om vilken sorts tunnelväxthus som man ska välja och även vilken sorts plast som är bäst. Naturligtvis beror det på vilka krav man själv har och intresse men de allra billigaste verkar inte tåla varken vind eller kyla.

vaxthus-1992

Den här bilden är tagen 8 april 1992. Min längtan efter ett växthus var stor men ekonomin tillät inget inköp eftersom det bara glasväxthus som fanns att köpa. En dag såg jag en liten annons i tidningen Land om ett växthus i plast! Pappa och Janne satte sig i bilen och for till Västergötland där de fanns. Det var en man som importerade dem själv från Polen. Det här är 3*6 meter. Jag tror att priset var ca 2500 kr. Lycka! Det var en rejäl stomme och bra, UV-beständig växthusplast som följde med. Halmen som ligger framför är den varmbänk jag hade startat någon månad tidigare.

 

dav

Så här ser det ut idag. Vi har gjort dörren bredare. Den förra dörren var inte bred nog att få in en skottkärra igenom. Skogen har vuxit upp och ger ett bra vindskydd. Plasten som följde med höll ca 6-7 år. Sedan har vi alltid köpt ny växthusplast var 6-7 år ungefär. Den är seg och väldigt tålig. Inte en enda gång på de här 24 åren som vi haft växthuset har det blåst sönder eller gått sönder av snötyngden. Vi har haft rejäla vintrar med – 25 grader, mycket snö och stormar.

 

dav

Fotot är taget från norrsidan av växthuset. Priset för att byta plasten hamnar nu runt 2500kr. Senast beställde vi från Trädgårdsteknik. Håller det som längst 6 år blir det 416kr/år. Attans så roligt jag har för de knappt 500 kr/ år! Anledningen till att vi byter är att plasten blir vit och släpper genom ljus sämre och såklart att vi märker att den blir sprödare.

 

dav

Här ligger det ca 15 cm snö på. Jag puffar på plasten från insidan så glider den av. Det är algtillväxt på utsidan av plasten men den är lätt att tvätta av med såpavatten. När vi mäter till ny plast tar vi ca 30-40 cm extra till varje långsida. Vi lägger jord på plasten så ligger den stilla och vi kan spänna den ordentligt. Mer än så förankrar vi den inte. Skulle jag köpa ett växthus idag, skulle jag ta ett som har högre till tak än det här har. Då kan man utnyttja växthuset bättre. Säkert blir det bättre luft i dem också. Det här har bara dörrarna som ventilation och högsommardagar blir det riktigt varmt. Ska du köpa en tunnel skulle jag absolut råda dig att ta en med lite bättre kvalité, de kostar lite mer men i längden blir de billigare och du slipper besvikelsen med sönderblåst plast och trasiga odlardrömmar.

/Gunnel

I väntan på våren

Charles Dowding har odlat ekologiskt länge. På youtube finns en massa filmer från hans trädgård, här är en av dem.

Glada höns

Idag fick hönsen gå ut en snabbsväng när jag gjorde rent hos dem. Det är så roligt att bara sitta och titta på dem när de nöjd kacklar och sprätter i den nya halmen.

 

 

Idag har vi börjat förbereda för varmbänken som jag ska göra om ca 2 veckor. Jorden i en sektion i växthuset är urgrävd och ligger i tunnor. I den här varmbänken kommer jag att enbart använda färsk hönsgödsel och halm.

dav

För att få den så hög som möjligt använder jag kompostgaller, som jag sett att Sara Bäckmo gör. Bra idéer ska ju spridas! Enligt boken ”Hot beds” av Jack First, så behöver en varmbänk som görs så här tidigt vara mellan och 60-75 cm för att hålla värmen till slutet av mars. Boken är skriven av en Engelsman och med tanke på både det Engelska mildare vintervädret och ljusförhållanden. Enligt den tabell som är i boken så har England i januari en timma längre dagsljus än vad Stockholm har. I februari är det nära två timmars skillnad, sedan hinner Sverige snabbt ifatt. Kanske kommer bänken inte att hålla värmen tillräckligt länge innan vårvärmen kommer. Men jag tänker testa i år. Sallat, spenat och ruccola tål ju lite kyla.

Sådd 29 dec. 2016
I går sådde jag sallat, ruccola, dill och spenat som får stå inne under lampor tills de ska planteras ut i bänken när temperaturen är ca 20 grader.

