ivartland

Dagen efter att jag satt upp skylten ”ÄGG” så såg jag en bil tvärnita vid vår infart, backa tillbaka och svänga in på vår väg.
En dam skuttade ur bilen och ropade till mig när jag öppnade dörren, -Är det du som säljer ägg?
Och det var det ju. Hon hade glömt köpa ägg när hon var och handlade och fick syn på skylten när hon åkte hem.
Perfekt tyckte hon.
Nån dag senare kom nästa kund, en barnfamilj som tyckte det var så mysigt att kunna se hönsen de köpte ägg ifrån. Och så har det fortsatt, vissa dagar har jag sålt slut på äggen jag har packade och klara. Då har jag fått springa ut i hönshuset för att se om hönorna värpt något mer. Är de nyvärpta? Jag lovar, de är fortfarande varma!

Tack vare våra höns så lär vi nu känna våra grannar lite mer. Vi bor bland de första på vägen, så det blir mest att man bara vinkar till varandra. De vet vilka vi är, de ser oss ju på tomten, vi vinkar och känner igen bilen men vet inte vilket hus de bor i. Lite alla känner apan, apan känner ingen. 🙂
Eller grannar. När man bor som vi gör så kallar man de som bor 5 km härifrån för grannar.
Idag när jag hämtade posten såg jag att någon stannat och lämnat tomma äggkartonger i en påse och lagt vid äggskylten. Så bra tänkt av dem!

Gunnel