ivartland

Det var tänkt att vi i torsdags förra veckan skulle åka till Eksjötrakten för att hämta avelsägg. Men i helgen fick jag ett ledsamt mail från äggsäljarna, där de sa att det skett en liten olycka. De hade glömt äggen de samlat in ute på verandan under natten och det hade varit frysgrader, så äggen var förstörda. Bara att vänta en vecka till alltså. Trist men sånt händer. Förhoppningen är nu att hönsen värper fint och vi kan hämta nya ägg snart.
Raserna jag beställt ägg från är Plymouth rock, en gråspräcklig höna som nästan ser prickig ut. Ska värpa bra och inte ha så stor instinkt för att ruva.
Austral orpington, en ras som ska värpa bra de också. De här är svarta eller svart mot det grå.
Creme Legbar, som värper blåaktiga ägg.  Så samlar jag in ägg från min sussexhöna som just börjat värpa igen efter ett långt uppehåll.
Alla raserna är stora raser, hönorna väger mellan 2,5 och 3 kg. Tupparna mellan 3 och 4 kilo. Bastanta damer allihopa alltså.

Jag tror de som ritar Kalle Anka haft sussexhönorsom förebilder när de ritar höns. Stora damer som har så fluffiga bakar att det ser ut som om de har spetsmamelucker på sig, får de bråttom ser det nästan ut som om de lyfter upp kjolen innan de vaggar iväg. Man kan inte annat än älska dem

De kycklingar som redan är kläckta är nu strax tre veckor. De växer så fort! Snart har de fjädrar över hela kroppen. De har passerat det där ulliga, gulliga stadiet, med lite dun kvar och lite spretiga fjädrar ser de mest tufsiga ut. Men om någon vecka så är de fullfjädrade.