 

dav

Här sitter mina gödselproducenter på sina pinnar och har middagsvila. Det är skyddsnivå 2 p.g.a. fågelinfluensan, vilket innebär att de inte får vistas ute om man säljer eller ger bort ägg. De får stockarna som är kvar efter brysselkålen och mycket halm att sprätta i så de har lite att sysselsätta sig med nu när de måste vara inne hela tiden.

/Gunnel

 

Skapa mikroklimat

Ett inlägg från förra våren.

Att med enkla medel täcka jorden med plast eller täckväv gör att jorden värms upp lite snabbare på våren. Det i sin tur gör att jag kan så och plantera de grönsaker som behöver ha lite mer värme i jorden för att gro och växa lite tidigare.

Värma upp jorden 
Förra våren lade jag plast över en odlingsbädd och höll koll på temperaturen. Efter bara 2 veckor var jorden under plasten 4,5 grad varmare än jorden utan täckning. I den uppvärmda bädden satte jag sedan den förgrodda potatisen. Redan i slutet av maj fick jag en bra och tidig skörd av färskpotatis där.
Täckväv eller plast över jorden gör att det blir lite varmare på dagen och att jorden inte kyls av lika mycket nattetid. Redan innan jag sått och planterat ut grönsakerna lägger jag ut väv eller plast över en del av odlingsbäddarna.

Flyttbart växthus. Foto Lena Israelsson
Foto Lena Israelsson

Det lilla flyttbara växthuset är också bra för att värma upp jorden innan jag sått och planterat. Skulle våren vara blöt och kall som förra året, kan jag genom att ställa växthuset över extra känslig plantering eller sådd, skydda den mot för mycket regn. På så sätt fick jag en bra majsskörd förra året trots den mycket blöta och kalla våren här.
Just nu står det över den bädd där jag ska sätta ut förgrodd tidigpotatis.  Den potatis som jag sätter där, kommer att växa snabbare än den som står utan täckning. Växthuset kommer att få stå kvar där ett tag till, sedan ska det flyttas till den plats där jag ska plantera ut majsen.
En del jordgubbsplantor har jag i växthuset, nära varmbänken. Där drivs de på lite av värmen från bänken. Några andra står i sina krukor på golvet i växthuset. De växer bra men inte riktigt lika snabbt som de intill varmbänken.
I en av kallbänkarna ute står ett annat gäng jordgubbsplantor. Där i bänken står de skyddat, jag har just lagt på locket så de har inte kommit igång riktigt än.

Jordgubbar växthus 150530
Och till sist de ute på friland.  Där har jorden just börjat tina. Där lägger jag ut väv över bara en del av plantorna, så får de lite mer värme och kommer förhoppningsvis att ge skörd lite tidigare än de utan väv.

Genom att skapa mikroklimat med hjälp av väv, plast, varmbänkar och kallbänkar så kan man förlänga säsongen ganska mycket både på våren och hösten.
Men kom ihåg! Så fort jordgubbarna börjar blomma ska väv och plast bort så humlor och bin kan pollinera dem.

/Gunnel

Det kan vara lätt att känna sig lite vilsen bland alla fröpåsar. Vilken ska man välja när det finns flera olika sorter av allt?
Det beror på vad du ska ha grönsakerna till och när du vill ha dem klara. Morötter sår jag flera olika sorter. Sommarmorötter, de växer fort och blir klara tidigt men de är oftast inte lika bra som vintermorötter att lagra över vintern. Därför sår jag några olika sorter av höst och vintermorötter också. På så sätt har vi fin skörd under längre tid. Likadant med kålsorterna. Jag sår några som växer snabbt o blir klara tidigt och några av de sorter som blir klara senare under hösten och klarar lagring bra.

