Söndagen tillbringade jag i trädgården. Blomrabatterna och bärbuskar fick lite hönsgödsel.
I rabatten framför vårt köksfönster har rosor och i princip allt jag satt där självdött. Nu när jag grävde lite djupare så var det precis som jag trodde. Ungefär 5 meter rakt ut från köksfönstret står 2 stora björkar. De skuggar huset väldigt bra på sommaren,vore det inte för dem så skulle nog vår övervåning vara som en bastu men björkarna har också invaderat rabatten med sina rötter. Lite trist.
Det var min farfar som planterade dem runt 1970, när han och farmor flyttade hit från gården som min pappa och mamma tog över.
Jag har pratat om att ta ner en björk och plantera en lönn där istället och när den vuxit till sig, ta ner björk nummer två och sätta en lönn till om det behövs för skuggan. Nu pratar vi ju ganska många år framöver.
Så är det ju med plantering av träd, i vissa fall kanske man själv inte är med längre när det är dags att hugga ner dem eller för skörd.
När pappa avverkat lite skog i slutet på 70-talet och han och jag planterade ny skog där, så gick vi och pratade om vem som skulle gallra och avverka den skogen. Han hade då 3 barnbarn som var bara några år gamla, kanske skulle det bli någon av dem?
Nu är det ett av barnbarnen som inte ens var född då, som bor och sköter om den skogen. Just vid skogsskötsel blir det så uppenbart tycker jag, med det långsiktiga tänkandet som det skulle behövas mer av i samhället. Man planterar för att någon 50-60 år fram i tiden ska ha något att skörda. Man lägger ner tid, arbete och pengar för att någon långt fram i tiden ska tjäna på det. Precis som man själv har kunnat skörda vad någon 50 år tidigare lagt ner möda på.
Tänk om våra politiker skulle få lära sig skogsvård, skulle saker se annorlunda ut då?
Gunnel
Jag gillar skogsperspektivet. Planterade 100 masurbjörkar för två år sedan och att plantera träd tyder ändå på en tro på framtiden. 🙂
100 st björkar. Måste bli väldans fint på våren när de vuxit till sig om några år!