ivartland

Ett enkelt svar på den frågan är : Nej!

Arbetsfri trädgård, dit lär vi ju aldrig komma och det är inte dit jag strävar heller. Det är arbetet, skapandet och tillfredsställelsen över att lyckas som är några av mina anledningar med trädgården. Det finns mängder med fler anledningar; så ren mat som möjligt, så bra kvalité som möjligt, lyckan över att kunna gå ut och hämta tokfärska grönsaker till middagen! Sedan tycker jag om att ständigt lära mig saker, så jag försöker vintertid, när man ofta har mer tid till det, att läsa både böcker och på nätet, om odling, jord, gödsling växtföljd osv. Alltid finns det mer att lära sig!!

Men med axlar och en rygg som inte alls vill det jag vill, så måste allt som behöver göras i trädgården förenklas. Både för att jag ska kunna göra något över huvud taget och för att familjen inte ska tröttna på att hjälpa mig med tungt trädgårdsarbete.

Gräver, det gör vi inte längre, såvida det inte har varit ny uppodling av gräsmattan, då har vi tagit traktorn till hjälp. Eller så täcker vi gräset med tidningar, lite jord och en massa halm och odlar i halmen.

Alla trädgårdsland består av upphöjda bäddar och några pallkragar. Vi bearbetar jorden innan små fröer ska sås men vi gräver inte. Bearbetningen består i att vi sätter ned en grep i marken vickar till lite, tar upp grepen och sätter ned den en liten bit ifrån förra stället och gör samma sak igen. Då blir jorden lite lösare. Efter det krattar vi runt så jorden får en lagom struktur för att så små fröer. Det fungerar där jorden inte består av tung lera. Där det är tung lera, sår jag än så länge inga småfröer som morot och palsternacka utan sätter ut plantor som jag förgrott, då behöver man bara göra ett litet hål för plantan att sätta den i. Där det än så länge är lerigt fortsätter vi med att lägga kompost och gödsel direkt på jorden. Jag märker stor skillnad på jorden, nu efter flera år när vi inte grävt alls utan bara lagt gödsel och kompost ovan jord. Den är lättare att bearbeta, eftersom jorden inte är hård och packad. Ogräset lättare att dra upp med rötterna än de var förr när vi inte hade de upphöjda bäddarna, grävde varje höst och gångar och odlingsytor flyttades runt varje år.

Charles Dowding skriver på sin blogg och i sina böcker om ”No dig garden, den grävfria trädgården”, där han har gjort tester i många år i sina egna odlingar, den ena delen som grävs på vanligt vis och den andra där han inte gräver alls, utan bara lägger kompost och gödsel direkt ovanpå jorden. På en del grönsaker gör det ingen skillnad medan andra grönsaker gett flera kilo mer i skörd på en relativt liten yta, på den ogrävda delen.
Ingen skillnad alls kan ju låta dåligt men det innebär ju att man får lika mycket grönsaker men med mindre arbete!

Eliot Coleman skriver i sin bok; The New Organic Grower, att de försök som gjorts med att antingen gräva ner gröngödslingen eller att bara lägga den ovanpå jord som vid täckodling, inte visade på någon skillnad i näringstillförseln till jorden. Men i alla försök som gjordes så var det en signifikant minskning av växtsjukdomar och skadedjursangrepp när gröngödslingen lades ovanpå jorden som vid täckodling istället för att gräva ner den. Tjoho, jag går på grävfritt!

Täckodling, från och med i år täckodlar vi allt igen. När invasionen av mördarsniglar kom för flera år sedan så slutade jag med täckodling av rädsla över att sniglarna skulle kunna ha ännu mer gömställen. Efter att vi skaffat höns så har vi fått ner snigelbeståndet avsevärt och med alla de fördelar som täckodling har så börjar jag med det igen.

Rensning av ogräs, det behöver fortfarande göras men i avsevärt mindre skala. Täckodlar man så tar sig ogräset inte så lätt genom lagret av halm, gräs, gröngödsling eller vad man nu använder. Tistel och kvickrot som eventuellt tar sig genom täcket, har i täckodlingen så grunda rötter att de är väldigt lätta att dra upp, samt att när jorden inte är så packad så följer rötterna med lättare. Likadant med komposten om den läggs ut i ett lager ovanpå jorden, ogräset gror inte. Det förutsätter att man lägger ut ett lager på några cm med kompost.

Bevattning, med täckodling så minskar behovet att vattna. Vid långvarig torka kan det behövas men så lite som möjligt gör vi med släpande och bärande på kanna och hink. Vi vattnar helst med regnvatten, som växterna mår bäst av och håller en bra temperatur för växterna. Vattnen som pumpas upp från vår dricksvattenkälla är ca 4 grader varmt, vilket gör att växterna blir stelfrusna om vi vattnar dem med det direkt. Vilket i sin tur gör att de stannar av lite i växten. Vid längre perioder utan regn måste vi ju ta det vattnet men då pumpar vi upp det i vattentunnorna så det hinner bli uppvärmt lite innan vi vattnar med det.
Med självfall rinner det från tunnorna, så vi kan vattna med slang. Det rinner lite långsamt men det sliter inte alls på kroppen. Oftast lägger jag slangen vid växterna och rensar lite under tiden, flyttar slangen ett stycke och fortsätter rensa. Så får man 2 saker gjorda på en gång.

Självklart behövs det läggas ner tid på en köksträdgård men med planering och att vi hjälps åt så blir det lättare och roligare för alla.
När det är dags att sätta potatis t.ex. då gör vi det till en liten fest! De som kan och vill, kommer och hjälper till och så äter vi tillsammans efteråt. De som inte kan eller får göra något fysiskt arbete ser till att det finns fika i halvtid eller de som arbetat tillräckligt i sitt liv får sitta i solen och bara titta på och ha det bra.

Ha det bra!