IMG_0238

I beskrivningarna på grönsakerna letar jag också efter om det står hur de smakar. På en del påsar står det ingenting om t.ex. tomaten smakar sött, gott, har syra osv. Då väljer jag inte den, även om det står att den ger otroligt stor skörd. Bra är ju såklart om den ger massor och smakar gudomligt. Jag undviker i första hand de s.k. F1 sorterna. De är framodlade för att ge stor skörd, tåla långa transporter, bli skördeklara vid samma tidpunkt osv. En fördel de har är att de ofta är sjukdomsresistenta men tyvärr så kan de var smaklösa jämfört med de äldre sorterna.
Man får prova sig fram lite vilka sorter man tycker är godast. Skriv ordentliga skyltar vid dina plantor så du kan jämföra när det är dags att skörda. Det är så lätt att välja spännande sorter när man köper fröer men så glömmer man jämföra de olika sorterna vid skörden! En del är godast att äta råa medan andra blir bäst vid tillagning. Sådant kan också vara bra att komma ihåg.
Många av de grönsaker vi köper i våra mataffärer är inte alltid dem som smakar bäst eller är mest näringsrika. Odlarna måste i första hand tänka på att grönsakerna ska mogna samtidigt så skördearbetet blir lättare, att de tål transport och lagring. Och för deras ekonomi är de tvungna att tänka så när butikerna vill kunna sälja allt så billigt som möjligt. Samtidigt som vi som konsumenter inte vill få hem mosade grönsaker. Förhoppningsvis kommer det att ändras så vi kan välja bland fler sorter, nu när vi gärna köper närodlat i butiken eller direkt från odlaren.

Här är en länk till Meny i P1 från 2015, som tar upp just det ämnet.

IMG_0473
Hundreds and thousands, den absolut godaste lilla körsbärstomaten jag smakat!
Inköpt hos Rara växter för flera år sedan. Sedan dess har jag sparat eget frö från den varje år.

Men när vi odlar själva kan vi tänka annorlunda, vi kan gå mer på smak, annorlunda färger och vi behöver inte heller bry oss om jordgubbarna tål lång transport eller inte. Transporten från det egna landet in till köket klarar de flesta sorter.
Handlar du från firmor från något annat land, är det bra att kolla upp hur deras klimat är i förhållande till där du bor. Vinterhärdig i England är troligtvis inte är det samma som vinterhärdig i norra Sverige. Vill du kunna skörda vintertid är det viktigt att ha en kålsort som är vinterhärdig för den svenska vintern.
Vill du ha mer att välja på och kanske lite annorlunda sorter så kan du leta bland de här fröfirmorna:
Runåbergs fröer har riktigt bra hemsida, stort utbud av fröer och där finns odlingsråd för varje sort, hur mycket gödsling som krävs osv.
Impecta har ett stort utbud av blommor, örter och grönsaker.
Rara växter har en massa kul saker också, nackdelen är att deras fröpåsar innehåller lite mindre fröer, jämfört med andra firmors.
Lindbloms frö har fröer och ett bra utbud av tillbehör. Därifrån har jag köpt ett väldigt bra kålnät som hållit bra och de har  pluggbrätten i flera storlekar och modeller..
Franchi fröer från gourmetgarage.se har fröer från Italien, som passar bra i vårt klimat. Deras påsar är stora och innehåller mycket frö. Där hittade jag en zucchini som ger mycket blommor och de har även recept på sin sida. Så förra året kunde vi äta goda gratinerade zucchini blommor.

Frö med posten har fröer från olika firmor. Här hittar du också lite från den engelska firman Suttons seed.

Här är en länk till jordbruksverket om att köpa frö från andra länder. Eller läs mitt inlägg om det här.

Ha det bra!
Gunnel

Snögubbe av pumpor.

Nu vet jag vad de vita pumporna kan användas till förutom lyktor! 🙂

 

 

Nästa år ska jag odla pumpor. Den här helt vita pumpan såg jag i den engelska tidningen Kitchen Garden. Måste ha!

polar-bear

Polar Bear från Marshalls i England.

I år slog jag till och beställde frö från Howard dill i Canada. Vi har pratat i flera år om att beställa frö därifrån. Att få fram de där riktigt gigantiska pumporna är en hel vetenskap i sig. På beskrivningarna står det vilken pumpa som är mamma och vilken som är pappa till dem. Snacka om avelsarbete. Frö från de allra tyngsta pumporna säljs slut fort och kan kosta uppåt 100 kr för ett frö! Jag tog från de något mindre.

516-dill-1

Den här vägde 516lb, ca 233 kg. Jag beställde två olika sorter, så kan jag pollinera dem med varandra och spara frö till kommande år.

745-berard-15-500x500

Den här vägde 745lb, ca 337 kg.

Vi får se hur det går. Planeringen är ju nästan lika roligt som odlandet!

/ Gunnel

Morfar och Mormors gård

Närproducerade sagor

UnderbaraClara

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids

Charles Dowding

No Dig Organic Gardening

Boäng

information är som bra kompost, den fungerar bäst när den sprids