I P1 nu på morgonen, så tar de upp de i programmet ”Matens pris” att många av de nya grönsakssorterna som vi kan köpa i våra butik inte innehåller så mycket näring som de äldre sorterna som odlades förr. Något som jag skrev om i mitt förra inlägg.
Många äldre pratar ofta om att maten var godare förr. Kanske inte allt beror på att vårt smaksinne blir sämre när vi åldras, en del beror helt enkelt på att maten inte är så smakrik längre. Men det som är mest skrämmande är att det är mindre näring i maten. Även om det är näring i de nyare sorterna också så är jag övertygad om att det påverkar oss över tid, när vi ständigt får i oss mindre och mindre näring i allt vi äter.
Vi lite yngre vet inte riktigt vad de äldre menar när de pratar om hur tomaterna eller jordgubbarna smakade när de var små , för vi är uppvuxna med dagens moderna, snabbväxande men smaklösa och näringsfattiga frukter och grönsaker.
Tills den dag vi sätter spaden i backen och börjar odla själva och inser att mycket av det som ligger i grönsaksdisken i affären i princip är en 3-D bild av en grönsak.
ivartland 
Skrämmande, sen blir det bara att äta en massa syntetiska vitaminer och mineraler vilket bara kommer göda sk hälsokosten.
Att köpa ekologiska grönsaker är ju bättre än de ”vanliga”. Syntetiska vitaminer köper vi inte. Jag är osäker på hur de faktiskt fungerar i kroppen.
Ett tips om man vill känna hur jordgubbar smakade förr, innan man avlade fram hållbara, högavkastande och ganska tråkiga sorter, är att odla smulgubbar. De är en korsning mellan smultron och jordgubbar och här hemma kallas de också för smulbär.
Helt gudomlig smak av riktiga jordgubbar och sommar har de, men de är inte alls lika stöttåliga som kommersiella jordgubbssorter och därför säljs de knappt till förtäring utan det är odla själv som gäller. Antingen det eller ha turen att få tag på en gammal jordgubbssort.
Tak för tipset! Dem ska jag testa. 🙂